Fortsatt fokus på cykelmiljön i Lund

Under 2018 påbörjades undersökningen av miljön för Lunds cyklister med hjälp av digitala tekniker. Projektet har redan gett ökade kunskaper och nya verktyg, senast genom att Malmö Universitet och Tekniska förvaltningen i Lund analyserar platser som upplevs som otrygga av cyklisterna. Nu är det också klart att cykelprojektet fortsätter, bland annat med en undersökning av cykling till arbetsplatser.

Under augusti och september 2018 undersöktes cykelvanor i Lund av SOM-projektet. Frivilliga lundacyklister fick samtliga sina resor registrerade genom appen TRavelVU under cirka en månad. Med hjälp av en knapp på styret kunde också cyklister markera när de upplevde en trafiksituation som osäker. Kampanjen kallades för Tryck till. Resultaten redovisas bland annat genom ett speciellt visualiseringsprojekt. I oktober 2019 redovisade också Luk Knapen och Johan Holmgren på Malmö universitet hur man göra matematiska modeller för att sammanfoga platser som markerats som osäkra av cyklisterna.

– Vår analys av det insamlade materialet har visat att appen TRavelVU och Tryck-till kampanjen ger ett bra underlag för en undersökning av cyklister, säger Luk Knapen. Jag tror att undersökningen skulle kunna utvecklas om man kombinerade de värden som Tryck-till gav med mer bakgrundsdata om till exempel ålder och kön.

Malmö universitet har bland annat tagit fram metoder för att identifiera olika kluster där cyklister uppgett att de är otrygga. Det handlar både om platser och om sträckor.

För tekniska förvaltningen i Lund är resultatet av cykelprojektet intressant och Erik Nilsgart och Helena Runesson har varit med i projektet redan från början. Nu studerar förvaltningen de kluster som universitetet identifierat för att förstå vad som skapar otrygghet.

– Några av de kluster som vi kunde ta del av från rapporten har vi kikat på övergripligt och försökt hitta eventuella orsaker till att folk har upplevt en osäkerhet i trafiken, berättar Erik Nilsgart. Flertalet av klustren tror vi beror på tillfälliga lösningar som exempelvis en tillfällig passage under byggtid för spårvägen. På andra platser är vi lite förvånade då punkterna innehåller alla trafiksäkerhetslösningar så som hastighetsdämpande åtgärder, separerade cykelbanor med mera. Dessa kluster behöver djupare analys för att möjligtvis förstå hur de kan uppfattas som osäkra.

– Vi har gjort en lista över möjliga orsaker på samtliga av de kluster som presenterades i rapporten och kommer att kika närmare på de som vi funnit mest intressanta, berättar Helena Runesson. För att förstå detta kommer platsbesök att göras men det kan fortfarande vara svårt att förstå om det till exempel är den fysiska utformningen eller ett beteenden hos andra trafikanter som upplevs som osäkra.

Delprojektledare för cykelprojektet är Emeli Adell på Trivector. När nu både visualiseringsprojekt och Malmö universitets analys är klara är hon nöjd med resultaten.

– Jag tycker att man kan säga att det fungerat bra, säger Emeli. Det är spännande sätt att få nya typer av data, att få se var cyklister cyklar och var de känner sig otrygga. Vi har bland annat hittat intressanta skillnader i hur män och kvinnor använder elcykel. Män cyklar ungefär lika långt och länge med elcykel som med vanlig cykel, medan kvinnor både cyklar betydligt längre sträcka och tid med elcykel jämfört med vanlig cykel.

Nästa steg i att undersöka cyklingen kommer att innehålla flera frågeställningar. En första del är att kombinera resvanedata från TravelVu med mätningar av totala volymer på specifika platser (t.ex. cykelräkningar). Målet är att ta fram en metod där dessa olika typer av data kan kombineras för att ge en ännu bättre helhetsbild. Dessutom kommer man att jobba vidare med crowdsourcing riktat mot företag och medborgare och då ta reda på varför man kan tänka sig att delta – eller varför man inte vill det. En tredje del är att inkludera företag och medarbetare på företag för kartläggning av resor i områden där det inte bara finns boende.

– I vissa områden är det helt nödvändigt att hitta andra sätt att samla in resdata än att vända sig till boende. Information om hur man reser till ett företag ger också ett mycket bra underlag för företagen. Detta är av intresse både ur hälsoaspekter och miljöaspekter men också för att veta parkeringsbehov, berättar Emeli Adell.

Förhoppningen är att projektet ska kunna göra en datainsamling på Brunnshög i Lund.

...
Relaterade filmer
Kontaktperson

Anders.Tarna@lund.se

Finansieras av
Fler projekt