Runt centralstationen i Lund rör sig mängder av människor och fordon. Eftersom området runt stationen från början inte var anpassat för dessa stora flöden siktade SOM-projektet på att undersöka hur man skulle kunna mäta flöden av människor och fordon. Tanken var att den nya och smarta tekniken kunde göra det möjligt att mäta trafikflöden på ett helt nytt sätt. I projektet funderade man både kring hur den data som skapas skulle kunna användas till att utveckla området och hur data skulle kunna medverka till att man styr till exempel trafikljus, taxibilar och kollektivtrafik så att de anpassas efter hur människor rör sig i staden.

Ett annat tankeexempel hämtades från Malmö, där man ville jobba med belysning på ett vårdboende. Tanken var att ljuset skulle efterlikna dagsljus i boendets allmänna utrymmen och samtidigt anpassas efter personliga behov i de boendes rum.

Meningen med de båda försöken var inte att man inom projektet skulle gå i mål med hela lösningar utan de var ett sätt att få igång samarbeten, att skapa sätt att tänka och att hitta möjliga tillvägagångsätt. I delprojekten valdes medverkande partners för att bäst matcha delprojektens utmaningar. Det var viktigt att aktiviteterna drevs utifrån behov och utmaningar som identifierats av de offentliga aktörerna och att antingen Lunds kommun eller Malmö stad fanns med i delprojektet. Ett mål med satsningen var att bli den ledande regionen i Sverige på att använda innovativa IoT-lösningar inom offentlig verksamhet.

Studien blev en första modell för hur en öppen sensorinfrastruktur kan se ut och för hur man kan göra en bra dataplattform som samlar in och tolkar resultaten. Målet är att skapa tjänster, metoder och processer som kan kopieras och användas av andra offentliga organisationer. Projektet var ett första steg i en större gemensam satsning på IoT- tjänster inom området och kopplade väl mot pågående arbeten och strategier inom både Lunds kommun och Malmö stad. Projektet syftade också till att hitta sätt för offentliga verksamheter att jobba agilt med att få ut innovativa IoT-lösningar i sitt arbete. De nya metoder och processer som studien resulterade i förväntades göra att verksamheterna på ett bättre sätt skulle kunna följa med i snabba förändringar samtidigt som man undviker felbeslut.

Utöver de två stora kommunerna bestod konsortiet av stora och små ledande IoT-företag med stark regional koppling samt representanter från akademi och institut.

Vad blev resultatet?

Arbetet med centralstationen i Lund och med vårdboendet i Malmö ledde framför allt till att projektet byggde upp en organisation inför en genomförandedel som är tänkt att vara nästa steg. Projektet har även byggt upp ett starkt nätverk av industriella aktörer inom IoT som vill vara med och driva på och utnyttja fördelarna med en delad testinfrastruktur.

Resultaten inbegriper rapporter kring hantering av införande av IoT i offentlig verksamhet, State of Art kring smarta städer i världen samt behovs- och kravanalys för en öppen IoT dataplattform i Lund och Malmö. Vidare har projektet genomfört tester med flödesmätning av gångtrafikanter kring Lund C samt implementerat en testyta kring personligt styrd belysning i en riktig boendemiljö på ett vårdboende.

Förstudien utnyttjade kraften hos de privata IoT-aktörerna och akademin för att ligga i framkant när det gäller beslutsmaterial samt teknik- och affärsval. Samtidigt stärkte projektet möjligheterna för privata aktörer att förstå behov hos offentlig verksamhet och kunna få ut kommersiella produkter i den offentliga verksamheten.

Hur tas projektet vidare?

Efter SOM I fortsatte arbetet i SOM II.

‍

Fakta Smarta offentliga Miljöer I

Finansiär: IoT Sverige

Beviljat bidrag: 2 miljoner kronor

Projekttid: oktober 2016 - juli 2017

Projektledare: Anders Trana, Future by Lund

Projektpartners: Lunds kommun, Malmö stad, Mobile Heights, Axis Communications, Sensative, Schneider Electric, Ericsson, Malmö universitet, Lunds universitet.

‍

Klassificering i Future by Lunds ramverk

Skikt: 2

Zon: Grön (2)

Vad menar vi med Zon och Skikt?

Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.

Blå, grön och gul zon

För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.

I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Följdeffekter genom skiktmodellen

För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.

Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.

Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.

Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.

Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.

‍