Mode är ett ord som ofta associeras med det senaste inom kläder och textil. Men branschen rymmer mycket mer än så – det är allt från odling, produktion, arbetsvillkor, transporter, design och marknadsföring till kundvanor, sopsortering, returer och återvinning. Det är också ett historiskt perspektiv, vilka material som passar för sjukvården och hur hela processen påverkar vår miljö. För Lunds universitet innebär det här att samtliga fakulteter är berörda i arbetet för en mer hållbar textil- och modeindustri. Därför samlas forskare i nätverket Fashion@LU för att tillsammans definiera gränsöverskridande projekt som också inkluderar näringslivet för att vara med och bidra till en grön omställning av textil- och modeindustrin.
Det var när Lunds universitet deltog med en ansökan till EU:s stora innovationssatsning sk KIC (Knowledge Innovation Community) för de kulturella och kreativa näringar (KKN) som det blev tydligt att KKN ingår i alla delar av Lunds universitet. Inte minst märks detta i arbetet med mode- och textilbranschens omställning. Därför vill Lunds universitet bygga ett nätverk med forskare så att det blir möjligt att arbeta med textilomställningen genom att tillsammans hitta ytor som är intressanta att transformera. Med hjälp av universitets dekaner har styrgruppen bidragit till en lista på 80 forskare från alla nio fakulteter vilka alla skulle kunna relatera till mode- och textilområdet. Hittills är cirka 25 av dessa aktiva i nätverket som nu samlar bland annat forskare inom förpackningslogistik, handel, industridesign, konsumtion, material, modevetenskap, historia, bioteknik, kemiteknik och livsmedel. I mars var det möte i Future by Lunds lokaler, och träffen arrangerades tillsammans med Lunds universitets Samverkansavdelning och Fashion Innovation Center.
- Vår förhoppning är att forskarna ska hitta varandra över fakultetsgränserna, säger Charlotte Lorentz Hjorth. Det är kanske inte så många av de som är här som från början skulle se sig själva som modeforskare. Det kommer att bli spännande att se var vi hittar de korsande ytorna och upptäcka vilka samarbeten som kan vara möjliga. Nu kan vi se att Lund börjar bli ett ”fashionuniversitet” – i en vid bemärkelse.
Klas Hjort och Daniel Hellström är forskare inom handel- och förpackningslogistik och båda har tidigt varit aktiva i nätverket. Utanför universitetet finns bolaget Fashion innovation Center, på mötet representerat av Lars Mattiasson, med möjlighet att hjälpa till att bygga externa partnerskap. Tillsammans vill de skapa möjligheter för forskare att, i bland annat projektform, kunna stiga in i olika sammanhang för att hjälpa branschen att få till en transformation.
- Att göra innovationsprojekt med branschen ser jag som en av vägarna framåt för att lösa våra stora klimatutmaningar, säger Daniel Hellström, docent i förpackningslogistik på designvetenskaper, LTH. I rollen som forskare är dessutom innovationsprojekt ett utmärkt sammanhang att bedriva kunskapsutveckling som bidrar med stort genomslag/impact. Att vi på universitetet kraftsamlar vår kompetens behövs för att accelerera den hållbara omställningen.
Ett exempel på ett projekt där både fakulteter och branschen är inblandade är i arbetet med digital märkning av plagg (taggning).
- Från 2026 kommer EU att kräva digitala produktpass för alla plagg. Syftet är att styra marknaden mot transparens, mätbarhet och spårbarhet, berättar Lars Mattiasson. Kan vi genom detta mäta resurser/cirkuläritet på nya sätt? Vilka incitament krävs för att skapa beteendeförändring hos konsumenter? Frågorna är många och vi är i starten av detta och vet ännu inte vad som händer när man får ny typ av data från taggade plagg. Därför vill vi testa redan nu genom att tagga upp studenternas kläder och samla data för att se vad helt ny kunskap kan innebära för branschen.
Det har också formats en liten grupp bestående av Fashion Innovation Center, kulturinkubatorn xPlot, Future by Lund och Lunds universitet som har till uppgift att skapa innovationsportföljer. En förhoppning är att samarbete mellan de olika fakulteterna ska ge upphov till något helt nytt, som till exempel om man kombinerar kulturella och kreativa näringar med tekniska frågor och möjligheter.
- Vi vill koppla ihop stora och små bolag med forskare och verka som en switchboardfunktion, berättar Charlotte Lorentz Hjorth. Ett sådant område är när man kombinerar fashion med dataspelsbranschen och film- och mediabranschen. Ett annat exempel är när elektronik integreras i kläder eller annan kroppsburen utrustning. Det kommer i förlängningen att innebära nya arbetstillfällen – men först måste vi också förstå vilka utbildningar vi ska erbjuda. Ju mer vi kopplar upp oss mot Europa desto mer förfrågningar får vi. Vi behöver ha en gemensam förståelse för hur vi ska arbeta med den gröna omställningen samtidigt som vi ser vilka möjligheter som uppstår för oss.
