Digital Humans

Veberöd tar klivet in i den virtuella verkligheten

Caroline Wendt
November 13, 2019

Tänk om det kunde finnas en 3D-modell av samhället där du bor! Genom modellen skulle du kunna felanmäla till kommunen, titta på hus som ska byggas och se hur vattnet flödar i rören under gatan. Kanske skulle du också kunna ta ett kliv in i modellen och spela spel eller ha möten med människor som du bjudit in för kulturutbyte. Nu startar ett visualiseringsprojekt i Veberöd och projektet ger stora förhoppningar och möjligheter.

Smarta byar® startar nu samarbete med LTH och IKDC på Lunds Universitet, Region Skåne, Lunds kommun genom stadsbyggnadskontoret och Future by Lund och Unga Smarta Byar för att skapa en virtuell modell av Veberöd. Syftet med att skapa modellen är bland annat att underlätta kommunikation, att kunna visualisera framtida byggnader samt att visualisera data.

Som ett första steg har Smarta byar redan gjort en 3D-modell av den centrala delen av byn. Jan och Tim Malmgren använde en app som styrde en drönare så att den kunde filma och fotografera för att ta fram material. När materialet var inhämtad skapade ett program en 3D-modell som betraktaren kan rotera och titta på från alla håll.

– Vi upptäckte att modellen blev bra i många avseenden – men i gatunivå är den inte tillräckligt bra, menar Jan Malmgren, vd för Smarta byar. En av våra första uppgifter inom projektet kommer därför att vara att se hur man kan komplettera med fler gatubilder och få in dem i modellen utan att det blir för komplicerat och dyrt. I projektet kommer vi därför att experimentera med olika program för att hitta en lösning.

Smarta byar arbetar med LTH och IKDC för att tillsammans hitta det bästa sättet att skapa den 3D-modell man önskar och när modellen är klar kommer arbetet med att inkludera hela byn i modellen att starta.

Jan Malmgren har många idéer om vad en 3D-modell skulle kunna användas till. En av grundtankarna är att 3D är ett mycket lättare att ta till sig än text eller 2D.

– En 3D-modell kan användas som en kommunikationskanal mellan medborgare och kommun, säger Jan Malmgren. Den kan fungera så att medborgare loggar in, till exempel för att felanmäla en skada på vägen. I modellen skulle de kunna zooma in felet de har hittat och skicka vidare till tekniska förvaltningen. Då skulle anmälaren samtidigt kunna se om skadan redan är anmäld och om det kanske redan finns planer på en åtgärd. I modellen skulle man kunna samla och visa olika mätvärden och flöden - som för energi, vatten, avgaser och trafik. När väl dessa värden är på plats kan vi med AI:s hjälp sammanfoga allt och se på samband.

Det finns också andra sätt som modellen kan användas för kommunal information. Skulle det vara så att det finns flera förslag på en ny byggnad i orten kan medborgarna få se dem på plats med hjälp av sin mobil och en QR-kod.

Det finns förstås många mer nyttor än att man kan kommunicera med kommunen.

– Medborgarna skulle kunna se hur långt bussen kommit på sin runda, var deras cykel finns och till och med hitta katten om de har satt en sensor på den, fortsätter Jan. Men inte bara det – vi skulle också kunna ”gamifiera” byn och till exempel spela hållbarhetsspel eller bilspel. Via AR-glasögon skulle man kunna ta ett kliv in i byn. När vi har samarbeten skulle vi kunna ”träffas” i 3D-modellen, det skulle ju bli en ny form av kulturutbyte.

3-D modellen skulle kunna visas på en skärm som placeras centralt i byn. Via en touchskärm skulle medborgarna kunna ta sig in i modellen och göra sina ärenden.

– En viktig del i projektet är att undersöka hur medborgarna vill få det visualiserat och hur de tycker att man kan använda modellen, tycker Jan Malmgren. Det är viktigt med återkopplingen, inte bara för kommunikation utan också för att ändra mönster. Modellen kan ge medborgarna återkoppling om vattenkonsumtionen i ett område och det kan ge dem inspiration att ändra sin konsumtion

Projektet pågår inom ramen för SOM-projektet. SOM-projektet är en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige som finansieras av Vinnova. Projektet startade den 1 september 2017 och pågår till den 30 juni 2020.

...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar