I Veberöd finns sedan några år tillbaka hemsidan Veberod.nu och en Veberödsapp. Där samverkar företag och medborgare och plattformen fungerar som ett nav för byns utveckling. Det är Jan Malmgrens med företaget Byutveckling som ligger bakom samarbetet som också spridits till Södra Sandby. Till plattformen hör ett nätverk med flera hundra företag som är engagerade i bygden.

Under försommaren 2018 blev Byutveckling en del av SOM-projektet och en gateway för LoRa-tekniken installerades på en mast i Veberöd. Därmed blev det möjligt att koppla upp kornas vattenho i familjen Kristofferssons hage. Kort därefter blev det klart för ett projekt med en uppkopplad cykel. Det är den svenska cykeltillverkare Degavi som anlitar Insolidex i Veberöd i samarbete med Byutveckling. Under hösten startade Byutveckling också Smarta Byar.

– Smarta byar är till för att skapa landsbygdsutveckling och vi är alltså en testbädd för IoT i en by, säger Jan Malmgren på Byutveckling AB i en intervju från 2018. Det är ett komplement till vad som händer i smarta städer. Sverige är till största delen landsbygd, så det behövs smarta byar. Jag vill påstå att Veberöd är Sveriges första smarta by för landsbygdsutveckling.

Sedan starten som en smart by har massor hänt. I september 2018 blev Veberöd en unik by eftersom Telia satte upp master för NB-IoT, som är Telias sensornätverk. I oktober kopplade Björkhaga plantskola upp sina nyplanterade träd genom att använda sensorer som mäter markfuktighet. I november har Byutveckling varit i Kristianstad på mässan Smarta Samhället och Veberöd har också startat ett samarbete med företaget WSP, som är ett globalt företag som arbetar med samhällsutveckling och driver utveckling av digitalisering.

– Byar kan skilja sig från städer på många sätt, som i att man tänker annorlunda och att entreprenörer satsar på andra saker, menade Jan Malmgren. Om man ska utveckla hela Sverige måste man titta på både smarta städer och smarta byar. Vår flexibilitet och litenhet är vår fördel. Här kan man testa saker lätt och snabbt, och vi har redan en plattform i form av en app där vi kan diskutera saker med byborna, och det är ett forum för närdemokrati.

En möjlighet är att ha projekt där vi testar offentliga funktioner snabbare och billigare än vad man kan göra på en stor plats. Veberöd är helt enkelt en testbädd och en forskarby där kommuner, företag och privatpersoner kan se vad vi tillsammans kan göra för att skapa nytta.

Smarta byar imponerade på IoT Sveriges programchef Jin Moen som sa så här i en intervju i december 2018.

– Det är fantastiskt kul med projektet Smarta Byar. Det är mycket prat om smarta städer men Sverige har vi inte så många stora städer. Om man räknar med hela Sverige är våra sammanlagt dryga tio miljoner bara en liten stad internationellt. Därför måste vi samköra städer, byar och landsbygd och prata smarta samhällen.

I Veberöd vill man arbeta med FN:s 17 mål i Agenda 2030 och då är arbetet med unga ett självklart inslag. Så i november 2018 drog arbetet med Unga Smarta Byar igång.

Vad hände sedan?

I slutet av 2020 inredde Smarta Byar sin nya lokal i centrala Veberöd. Tanken är att skapa en mötesplats där de med hjälp av bybor, företag och akademi kan utforska vad som är smart och hållbart.

– Vi vill undersöka vad en total hållbarhet innebär, något som omfattar alla de aspekter som finns inom Agenda 2030. En viktig del av detta är att skaffa sig kunskaper om hur en cirkulär ekonomi fungerar.

I lokalen finns ett Fablab där man bland annat testar att 3D-printa i lera.

Vad blev resultatet?

I Veberöd har många olika projekt med sensorer genomförts och sensorer i kornas vattenho, stödsäkring av cyklar, uppkopplade träd med mera har alla fungerat. Projekten visade att sensorer kan användas även för att skapa en smart by som komplement till den smarta staden – vilket ju är viktigt eftersom stora delar av Sverige är landsbygd.

Den 3D modell som byggdes under projektet används som en digital tvilling där visionen är att byborna ska kunna kommunicera med till exempel kommunen men där också olika aktörer kan följa sensordata i realtid.

Hur tas projektet vidare?

Den digitala tvillingen används som ett erbjudande till universitet och högskolor att bedriva forskning i byn. Meningen är att studenter och forskare ska kunna koppla upp sensorer i byn och genomföra experiment som de kan följa både på plats och i den digitala tvillingen på distans. I gengäld får byn data som kan medföra intressanta kunskaper som väntas lägga grunden till ökad hållbarhet både i Veberöd och i andra samhällen.

‍

Fakta: delprojektet Smarta Byar

Projektet är ett delprojekt i SOM-projektet är en del av det strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige som finansieras av Vinnova. Anders Trana på Future by Lund var projektledare för hela projektet. Projektet startade den 1 september 2017 och pågick till december 2020.