Digital Cities & Citizens

Den uppkopplade fotbollsplanen ger styrka på gräsrotsnivå

Caroline Wendt
July 9, 2021

På Linero i Lund provas ett sätt att göra gräset på fotbollsplanen mer hållbart och samtidigt mindre vattenkrävande än normalt. Lunds kommun genomför ett projekt där man gräver ner biokol i en befintlig plan med naturgräs. För att kunna se hur mycket mindre vatten som den nya sortens fotbollsplan behöver placerar kommunen nu också ut fuktsensorer i marken.

Rickard Persson, enhetschef Idrottsservice, har hand om Lunds kommuns olika anläggningar för idrott. Bland dem finns fotbollsplaner på femton olika platser i kommunen. På elva av dem finns konstgräsplaner, vilket har den positiva effekten att det finns möjligheter att spela fotboll utomhus även under de kalla månaderna. Avigsidan är att konstgräsplanerna är tillverkade av olika plaster och att det är ett problem att granulatet lätt sprids utanför planen. Det är bakgrunden till att Lunds kommun provar att skapa en mer slitstark och mindre torkkänslig naturlig gräsplan med hjälp av biokol. Projektet leds av Kommunkontoret men görs i samarbete med Idrottsservice på Kultur- och fritidsförvaltningen.

- Vi använder de hål som vi gör när vi luftar fotbollsplanen och släpper ner biokol och sand i dem, berättar Rickard Persson. Genom att vi går ner 20-22 cm skapar vi förutsättningar för gräsets rötter att söka sig djupare under jordytan än vanliga 15 till 20 cm. Grundtanken med att skapa ett djupt rotsystem är att göra gräset mer slitstarkt och torktåligt. På så vis kan vi kanske ha spel på gräs en större del av året än vad som är möjligt nu.

Arbetet med biokol startades under hösten 2020 på Lineroplanen och gräset har redan blivit bättre enligt Rickard Persson. Nu har Idrottsservice startat ett nytt projekt för att bättre kunna utvärdera gräsmattans nya egenskaper.  

- Vi kommer i samarbete med lundabolagen Sensefarm och Sensative att gräva ner fuktsensorer på 30 cm djup, berättar Rickard Persson. En gräsplan med biokol binder vatten och med sensorernas hjälp kan vi bedöma hur mycket vatten en plan med biokol behöver. Vi räknar med att den här planen inte behöver vatten lika ofta som en vanlig. Kan vi spara vatten är det förstås billigare för oss, men det är också ett sätt att spara på dricksvattnet och det är viktigt för hela samhället.  

11-mannaplanen kommer att förses med sex sensorer, två i varje straffområde och två längs mittlinjen. För att ge bättre täckning för sensorkommunikation i området har Krafringen satt upp en ny LoRa-gateway i en mast och all sensorkommunikation sker över Kraftringens LoRa-nät. Projektet med sensorer är ettårigt och stöttas av IoT Sverige och Vinnova.

Mer fakta om de båda projekten

11-mannaplanen var den första planen i både Lunds kommun och Sverige där man stärker gräset med hjälp av biokol. Projektet heter Rest till Bäst och är ett Vinnovaprojekt som leds av Lunds kommun och som genomförs tillsammans med fjorton andra partners. Arbetet med fotbollsplanen görs i samarbete med Skånefrö AB.

Efter den första planen har man också provat att göra om två sjumannaplaner i Dalby där man vid en nyanläggning av planerna har blandat biokolet direkt i matjorden, vilket väntas ge ännu bättre resultat.

Projektet med sensorer för att mäta fukten i jorden är ett projekt inom Vinnovas strategiska innovationsprogram IoT Sverige vilket Kultur- och fritidsförvaltningen genomför tillsammans med Sensefarm. Eftersom sensorerna grävs ner relativt djupt i jorden kommer området att utrustas med en extra LoRa-gateway för att förstärka signalerna.

Försöken på gräsplaner görs för att skapa ett hållbart alternativ till konstgräsplaner. Biokolets vatten- och näringshållande egenskaper lockar till sig gräsrötterna och ger ett djupare och mer förgrenat rotsystem och därmed mer slitstarka gräsytor. En gräsplan där biokol har tillsatts blir därför betydligt mer hållbar än en vanlig gräsyta. På grund av sin porösa struktur har biokol en hög vattenhållande förmåga. Den nya gräsytan kan möjliggöra en mer stabil säsong med minskat bevattningsbehov och reducerade kostnader. Om konstgräsplaner ersätts av gräsplaner med biokol hoppas man också kunna skapa fotbollsplaner med ett betydligt lägre koldioxidavtryck.

Rest till Bäst

Related videos to category:
Digital Cities & Citizens
...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar