I september 2018 deltar upp mot 500 cyklister i Lund i ett cykelprojekt för att samla in uppgifter om vilka vägar de väljer och var de tycker att trafiken känns otrygg – och fortfarande finns möjlighet att vara med. - Genom att använda ny teknik kommer vi att förstå mycket mer om cyklingen i staden, menar Anna Clark från Trivector.
I projektet Smarta Offentliga Miljöer undersöks hur ny teknik som IoT kan användas för att förbättra medborgarnas vardag. Ett delprojekt handlar om cyklar och ska visa vilka cykelvägar Lunds cyklister väljer och om de känner sig otrygga i trafiken. Genom att cyklisterna har appen TRavelVU i sina mobiler noteras deras vägval, och i kombination med en Bluetooth-knapp på styret i kampanjen ”Tryck till” visas också punkter där cyklisterna känner sig otrygga.
Varför har ni valt att göra denna undersökning?
- Vi tror att undersökningen kommer att ge både större förståelse för hur man cyklar och för vilka möjligheter det finns med ny teknik, säger Emeli Adell, projektledare på Trivector. Vi cyklar mycket mer idag och har dessutom fler sorters cyklar - förutom vanliga cyklar också till exempel lådcyklar och elcyklar.
Tidigare har Lunds kommun gjort punktmätningar och räknat cyklister vid vissa tider och på vissa platser i staden.
- Innan har vi räknat trafiken i punkter, nu ser vi hela resan, berättar Erik Nilsgart på Tekniska förvaltningen i Lund. Vi får nu svar på om man reser som vi tror eller väljer annorlunda. Vi kommer också att kunna se helt nya saker, som hur man cyklar på natten. Det är ny data som Malmö universitet ska analysera och kanske hittar de något spännande.
- Det är troligen mer heltäckande data än vi har idag men är förstås också ett sätt att testa tekniken, menar Helena Runesson på Tekniska förvaltningen. Det är intressant att se resultatet – kanske blir det något som förvånar oss eller så bekräftas bilden vi redan har.
All data som kommer in kommer att analyseras av Malmö Universitet och resultatet kan alltså bli oväntat eftersom det är en annorlunda undersökning.
- Det är en ovanlig undersökning, men den här typen av datainsamling kommer att växa framöver, menar Emeli Adell. De smarta telefonerna och digitala tekniker kommer att ge helt andra möjligheter och det ger bättre förståelse av var och varför vi cyklar.
Undersökningen kommer alltså att visa vilka vägar lundacyklisterna väljer när de ska ta sig genom staden. Dessutom visar undersökningen var det uppstår otrygga situationer, eftersom cyklisten markerar sin osäkerhet genom en tryckning på en Bluetoothuppkopplad knapp på styret. Det finns många tänkta användningsområden för resultaten.
- Den hotspotdata som vi får in ger cykelplanerarna möjlighet att besöka platser där folk känner sig osäkra, menar Anna Clark. Där kan de till exempel se om en häck ska trimmas, om trafiksignalerna ska ändras eller om det finns andra orsaker att de känner sig otrygga. Den GPS-data vi får in kan ge möjlighet att avgöra vilka som ska vara de prioriterade sträckorna i staden. Dessa sträckor brukar till exempel skottas först när det snöar.
Lunds kommun har ofta rankats högt när utmärkelsen Årets Cykelkommun delas ut. Det är många som cyklar i Lund, bland annat för att staden är lagom stor och för att cyklingen sedan länge varit högt prioriterad av stadsplanerna. På tekniska förvaltningen ser man ingen anledning till att luta sig tillbaka och vara nöjd – tvärtom.
- Vi vill ju också att pendlingen på lite längre sträckor ska öka, berättar Helena Runesson. Ett sätt är att öka information till pendlarna och ge information på samma sätt som bilradion gör när den berättar om köer och olyckor. Där finns förbättringspotential med den nya tekniken.
- Det är också tänkbart att vi skulle kunna använda tekniken för att ha koll på drift och underhåll, så att cyklisterna trycker när är cykelbanan är dålig eller behöver sopas. Det finns många möjligheter, tycker Erik Nilsgart.
Undersökningen startade i slutet av augusti 2018. Intresset för att vara med var stort och det visar att många är intresserade av att samarbeta med kommunen och göra det ännu bättre att cykla i Lunds kommun. Det finns fortfarande möjlighet att vara med och samla in data till projektet, och anmälan sker via denna länk. I projektet samarbetar Trivector och Future by Lund/Lunds kommun med Malmö universitet, Malmö kommun, miThings, Hövding och Mobile Heights. Steg 2 i projektet kommer att vara att genomföra en liknande kampanj i Malmö.
