Tänk om soptunnan kunde berätta när den är full, om du kunde sitta hemma och se om grönsakerna i odlingslotten behöver vattnas eller om stadsplanerarna enkelt kunde följa vilka vägar som cyklisterna helst väljer. Just detta och mycket mer undersöktes i Smarta Offentliga Miljöer II (SOM II) genom uppkopplade sensorer i ett fritt och öppet nätverk i Lund och Malmö. Projektet hade som mål att hitta nyttor för ny smart teknik inom kommunala verksamheter och offentliga miljöer samt att implementera innovativa lösningar på de utmaningar som finns. Ett annat mål var att hitta möjligheter att testa entreprenörer och bolags innovativa lösningar på offentlig verksamhet. Inom projektet genomfördes mer än tjugo delprojekt och en ny agil modell för genomförande av projekt testades med mycket gott resultat.
SOM-projektet användes för att prova och hitta nyttor med sensorer i ett Internet of Things (IoT) för kommunens verksamheter. Förhoppningen var att förvaltningar och kommunala bolag genom detta skulle kunna möta framtiden med teknologilösningar som i många avseenden är mer resurssmarta än de tidigare. Innan SOM II startades hade förstudien SOM I genomförts.
Lunds kommun hade redan vid projektets start en bred satsning mot entreprenörer som vill utveckla sensorer i offentliga miljöer. Sedan våren 2017 fanns ett öppet och gratis sensornätverk baserat på i LoRa-teknik. Inom SOM-projektet etablerades en testbädd som byggde vidare på detta och där även andra tekniker testades och byggdes på efterhand. Genom att erbjuda en öppen IoT-testbädd främjade projektet att många olika företag och entreprenörer kunde experimentera och testa olika IoT-lösningar. Ambitionen var att implementera en effektiv plattform för IoT-lösningar i kommunerna genom att man i projektet hittade tillvägagångssätt som gjorde att aktörer kunde återanvända och dela information med varandra. Denna aktivitet var central för att man skulle kunna skapa en effektiv plattform och för att mer effektivt kunna implementera IoT-lösningar i den offentliga verksamheten.
Projektet hade fyra fasta delprojekt – en öppen IoT-testbädd, stöd till SME, projektledning samt kommunikation och startade med att fokusera på fyra innovationsexempel: Cykeldata, Övervakning av kritisk infrastruktur, Stadsodling samt Avfallshantering. Efter hand lades fler delprojekt till.
Smarta offentliga miljöer är ett projekt som Lunds kommun genomförde i samarbete med Malmö stad, akademi och många entreprenörer och företag. Projektet hade även ett nätverk av informella partners som kom att växa under projektets gång.
Projektet var en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige som finansieras av Vinnova.
Vad blev resultatet?
I projektet testades en agil modell för ett Vinnovafinansierat projekt med mycket gott resultat. Partners, delprojekt och finansiering bestämdes efterhand.
I projektet genomfördes drygt ett tjugotal delprojekt och många produkter, tjänster och arbetstillfällen skapades, till exempel Sensative som byggde upp sin IoT-plattform Yggio som nu används av flera städer i Sverige.
Den öppna IoT-testbädden som skapades lever vidare efter projektet och ger möjligheter att testa nya lösningar genom att energibolaget Kraftringen tog över LoRa-nätet. För Kraftringen ledde det till ett helt nytt affärsområde – att ha hand om sensorkommunikationen i Lund.
En stor effekt av projektet är den kunskapshöjning som byggts upp inom det offentliga men även hos privata aktörer som medverkat i projektet genom nya samarbeten och genom att man vågat testa nya idéer. Arbetet har också mynnat ut i nya projekt hos de inblandade aktörerna.
Resultat och erfarenheter från projektet har samlats i en bok om SOM-projektet.
Hur tas projektet vidare?
Hösten 2020 beviljades Future by Lund medel för det Vinnovafinansierade projektet Lund Open Sensoring City (LOSC) som bygger vidare på SOM II: I januari 2021 blev det också klart med FLOW som finansieras av IoT Sverige. LOSC är tänkt att skapa en öppen testbädd för det framtida realtidsstyrda samhället där människor, organisationer, infrastrukturer och sensorsystem samarbetar för att skapa en hållbar miljö med hög livskvalitet. LOSC är också samlingsplatsen för flera andra projekt, däribland FLOW och Finding the untapped bike potential. Projektet FLOW undersöker hur man kan samla trafikdata, gärna i realtid, med hjälp av sensorteknik och sedan koppla samman data på en digital plattform.
Fakta Smarta Offentliga Miljöer II (SOM II)
Finansiär: IoT Sverige
Beviljat bidrag: 13,4 miljoner kronor
Projektomsättning: över 35 miljoner kronor
Projekttid: september 2017 - december 2020
Projektledare: Anders Trana, Future by Lund
Projektpartners: Lunds kommun, ABB, Apparkingspot, Axis Communications, Bintel, Byutveckling, Degavi, Deviceradio, divM, dLaboratory, Ericsson, FM technology, Helsingborgshem, HFAB, HiQ Skåne, Hövding, Ideon innovation, Intive, KAMen, Lunds kommunala parkeringsbolag, Lunds Renhållningsverk, Lunds universitet, Kraftringen, Malmö stad, Malmö universitet, Mobile Heights AB, miThings, OCCDEC, Protol, RISE, Schneider Electric Sverige AB, Sensative AB, Sensefarm Sony, T-kartor, Telia Company, Trivector traffic, u-Blox, Vinnergi, Region Skåne.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 2
Zon: Grön (2)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
Delprojekt:
Historiskt träd blir uppkopplat
Luftkvalitetsmätning via cykel
Resvanor – integrering av data
Smart cykeldata för trafikplanerare
Dolda sensorer skyddar byggnader
Cykelspårning och stöldsäkring
Övervakning av kritisk infrastruktur
