Under augusti och september 2018 undersöktes cykelvanor i Lund genom appen TRavelVU och kampanjen Tryck till. Resultaten analyserades genom ett speciellt visualiseringsprojekt. I oktober 2019 redovisade också Luk Knapen och Johan Holmgren på Malmö universitet hur man kan göra matematiska modeller för att sammanfoga platser som markerats som osäkra av cyklisterna.

– Vår analys av det insamlade materialet har visat att appen TRavelVU och Tryck-till kampanjen ger ett bra underlag för en undersökning av cyklister, säger Luk Knapen i en intervju i oktober 2019. Jag tror att undersökningen skulle kunna utvecklas om man kombinerade de värden som Tryck-till gav med mer bakgrundsdata om till exempel ålder och kön.

Malmö universitet hade bland annat tagit fram metoder för att identifiera olika kluster där cyklister uppgett att de kände sig otrygga. Det handlade både om platser och om sträckor.

För tekniska förvaltningen i Lund var resultatet av cykelprojektet intressant och Erik Nilsgart och Helena Runesson har varit med i projektet redan från början. Förvaltningen studerade de kluster som universitetet identifierat för att förstå vad som skapar otrygghet.

– Några av de kluster som vi kunde ta del av från rapporten har vi kikat på övergripligt och försökt hitta eventuella orsaker till varför folk har upplevt en osäkerhet i trafiken, berättade Erik Nilsgart. Flertalet av klustren tror vi beror på tillfälliga lösningar som exempelvis en tillfällig passage under byggtid för spårvägen. På andra platser är vi lite förvånade då punkterna innehåller alla trafiksäkerhetslösningar så som hastighetsdämpande åtgärder, separerade cykelbanor med mera. Dessa kluster behöver djupare analys för att vi möjligtvis ska förstå hur de kan uppfattas som osäkra.

– Vi har gjort en lista över möjliga orsaker på samtliga av de kluster som presenterades i rapporten och kommer att kika närmare på de som vi funnit mest intressanta, berättade Helena Runesson. För att förstå detta kommer platsbesök att göras men det kan fortfarande vara svårt att förstå om det till exempel är den fysiska utformningen eller ett beteende hos andra trafikanter som upplevs som osäkra.

Delprojektledare för cykelprojektet var Emeli Adell på Trivector. När både visualiseringsprojekt och Malmö universitets analys var klara var hon nöjd med resultaten.

– Jag tycker att man kan säga att det fungerat bra, säger Emeli. Det är spännande sätt att få nya typer av data, att få se var cyklister cyklar och var de känner sig otrygga. Vi har bland annat hittat intressanta skillnader i hur män och kvinnor använder elcykel. Män cyklar ungefär lika långt och länge med elcykel som med vanlig cykel, medan kvinnor både cyklar betydligt längre sträcka och tid med elcykel jämfört med vanlig cykel.

‍

Insamlingen av data är en del av cykelprojekten inom SOM-projektet som genomfördes 2017-2020 med stöd av IoT Sverige