Julkalender med sensorer

4: Smarta tunnor tar hand om både skräp och surf

Caroline Wendt
December 4, 2019

På några ställen i centrala Lund där det är många människor i omlopp har Lunds kommun placerat ut ”smarta soptunnor” på försök. Sedan 2018 finns tre soptunnor med sensorer, en på Västra Stationstorget, en mellan stationen och Tullkammaren och en på Mårtenstorget. Tunnorna berättar när de ska tömmas, använder solenergi för att komprimera sopvolymen och ger dessutom surfsugna fritt wifi när de står intill tunnan.

I februari 2018 placerade tekniska förvaltningen i Lunds kommun ut två soptunnor av sorten Bigbelly i Lund (Mårtenstorget och Västar stationstorget) och senare även en tredje på andra sidan stationen. Tunnan har funnits på marknaden ett tag men Lund blev första stad som även erbjuder publikt wifi i anslutning till sopkärlen. Tunnan har en ultraljudssensor och kommunicerar när den behöver tömmas. Med hjälp av solenergi komprimeras skräpet fem gånger kärlets volym, vilket gör att vi inte behöver tömma lika ofta.  

Soptunnan kommunicerar sin fyllnadsgrad i realtid och talar själv om när den behöver tömmas via app eller sms till Renhållningsverkets personal. Allt övervakas i en molnbaserad programvara. Utöver detta har soptunnan utrustats med ett publikt wifi, integrerad askkopp och fotpedal för öppning av inkastluckan.

Soptunnan mäter även den totala volymen av skräp och sopor. Tekniska förvaltningen använder denna data för att se hur mycket tunnorna används och till vilken grad och hur stor volym som hanteras. Förvaltningen kan även se hur ofta de töms av Renhållningsverket.

Under sju månader under 2018 utfördes totalt 88 tömningar av de två första exemplaren av Bigbelly, dels den på Västra Stationstorget och dels den på Mårtenstorget. De två första smarta tunnorna ersatte tre traditionella kärl och de kärl som ersattes skulle ha genererat totalt 336 tömningstillfällen. Antalet tömningar har i detta isolerade försök således minskats med hela 74 procent.

- Nu har vi använt de smarta soptunnorna ett tag och kan konstatera att de behöver tömmas mindre ofta jämfört med de vanliga tunnorna som stod på samma plats. Det betyder minskade kostnader, färre transporter och även minskad plastförbrukning eftersom de smarta tunnorna inte behöver sopsäckar. Vi är jättenöjda och planerar att investera i fler smarta soptunnor, säger Isak Skåre på tekniska förvaltningens gatu- och trafikavdelning

Den gröna linjen överst i diagrammet visar genomsnittligt antal tömningstillfällen per papperskorg och månad (16 stycken) gällande de tre traditionella korgarna som sedan ersattes av två Bigbelly, en på Mårtenstorget och en på Västra stationstorget. Den streckade linjen visar genomsnittligt antal tömningstillfällen per Bigbelly per månad (5,5 stycken). Den röda delarna av staplarna visar korrekt utförda tömningar och den blå tömningar som gjorts innan larmnivån är uppnådd.

Det tar i genomsnitt 2,7 dagar för Bigbellyn på Västra stationstorget att nå sin larmnivå, det vill säga då det är dags att tömma enheten. För Bigbellyn på Mårtenstorget ligger motsvarande siffra på 5,7 dagar. Under sjumånadersperioden då försöket pågick samlades 22485 liter skräp in i soptunnan på Västra stationstorget och 9539 liter skräp på Mårtentorget. Man har under perioden gått från användning av ca 336 stycken sopsäckar till noll sopsäckar.

...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar