Allt fler städer och lärosäten ordnar en makerspace – en fysisk plats där man skapar en möjlighet till samarbete, kunskapsbyggande och delning av utrustning och verktyg. I Lund finns faktiskt redan en makerspace på Stenkrossen, men den utmaning som en av grupperna på kursen i tvärvetenskaplig projektutveckling undersökte var hur man kan skapa fler ytor där det finns möjligheter till olika varianter av gemensamt skapande.

– Ofta kan det vara dyrt när du vill förverkliga en idé om du behöver tillverka något, förklarar Filip Hyltén, vanligen biologistudent. Med ett makerspace kan du istället kliva in och göra det, utan att kunna tekniken, genom att låna verktyg och få tillgång till kunskap. På en makerspace kan det finnas moderna tekniker som 3D- och laserskrivare men också symaskiner, svarvar, drejskivor, verktyg och annan utrustning. I ett makerspace kan man också få tillgång till nätverk och kunskap. Det är som ett gym – fast för hjärnan.

Engagemang och många makers menar gruppen är en viktig grund för att skapa ett livaktigt makerspace.

– Engagerade makers är den viktigaste intressenten, menar Erika Persson, Institutionen för Informatik. Utöver makers finns förstås andra betydelsefulla intressenter, som i Lund skulle kunna vara Future by Lund, Vinnova, Universitetet, Lunds kommun och hela stadens invånare.

Ett välfungerande makerspace skulle ha en stor uppsida även för samhället utanför.

– Det finns många fördelar med ett makerspace, menar Lukas Öberg, Ekonomihögskolan. Hållbarhet ligger i tiden och makerskultur kan ge en otrolig miljövinst. Det kan dessutom vara en mötesplats för många kulturer. I längden skulle det också kunna generera arbetstillfällen i kommunen.

Gruppen pekade på några speciella punkter som är viktiga för att skapa ett framgångsrikt makerspace.

* Synlighet. För att skapa ett framgångsrikt makerspace krävs att det är synligt. Det kan göras genom en lokal med till exempel skyltfönster i centrala Lund eller att man placerar sig i före detta industrilokaler.

* Marknadsföringsåtgärder. Det är viktigt att konkretisera vad en makerspace är och vilka möjligheter den innebär.

*Jämställdhet. Men behöver vara observant så att man även lyckas locka kvinnor att delta eftersom liknande satsningar ofta får övervägande manliga deltagare.

* Kommunens involvering. Gruppen anser att det är viktigt att organisationer som t ex kommunen, universitet, inkubatorer eller andra backar ett makerspace eftersom en långsiktighet i stöd är grunden till att man får det att fungera på sikt. Ett makerspace ger många värden på områden som traditionellt är mer för det offentliga – som delaktighet, jämställdhet, miljövinster och fler arbetstillfällen. En ny möjlighet är att göra biblioteken till makerspace eftersom där redan finns lokaler och personal, och biblioteken är en klassik struktur för kunskap.

Den panel som bedömde gruppernas arbete var nöjd med redovisningen och pekade också på svårigheterna att hitta vem det är som ska konkretisera och förvalta en makerspace.

– Makerspace är lite som en hal tvål, eftersom det finns i gränslandet mellan det privata, offentliga och kanske det kommersiella, menar Katarina Scott på Future by Lund. Det finns behov av olika sorters makerspaces, nya sätt att involvera många aktörer och att också koppla ihop detta med inkubatorer. Ett nytt makerspace skulle också kunna ha en uppsamlingsfunktion för de verkstäder som redan finns.

Fotnot: I januari 2019 avslutade Sten K. Johnson centre for Entrepreneurship sin första kurs i tvärvetenskaplig projektutveckling. Tre grupper av studenter löste utmaningar som finns i staden och det var denna gång hur man kan använda sensorer för att visa lediga p-platser, hur man kan använda sensorer och plattformar i smarta städer och hur man skulle kunna skapa ytterligare makerspace i Lund. Katarina Scott och Jimmy Sok på Future by Lund låg bakom utmaningen kring makerspace. De båda tillsammans med Isak Simonsson från VentureLab och Malin Olbe från institutionen för Naturvetenskap vid Lunds universitet utgjorde den panel som var med vid diplomeringen vid pilotversionen av kursen.

‍