För tio år sedan startade Vinnova innovationsplattformar i några svenska städer – Borås, Göteborg, Kiruna, Lund, Stockholm och med tiden också Umeå. Under hösten gör forskningsinstitutet Rise en digital turné där sju forskare delar med sig av lärdomar och erfarenheter från sin följeforskning av innovationsplattformar i Sverige. I detta sammanhang talade följeforskaren Emily Wise om ”Stadens systemagenter” där hon berättade om Future by Lunds resa som innovationsplattform och hur FBL har riggat och utvecklat arbetssätt för att mobilisera många aktörer i Lunds ekosystem att agera tillsammans, tvärs över aktörssektorer och branscher för att lösa samhällsutmaningar.  Emily Wise arbetar som forskare vid CIRCLE och senior strateg vid LU Samverkan och har en PhD i innovationspolitik.

Ta del av innehållet i efterhand.

- Lund har tagit en annorlunda väg än de andra och har i linje med utlysningen inte fokuserat på innovation inom kommunen utan på stadens innovationsarbete som involverar kommun tillsammans med många andra, säger Emily Wise. Innovationsplattformen är en samlingsplats för många aktörer där de kan hitta nya möjligheter och agera ihop över tid, och där man kan skapa mångfacetterade innovationsportföljer som bidrar till en mer attraktiv och hållbar stad och ett attraktivt och hållbart samhälle.

Future by Lund startade som ett projekt med fokus på teknisk innovation i stadsdelen Brunnshög men utvecklades till att vara ett innovationsarbete som involverar kommun, universitet och företag. Arbetet sker i flera tematiska områden i kombination med korskopplingar mellan dem och bidrar till en aktiv och hållbar stad.  

- Den tredje generations innovationspolitik riktas mot att lösa samhällsutmaningar, så att vi i stället för att se på mer och bättre innovationer jobbar med att formulera deras riktning för att kunna lösa samhällsutmaningar, fortsätter Emily Wise. Ett nytt fokus på samhället och sociotekniska system kräver större samverkan. Att involvera många aktörer med många perspektiv under en längre tid har i sin tur konsekvens för relationsarbetet (governance). Hur gör man för att få ihop många aktörer med olika perspektiv till ett förändringsarbete som sträcker sig över decennier? Det kräver en stor del flexibilitet, agilitet och ett annat sätt att agera.

Emily Wise berättar att städer kan ses som naturliga arenor för samskapandeprocesser över olika tekniska sektoriella och disciplinära gränser. Men resurserna är förstås begränsade för att implementera policys och för att agera på systemnivå. Det kan finnas spänningar mellan operationell kapacitet och mandat och en strategisk kapacitet och mandat. Behövs det då agenter för att stötta en systemförändring och vilket tillvägagångssätt kan man i så fall tänka sig?

- Där menar jag att innovationsplattformen Future by Lund är ett case att lära av, säger Emily Wise. Jag har följt FBL sedan 2019 och ser hur plattformen börjat agera som systemagent. FBL har gått från att vara ett projekt till en aktör som utvecklar platsen eller territoriet Lund.

I och med att projektet Future by Lund har börjat gå mot sitt slut har Future by Lund gått över till att verka som en ekonomisk förening med Lunds kommun, Lunds universitet och Lunds näringsliv och organisationer i styrelsen och som medlemmar. Fokus är på att lösa komplexa och delade utmaningar och under året har 32 medlemmar och 100+ projektpartners knutits till verksamheten. I organisation finns ett kärnteam men också projektpartners som arbetar med olika arbetsområden och in-kind-personal.

Future by Lund har också med hjälp av Emily Wise och kollegorna på LU Samverkan utvecklat och applicerat en ny modell för att följa utveckling i ekosystem och portföljer (LIEPT). Modellen presenterades i Budapest våren 2023. Modellen är utvecklad för att man ska kunna gå från att rapportera om individuella projektresultat till att börja gruppera projekt utifrån portföljer, så man kan spåra milstolpar, ackumulativa resultat samt demonstrera förflyttning och skalning på systemnivå.

Läs mer om LIEPT

Paper om LIEPT-modellen

En av Emily Wises slutsatser är att det krävs samverkan i ett välfungerande ekosystem för att åstadkomma lösningar på samhällsutmaningar som ligger i gränssnitt mellan olika mandat. Så här sammanfattade hon några åtgärder man kan göra baserade på Future by Lunds arbetssätt:

*Att ta på sig en aktiv roll för helheten – en förändringsagent för ekosystem

*Utnyttja tillgångarna i ekosystemet (dela resurser)

*Bygga på kompletterande kompetens i teamet av förändringsagenter

*Fokus på handling och experiment, learning by doing

*Att skapa en bredare rörelse, gemensamma värden

*Fånga upp och kommunicera resultaten av systemet

*Att vara beredd att bygga och arbeta i (skyddade) utforskande utrymmen

- För att få andra organisationers engagemang har vi haft en fördel av att vi ses som offentliga, menar Katarina Scott, Future by Lund. Vi äger inget, tar ingen IP, är neutrala, ser till att alla får ut något av det och rycker in när det inte funkar. Vi berättar om andra och frågar aktivt vilka resultat de behöver. Allt det här gör att många är beredda att satsa och vara med.

Självklart finns det många samverkande faktorer som gjort mellanrumsarbetet möjligt.

– Det har också varit viktigt att Vinnovas program har gett Future by Lund legitimiteten att ta den gemensamma rollen, mellanrumsrollen, fortsätter Emily Wise. Ingen aktör äger frågan i mellanrummet men någon måsta ta lead och jobba som agenten som för ihop viljor och målsättning. Det här är en roll som det finns stort behov av, speciellt om man jobbar med samhällsutmaningar.

En av deltagarna på webbinariet var Jonas Gumbel, Vinnova.

- Det är fantastiskt att höra en sådan här framgångshistoria, säger han. Det som jag fastnar för är att Future by Lund har hittat en långsiktig finansieringsmodell. Övergången till reguljär verksamhet och en hållbar affärsmodell är ofta det svåraste steget att ta för många innovationsinitiativ, även om de har lyckats väl inom innovationsområdet.