Future by Lunds nya normala

Aktiva regeringar och lokala produkter i krisens spår

Caroline Wendt
June 2, 2020

Pandemin har medfört att många regeringar verkar ta en mer aktiv roll för att säkerställa elasticitet och för att påverka hur affärsverksamheten bedrivs. En annan aspekt är att lokala produkter kan föredras istället för globala och att världsekonomin kan regionaliseras. Emily Wise och Peter Kisch från Future by Lund sammanfattar två intressanta rapporter om det nya normala.

Under 2020 har en pandemi gjort att mycket av det vi tidigare såg som självklart har förändrats. Vilka strategier har varit framgångsrika för att klara krisen och vad är viktigt att tänka på när samhället ska återstartas när krisen är över? Future by Lund startar nu en intervjuserie inom vårt nätverk för att spana efter Future by Lunds nya normala. Vi lyfter den kompetens som finns i vår närhet så att vi gemensamt kan förbereda oss för framtiden och ser vad krisen har betytt ur ett innovationsperspektiv. Vet du någon person som sitter inne med kunskaper och infallsvinklar som kan vara intressanta för oss att ta del av? Skicka gärna förslag på personer att intervjua till info@futurebylund.se

Artikel från McKinsey med deras reflektioner om ”the next normal” (Emily Wise)

McKinsey är ett av de största globala (strategi/management) konsultbolagen och de ger råd till företag och länder. I artikeln The future is not what it used to be: Thoughts on the shape of the next normal lyfts bland annat följande spaningar:

*Distans är tillbaka: en större preferens för lokala framför globala produkter och tjänster; behovet av motståndskraft mellan försörjningskedjor som driver ett steg för att föra sourcing närmare slutmarknaderna.

*Motståndskraft OCH effektivitet: trycket för att inkludera miljöfaktorer, sociala faktorer och styrelsefaktorer i värderingen av ett företag kommer sannolikt att utvidgas för att inkludera motståndskraft mot chocker utanför.

*Ökning av den kontaktfria ekonomin: där digitalisering möjliggör handel, vård och produktion på avstånd.

*Mer regeringsingripande i ekonomin: regeringar tar en mer aktiv roll för att säkerställa elasticitet och påverkar hur affärsverksamheten bedrivs.

*Mer granskning av företag: större förväntningar från allmänheten om att deras pengar ska användas till förmån för samhället i stort.

*Ändra industristrukturer, konsumentbeteende, marknadspositioner och attraktivitet i sektorn vilket ger "nya och varaktiga sätt att samarbeta"

Länk.

Rapport från Business Sweden: Ändrad spelplan för industrin (Peter Kisch)

* Den stora staten stannar kvar

Statens ansvar vidgas alltid under krig och ekonomiskt tumult. Och ofta behåller den sin mer omfångsrika roll långt efteråt. Det är troligt att det blir så även nu. Stödsystemen för näringslivet som nu införs kommer inte att avskaffas över en natt. Den nya beredskapspolitik som väljare lär efterfråga efter pandemin betyder också att staten tar ett ordentligt kliv framåt, även inom ekonomin. Efter andra världskrigets slut hände även något annat. Forskningsbudgetar växte mångdubbelt – en effekt av vi nyss gått in i atomåldern – och den ekonomiska politiken inriktades i många länder på att aktivt ge stöd åt nya industrier som växte fram. Industripolitik, kallades det, fast begreppet sedan föll i glömska. Det ordet hade återigen började bli på modet i USA och Europa redan innan 2020. Många har sneglat mot Kina. Pandemiåldern kan mycket väl förstärka tendensen: Att vi på nytt vänder oss till vetenskapen och den avancerade industrin för att de, med statens hjälp, ska förnya en sargad ekonomi.

* Jättarna övervintrar, de små dukar under

Coronakrisen är en småföretagskris. Det är dels därför att de sociala branscher som drabbas hårdast befolkas av småföretagare, dels för att småföretag har betydligt mindre pengar i kassan och därför klarar stora intäktstapp sämre. Apple och Google har pengar i kassan och överlever. Men en typisk restaurang eller ett litet tjänsteföretag har inte mer än att de går under efter ett par veckor utan intäkter. Obalansen gäller även inom branscher, där större koncerner och kedjor kan övervintra lättare än många småbutiker och enskilda företag. De riktigt stora kan alltså dominera ännu mer efter pandemin.

* Självförsörjning får ett uppsving

Den globala varuhandeln repade sig aldrig riktigt efter finanskrisen. De globala leverantörskedjorna fick sig en ny törn när president Trump inledde sitt handelskrig mot Kina. Pandemin blir ytterligare ett slag mot den moderna handeln. En lastbil som monteras i Sverige innehåller komponenter från dussintals länder – men i pandemin står fabriken helt stilla. Trenden har tidigare gått mot regionalisering av världsekonomin. Det kan byta att en industrijätte väljer en underleverantör i Östeuropa hellre än Kina. I viss mån har man också sett så kallad ”Reshoring” att produktion hämtas hem helt. Effektivare industrirobotar gör det allt billigare. Även om globaliseringen inte rullas tillbaka helt lär vi få se mer självförsörjande marknader.

Länk

Related videos to category:
Future by Lunds nya normala
No items found.
...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar