Future by Lunds nya normala

”Skapa inkluderande processer och se till att människors röster blir hörda”

Caroline Wendt
June 7, 2020

I en debattartikel i Sydsvenskan i våras krävde sex artikelförfattare att det tillsätts en postcoronakommission för att skapa möjligheter för samhället att utvecklas på ett bra sätt efter pandemin. En av författarna är Emelie Lantz, doktorand på avdelningen för Mänskliga rättigheter på Lunds Universitet. Emilie Lantz vill använda innovationskraften som väckts i samhället och pekar på möjligheten att ge civilsamhället en röst för att kunna påverka.

Under våren har en pandemi gjort att mycket av det vi tidigare såg som självklart har förändrats. Vilka strategier har varit framgångsrika för att klara krisen och vad är viktigt att tänka på när samhället ska återstartas när krisen är över? Future by Lund startar nu en intervjuserie inom vårt nätverk för att spana efter Future by Lunds nya normala. Vi lyfter den kompetens som finns i vår närhet så att vi gemensamt kan förbereda oss för framtiden och ser vad krisen har betytt ur ett innovationsperspektiv. Vet du någon person som sitter inne med kunskaper och infallsvinklar som kan vara intressanta för oss att ta del av? Skicka gärna förslag på personer att intervjua till info@futurebylund.se

Emelie Lantz är doktorand på avdelningen för Mänskliga rättigheter på Lunds Universitet och är en del av forskarskolan Agenda 2030. Emelie har fokus på hållbarhet och hennes avhandlingsprojekt handlar om det svenska civilsamhällets arbete, förståelse och möjliga ansvar för FN:s globala hållbarhetsmål. Emelie är dessutom en av sex skribenter bakom debattinlägget ”Tillsätt en post-coronakommisson!” i SDS 26 april 2020, där man bland annat skriver: ”Krisen är en möjlighet. Inte till att få tillbaka allt som det var, utan för att bygga nytt. Det är dags för en post-corona-kommission, som får till uppgift att se hur samhället kan utvecklas på bästa sätt efter pandemin.”

– I krisen som skapas av pandemin ser vi hur mycket samhället kan göra, säger Emelie Lantz. Samtidigt är vi också mitt i klimatkrisen så när vi redan är i en omvälvande period kan det vara ett bra att ta tillfället i akt. I det måste vi jobba utifrån en premiss om en rättvis omställning mot ett klimatsmart samhälle så att vi analyserar hur olika grupper påverkas av klimatomställningen.

Hur kan vi nå hållbarhetsmålen efter pandemin?

– Det handlar om att tänka nytt och att använda innovationskraften i samhället. Hållbarhetsmål sjutton handlar om samarbete och att vi måste aktivera hela samhället, även civilsamhället och individer. Det kan också vara bra att - som vi skriver – prata om en kommission eller en delegation som ser på hur vi kan ta till vara de positiva saker som skett och vad kan vi lära av det. Vi skall inte omskapa det samhälle som vi haft utan det handlar om var man lägger fokus och på det i samhället som vi måste värna om.

Emelie Lantz är forskare på avdelningen för Mänskliga rättigheter på Lunds Universitet och fokuserar på civilsamhället och hur det kan arbeta med Agenda 2030.

 Just nu tittar jag särskilt på ett löfte som finns inom Agenda 2030 – ”Leave no one behind”. I detta finns frågan om jämlikhet och mänskliga rättigheter inkluderad. Att ingen ska lämnas utanför innebär att man ska ha fokus på de som nu missgynnas mest men också att man ska se till att skapa jämlikhet.

Hur har pandemin påverkat inom området hållbarhet och mänskliga rättigheter?

– I undantagstillståndet har länderna fokuserat på andra saker än Agenda 2030. Vissa länder tar till auktoritära och totalitära metoder och bryr sig inte alls om mänskliga rättigheter. Det är tydligt att det på sina håll har skett människorättskränkningar under pandemin. Det här visar att man kan ta olika vägar i pandemin. Det hänger samman med hur samhället är strukturerat sedan tidigare.

Hur kan man göra för att få med civilsamhället?

– Det handlar om att skapa inkluderande processer och se till att människors röster ska bli hörda. Det finns många metoder att skapa dialog. En är att skapa plattformar där civilsamhälle i form av organisationer och individer kan delta mer organiserat. Det är viktigt att inte bara se civilsamhället som en potentiell leverantör av tjänster, till exempel sociala tjänster som stöd till äldre och unga eller läxhjälp för utsatta grupper. Civilsamhället bör också få vara en kritisk röst till att påverka samhället.

Emelie Lantz är också knuten till forskarskolan Agenda 2030, som är Lunds universitets doktorandskola som består av 17 doktorander som alla håller på med ett ämne inom Agenda 2030. Forskarna kommer från samtliga fakultet på Lunds universitet och är en bred interdisciplinär grupp.

- Forskningsarbetet kan handla om till exempel hållbara städer, vilka samhällseffekter som elscootrar har eller om möjligheter att rena restvatten, berättar Emelie. Det är ett spännande initiativ från Lunds universitet. Jag tror att den interdisciplinära miljön både inom och utanför universitetet är väldigt viktig i det nya som vi ska skapa efter krisen.

Related videos to category:
Future by Lunds nya normala
No items found.
...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar