How to move a city?

Future Living & Spaces

How to move a city?

Caroline Wendt
March 29, 2017

Hur gör man när en stad måste flyttas? För att ta reda på det arrangerade Future by Lund ett frukostseminarium med Kirunas representanter på rymdkonferensen i Lund. De står inför uppgiften att flytta en tredjedel av staden på grund av gruvbrytning. Det visade det sig att sydligt belägna Lund och nordligt belägna Kiruna har oväntat mycket gemensamt - samt att rymden är mycket närmare än man kan tro!

 

Även om det är långt mellan Kiruna och Lund har städerna många likheter, bland annat att de är två av de sex hållbara svenska städer som Vinnova är med och finansierar.

-Vi insåg också att Lund och Kiruna har det gemensamt att man som stad inte är ensam herre på täppan, menar Katarina Scott från Future by Lund. I Lund agerar kommunen vid sidan av kyrkan och universitetet. I Kiruna är det staden tillsammans med gruvan.

Dessutom ska Kiruna ”flytta en stad” medan Lund ska bygga en ny stadsdel, Brunnshög, lika stor som Trelleborg, innan 2040. Det faktum att båda städerna står i begrepp att bygga något helt nytt ger också möjligheten att prova innovationer som kan skapa en hållbar stad.

Joakim Norman är anställd på Tekniska verken i Kiruna och jobbar med den stadsomvandling som ska ske.

‑ Vi ska bygga en ny stad men bara flytta 21 speciellt värdefulla byggnader. Det är en tredjedel av staden med 6 000 Kirunabor och hela näringslivet i den centrala staden ska omlokaliseras.

Joakim Norman, Kiruna Kommun och Tekniska Verken

Orsaken är att LKAB vill bryta malm under den centrala staden, som ligger i väster. Allteftersom gruvorna kommer närmare och närmare uppstår vibrationer som påverkar byggnader och infrastruktur. Mellan 2018 och 2025 flyttas hela stadskärnan så att den istället hamnar 3 till 4 kilometer bort, öster om den nuvarande staden. Någon gång mellan 2030 och 2035 kommer allt att vara klart.

Enligt minerallagen är det LKAB som får betala när företagets gruvbrytning gör det nödvändigt med en samhällsomvandling. Hittills har det kostat dem fyra miljarder kronor, men man har reserverat ytterligare 13 miljarder för flytten av staden. För Kiruna stad innebär det här många möjligheter.

"Det blir en ny men hållbar stad med nya tekniker, innovativa lösningar och nya metoder. Det är ett blankt blad att fylla med vad vi vill, säger Joakim Norman.

De nya lösningarna kan handla om praktiska saker, som att anlägga utvecklingsbara stråk i bostadskvarteren så att de boende kan gå eller åka skoter rakt ut i naturen. Det kan också handla om att koppla ihop olika system. Rester från odlingar kan ge biogas genom ett nytt avfallssystem och energin skulle kunna gå tillbaka till växthusen. Genom andra energisystem skulle man kunna ta vara på den överskottsenergi som industrin släpper ut och föra tillbaka den igen.

Tekniska verken Kiruna var också med på rymdkonferensens workshop i Lund för att se en lösning på problemet hur man flytta värme och energi från det ena området till det andra.

-Vi var på rymdkonferensen för att träffa rymdfolket eftersom det kanske finns smarta lösningar uppe i det tänket, berättar Joakim Norman. Det finns ju ett kretsloppstänk i rymden och eftersom Kiruna ligger rätt isolerat kanske det är en god tanke om vi kan vi stå på egna ben allt mer. Vi har nu fått hjälp att utveckla de tankar som vi redan hade. Nu vet vi hur vi ska gå vidare och har fått kontakter som kan hjälpa oss.

Aila Määttä jobbar också på Tekniska Verken i Kiruna och håller i flera projekt som syftar till en smart och hållbar stad.

-Kiruna är en demostad med en fantastik möjlighet att bygga en stad och hitta innovativa lösningar, säger hon. Bland annat jobbar vi med att ta fram modeller som kan mäta ekonomiska effekter av investeringar i ekologiska lösningar. En tanke skulle också kunna vara att inte skapa något avfall överhuvudtaget. Vi funderar även på ett stadens kontrollrum där man kan övervaka stadens tekniska infrastruktur, räddningstjänst, vård och omsorg och skola i samma system. Vi ska kunna agera och reagera men också analysera framtiden.

Aila Määtte och Joakim Norman från Innovationsplattformen Kiruna.

En del av de hållbara lösningarna för den nya staden söker Kiruna i rymden. I Lund representerades rymden av Johanna Bergström-Roos som är projektmanager på affärsutvecklingsbolag LTU Business AB och som även jobbar med rymdraketbasen Esrange Space Center som ligger utanför Kiruna. Härifrån har man kontakt med satelliter i omloppsbana runt jorden, skjuter upp sondraketer men kan också studera till exempel norrsken.

‑ Kiruna är en etablerad rymdstad och nu ska vi försöka hitta ett sätt att samverka med Kiruna kommun och stärka regionen genom samverkan med akademi och industri, säger Johanna Bergström-Roos.

På Esrange Space Center har man åtta doktorander som ska utveckla rymdstödssystem till rymdbransch men deras resultat kan användas även i andra branscher.

Johanna Bergström Roos

‑ Här finns många bra idéer och man behöver hitta sätt att spinna iväg och skapa tillväxt, menar Johanna Bergström Roos. Forskningen har ett glapp till produktutvecklingen. Innovationssystemen behöver komma in tidigt så att man förstår varandras drivkraft och på så vis lättare kan skapa tillväxt med nya produkter och tjänster.

De närmaste åren kommer att visa om Kiruna och Lund kan bygga sina städer med hjälp av problemlösning från rymden.

Rymden är inte bara en teknik utan också en programvara för tankar, menar Katarina Scott från Future by Lund. I rymden är alla resurser ändliga, allt måste återanvändas och går det snett är det ingen som kan komma och hjälpa dig.

Kirunas nya centrum ska stå klart runt 2035 och i Lund hoppas man på ett färdigbyggt Brunnshög till 2040. Då kommer det också att stå klart hur de båda städerna har gjort för att skapa sina smarta och hållbara städer. Framtiden får också visa om städerna utvecklats i samma riktning. Klart redan nu är i alla fall att arbetet leds från de nybyggda stadshusen – som självklart heter Kristallen i båda städerna!

Mer fakta om Kirunas flytt

21 hus med högt kulturvärde kommer att flyttas och bevaras. Det är till exempel gamla arbetarbostäder, ingenjörshus samt huset som tillhört Hjalmar Lundbohm (chef för LKAB:s gruvverksamhet 1898-1921). Planen är att husen ska ha flyttats till oktober 2017.

Även Kirunakyrka som byggdes 1912 ska flyttas. Den ligger högst upp i staden. Det är ännu oklart hur den ska flyttas, och LKAB har startat en förstudie. Tekniken finns, men det är oklart om man ska välja att lyfta hela kyrkan eller i flytta den i sektioner.

Man pratar om deformationszonernas utbredning, och bit för bit blir det omöjligt att bo eller jobba i områdena.

2020 ska det mesta runt torget där det nya stadshuset Kristallen ska ligga och nya bostadshus anläggas. Stadskärnan kommer att förtätas så att det blir affärslokaler i bottenvåningen och bostäder eller kontor ovanpå

...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar