Vårens virusutbrott har förändrat våra resvanor, det visar undersökningar gjorda genom Trivectors app TravelVu. I materialet syns att resor med kollektivtrafik har minskat kraftigt. Emeli Adell jobbar med hållbara transporter på Trivector och tror att det behövs åtgärder för att fler ska resa kollektivt igen. Nya typer av biljetter har redan införts, men det kan också behövas innovationer på fler områden. ”Social distansering måste vägas in i vårt framtida resande”, säger Emeli Adell.
Under våren har en pandemi gjort att mycket av det vi tidigare såg som självklart har förändrats. Vilka strategier har varit framgångsrika för att klara krisen och vad är viktigt att tänka på när samhället ska återstartas när krisen är över? I en intervjuserie inom vårt nätverk spanar vi efter Future by Lunds nya normala. Vi lyfter den kompetens som finns i vår närhet så att vi gemensamt kan förbereda oss för framtiden och ser vad krisen har betytt ur ett innovationsperspektiv. Vet du någon person som sitter inne med kunskaper och infallsvinklar som kan vara intressanta för oss att ta del av? Skicka gärna förslag på personer att intervjua till info@futurebylund.se
Trivector mäter via appen TravelVu svenskarnas resvanor för att få underlag för planering av trafik och transporter. Appen registrerar användarens GPS-spår och ger via modern teknik förslag på hur användaren har rest under dagen.
I vårens resvaneundersökningar syntes det tydligt att våra resor har förändrats under pandemin.
– Vi såg att resandet minskade omedelbart då vi fick restriktioner, berättar Emeli Adell. Antalet dagar vi lät bli att resa ökade ganska mycket. Innan coronaviruset lät vi bli att resa under 12 procent av dagarna och när vi reste som minst under pandemin lät vi bli att resa nästan 25 procent av dagarna. Nu i början av juni är samma siffra 15 procent.
– Vi gör också färre resor under de dagar vi reser. Som mest var det nästan en hel resa mindre per person och dag jämfört med innan viruset. Nu reser vi ungefär en halv resa mindre per person och dag.
I undersökningen kan man också se vilka färdmedel som används. Den stora förändringen när restriktionerna infördes gällde bil- och kollektivtrafik som båda gick ner markant. Gång och cykling har legat på ungefär samma nivåer under hela perioden.
– Resorna med både bil och kollektivtrafik minskade då med cirka 14 km per dag. Idag har biltrafiken återgått till ungefär samma nivå som innan virusutbrottet medan kollektivtrafiken är en väldigt liten andel av resorna.
Har du sett några åtgärder från samhället, både i Sverige och utomlands, som har gjorts med avsikten att underlätta vårt resande under pandemin?
– Flera europeiska länder har rapporterats ett ökat cyklande och många länder har jobbat aktivt och gjort tillfälliga cykelbanor, bland annat Frankrike och Italien. Vi har inte sett det mönstret i Sverige - dels för att vi en relativt bra infrastruktur men dels också för att vi inte har haft en tydlig kommunikation om vad vi bör göra. Kommunikationen har rört att man inte bör trängas i kollektivtrafiken men att det skulle kunna gå bra att cykla de här sträckorna har vi inte varit så bra på att kommunicera som andra länder varit. Det man har gjort utomlands kan vi lära av och göra mer av.
Hur tror du att pandemin påverkat framtidens resande?
– Under perioden har vi sett en kraftig minskning av resor och man träffas via webben istället för på riktigt. Framför allt flygresor har nästan helt försvunnit och vissa pratar om en minskning med 80 till 90 procent. Många av flygresorna har varit arbetsrelaterade och många inser att det är praktiskt och smidigt att jobba tillsammans via nätet. I arbetsresor tror jag att vi kommer att se en förändring jämfört med innan pandemin men det kommer inte att vara lika attraktivt att träffa vänner och familj via nätet.
Hur kan man göra för att få igång kollektivtrafiken igen?
– Kollektivtrafiken är fortfarande ryggraden i ett hållbart transportsystem. Kollektivresor är otroligt viktiga, särskilt på längre sträckor och för att grupper som inte har tillgång till bil ska kunna vara delaktiga i samhället. Det är en jättesvår fråga hur vi ska lösa kollektivtrafiken i en värld med covid-19. Vi tror ju inte att smittrisken plötsligt ska vara över utan det är något vi får lära oss leva med.
– I Sverige har man jobbat med olika typer av biljettsystem. Istället för månadsbiljett som enda konkurrenskraftiga alternativ har man jobbat med veckobiljetter eller något som liknar ett interrailkort där man betalar för att resa ett visst antal dagar per månad. Det finns en hel del att göra på biljettsidan, men det räcker inte utan vi behöver mer innovation. Vi måste titta på kollektivtrafik mer ur ett socialt perspektiv än vi gjort tidigare. Social distansering måste vägas in och vi måste se hur nära man vill och kan vara när man reser. Det är helt centralt att vi lyckas, annars går vi en ganska dyster framtid till mötes vad gäller hållbara transportsystem. En annan aspekt är att vi har sett att det går att göra stora beteendeförändringar på kort tid om vi bara måste. Vi har tidigare talat om att beteendeförändringar tar tid. Vi vet nu att vi kan förändra mer än vi tror om vi behöver – och det kommer vi att behöva.
Texten är en något modifierad sammanfattning av en längre intervju. Vill du ta del av hela samtalet – följ länken till filmen.
