Innovationsledning

Innovationsledning

Hur kan man göra ett bra systematiskt samarbete om något så oförutsägbart som innovationer? I Lund träffas under året några centrala aktörer inom hållbar stadsutveckling och samtalar kring hur man kan bygga en ny prototyp för innovationsledning. I slutet av 2017 kan Future by Lund börja testa en egen modell - som också kommer att vara användbar i andra hållbara städer.

Uppe i ett tornrum i Gamla Kirurgen Lund samlas i några aktörer som är viktiga för den hållbara staden Lund. Platsen med utsikt över centrala Lund och med universitetet vägg i vägg är väl vald för att inleda ett samarbete som ska handla om innovationsledning i städers komplexa samverkanmiljöer. Sammanhållande för arrangemanget var Julia Jonasson från RISE och Mikael Edelstam från Miljöstrategi AB. Mikael har arbetat med innovationsfrågor nationellt, regionalt och tillsammans med Future by Lund.

-Vi vill skapa något som sätter en kultur av innovation för att det ska bli självgående, säger han. Som det är nu står städer och kommuner med begränsade resurser men nya och ökade förväntningar. Det betyder att man behöver jobba smartare, effektivare och innovativare men också att man behöver arbeta med extern samverkan.

"innovationer uppstår i mellanrum mellan kunskapsområden och ofta bygger på en korsbefruktning av områden och tvärperspektiv"

För att skapa denna samverkan i Lund är representanter från några viktiga aktörer specialinbjudna för att kunna ge sin synvinkel. Deltagarna är Helen Hornemark och Jens Nilsson från Lunds kommun, Wilhelm Ast från Region Skåne, Patrik Rydén och Frédéric Delmar från Lunds universitet och Peter Kisch från Future by Lund.

-Det är svårt att säga hur man ska rigga konstellationer och hur man ska förstå varandra, säger Mikael Edelstam. Vi vill skapa en förenklad modell för innovationsutveckling. Om man gör det här tillsammans får vi bättre frågeställningar och kan samverka kring lösningar. Future by Lund har ett behov av att öppna hela staden som en testbädd för nya projekt och samarbeten. Försökspersonerna är här och jag hoppas att de sprider det till fler efter hand.

Inom Future by Lund finns en vana att arbeta med samverkan av projekt där näringsliv, universitet och kommun ingår. Den arbetsmetod som då har använts är en Forma-Kunna-Göra-modell för innovationer.

-Den har fungerat ganska bra som förståelseram, men egentligen har vi inte gått på djupet i den, menar Mikael Edelstam. Nu tar vi den modellen och kopplar den till Arne Erikssons kunskap och ser hur man kan göra mer.

‍För att få med det ekonomiska tänkandet redan från början var Frédéric Delmar, professor vid Företagsekonomiska institutionen, inbjuden. Mikael Edelstam från Miljöstrategi är initiativtagare till projektet.

Arne Eriksson, som arbetat med innovationsledningsfrågor i flera decennier och dessutom medverkat till Skånes innovationsstrategi, deltog som konsult och pratade om innovationsprocessen och hur svårt det kan vara att samarbeta.

-Min tes är att innovationssamarbete kräver en djup form av samarbete, säger han. Det är mer och mer nödvändigt att samarbeta för det finns en tendens till fragmentisering. Det är få som äger både problem och lösning inom sin organisation.

Arne Eriksson beskrev hur innovationer uppstår i mellanrum mellan kunskapsområden och ofta bygger på en korsbefruktning av områden och tvärperspektiv. Han beskrev också termen ”Wicked issues” där mångtydighet, ostrukturerade problem och ostrukturerad koordinering finns i miljön runt innovationer.

- Varje fråga blir ett unikt fall och möjligheten att standardisera blir begränsad, menade han.

Den lilla gruppen som är med och gör prototypen för en innovationsmodell kommer att så småningom bli större så att man kan fortsätta att fila på modellen. Under året planeras en workshop varje månad. Mikael Edelstam är nöjd med starten.

-Det blev en bra diskussion. Den visar också att man fångar upp ganska olika saker. Nu är det här min och RISEs uppgift att göra det här enkelt och göra en modell som alla kan ta till sig. Vi ska greppa glappet mellan Arnes Erikssons kunskaper och det som är användbart i vardagen för företag, kommun och universitet.

Projektet kommer att pågå i ett år och görs med stöd från Vinnova.

Med projektet vill man uppnå tre syften

• Deltagande organisationer ska effektivare kunna identifiera och gemensamt tolka komplexa innovationsbehov inom hållbar stadsutveckling.

• Deltagarna ska effektivare kunna samverka om att skapa innovationer som svarar mot behoven och få dessa att implementeras i samhället.

• Deltagarna ska utveckla sin individuella innovationskraft och genom detta öka sin förmåga att samverka med andra kring hållbar stadsutveckling.

Detta gör det både effektivare att utveckla forskningsbaserade svar på relevanta innovationsbehov och att få forskningsbaserad kunskap att implementeras i samhället. Det innebär organisatorisk förnyelse både på organisationsnivå och på systemnivå.

Utvecklingsarbetet kopplas till konkreta case inom ramen för innovationsplattformen Future by Lund.

De arbetssätt, modeller och verktyg som utvecklas kan sedan användas i andra sammanhang, eller fortsatt utvecklas för att på sikt kunna standardiseras eller liknande.

(Ur projektansökan)

...
Projektet är finansierad av
Andra projekt