Energy

Datorhallar blir mikroproducent i fjärrvärmenätet

Caroline Wendt
October 8, 2019

Traditionella datorhallar förbrukar ofta mycket energi, både till datorer och för att kyla ner luften i hallen som värms upp av datorerna. De senaste två åren har branschen förändrats. Istället för att vädra ut den varma luften tas den tillvara. Detta gör Kraftringen i sitt datacenter Turbinen på Gunnesbo.

En gång i tiden innehöll byggnaden Turbinen på Gunnesbo en gasturbin som användes till fjärrvärmeproduktionen. Gasturbinen plockades bort ur produktionen, men för att återanvända byggnaden gjorde Kraftringen om den till ett datacenter. Strax innan sommaren 2018 var anläggningens första del klar, där 100 m2 inretts med 36 skåp för servrar. Med tiden kan utrymmet utökas till 300 m2.

Det här med datacenter började redan 1996 då Kraftringen började lägga ner fiberkablar för eget bruk. Teleoperatörerna behövde fiberpar för att nå ut till sina kunder och deras riksomfattande nät kopplades ihop med de lokala näten i datacenters. Med tiden framgick att datacenters i allmänhet står för ett stort CO2-utsläpp, både för att leverera energi till servrarna och för att kyla inomhusluften. De senaste åren har det skett en förändring. I vissa datacenters tas värmen till vara och datorhallen blir en producent till fjärrvärmenäten.

– Sedan cirka två år tillbaka har datacenterbranschen svängt från att vara en del av fastighetsbranschen till att vara en del av energibranschen, berättar Mats Flankör, affärsområdesansvarig på Kraftringen. Det är en växande industri som många energibolag fått upp ögonen för.

Så problemet med värmen i hallarna har förvandlats till en tillgång.

– Värmen är en restprodukt för våra kunder men den är väldigt värdefull för oss. Datacenters har blivit en mikroproducent. Det har visat sig att det finns god lönsamhet från överskottsvärmen som vi använder i fjärrvärmenätet och den blir därmed ett bra komplement till den hyra vi får in i våra datorhallar, menar Mats Flankör.

Även storföretag har insett att det är viktigt att ta till vara på den värme som alstras.

– Många stora jättar vill dels sitta där man har ett stabilt nät och dels vill man att hallen ska ha teknik för att kunna ta till vara på värme, berättar Mats Flankör. Norden i stort är bra på detta, och flera stora företag har börjat titta på Sverige. Många kunder vill ha ett lågt koldioxidavtryck, det är bland annat bra i deras marknadsföring.

Kraftringen återvinner redan idag värme från till exempel sockerbruket i Örtofta och Max IV på Brunnshög och har teknik att ta till vara överskottsvärme i ett lågtempererat fjärrvärmenät. Turbinen är det första datacentret som inretts så att det är optimalt för att utnyttja värmen – och på taket finns solceller för att göra byggnaden så energieffektiv som möjligt.

I Lund har Kraftringen idag sammanlagt fyra datacenters. Även i Eslöv och Lomma finns mindre inplaceringshallar. Mats Flankör spår att det kommande 5G-nätet kommer att öka behovet.

– Hastigheten i 5G-nätet är beroende på hur nära datan finns till användarna. Ser man framåt kan man behöva ett större datacenter i varje medelstor stad plus mindre datacenter ute i nätet nära användarna för att man ska kunna hålla uppe hastigheten. För Kraftringen blir detta är ytterligare en lokal energiresurs.

När det med tiden kommer att bli fler datacenters vill Kraftringen placera dem där det behövs som bäst.

– På Brunnshög kommer det att finnas tillräckligt med värme tack vare Max IV och ESS. Nu behöver vi planera i vilka områden vi ska bygga datahallar så att vi tar vara på värmen på bästa sätt.

Related videos to category:
Energy
...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar