En varm sommardag kan det vara olidligt hett på vissa ställen i staden samtidigt som parkernas träd erbjuder en skön svalka i andra delar. Att det kan uppstå stora temperaturskillnader i en stad är ingen nyhet – men att kunna lokalisera de riktigt varma platserna har blivit allt mer angeläget under de senaste åren i takt med att temperaturerna har ökat. De riktigt varma platserna kallas urbana värmeöar, ”Heath islands” och varma dagar kan dessa miljöer skapa stora problem.

En urban värmeö är ett storstadsområde som är påtagligt varmare än omgivningarna. Temperaturskillnaden är som regel större nattetid än under dagen, och större på vintern än under sommaren. Faktorer som spelar in är framförallt byggnaders höjd, placering och material, andel hårdgjord yta samt både andelen växtlighet och typen av växtlighet.

Lunds kommun arbetar efter Lundaeko, kommunens plan för ekologisk hållbarhet, och i den ingår klimatanpassning. Ett sätt att klimatanpassa är att ha en beredskap att hantera extrema väderhändelser.

- Klimatarbetet med anledning av extrem värme har två delar; dels att vi ska arbeta förebyggande med den fysiska miljön för att stå bättre rustade och dels ska vi kunna minimera konsekvenserna när det väl kommer en värmebölja, säger miljöstrateg Linda Birkedal. Det här projektet har potential att hjälpa till med båda dessa delar. Med tekniken skulle man kunna upptäcka områden där utsatta grupper som små barn eller äldre vistas och där temperaturen relativt sett är högre än i andra områden. När man upptäcker sådana platser skulle Serviceförvaltningen kunna se vad man kan göra för att göra platsen svalare. Och när vi har en värmebölja kan vi ge råd i realtid – som att rekommendera stadsparken som en plats där man kan svalka ner sig.

Under sommaren 2021 placerade Lunds kommun ut fukt- och temperatursensorer på 19 platser i Lund med hjälp av lundabolaget Sensefarm, vilket var en del av projektet Smarta offentliga miljöer (SOM). De flesta sensorer placerades i anslutning till verksamheter som förskolor och ålderdomshem. I projektet installerades också några sensorer på några allmänna platser i staden för att ge ett jämförelsematerial.

- Under sommaren 2021 var det några kortvariga värmeböljor, så vi fick tillfälle att testa och lära oss om tekniken, fortsätter Linda Birkedal. Vi har sedan tidigare en mycket lång tidsserie med mätvärden på temperaturen på en plats i Lund från SMHI. Detta är väldigt värdefullt – men mätningarna med sensorer har gjort det tydligt att vi behöver mäta på fler platser än en för att få en bättre överblick.

I undersökningen visade det sig att temperaturen varierade mycket på olika ställen i Lund, ibland mer än fem grader. Eftersom det än så länge bara funnits en sensor per plats kan värdena inte vara underlag för några direkta åtgärder, men de gav ändå indikationer på platser där det kan vara intressant att fortsätta med mätningar. Låga temperaturvärden på sensorn som hade placerats i stadsparken gav också stöd för att man skulle kunna rekommendera parken som en sval plats att söka sig till under varma dagar.

Hur kommer ni nu att fortsätta arbetet?

- Just nu överväger vi att göra en värmekarta för hela Lund. Det skulle innebära att vi inte bara mäter utan också modellerar, bland annat genom att använda GIS-verktyg (GIS betyder geografiska informationssystem). På så vis kan informationen knytas till geografiska lägen.

Kommunen har redan påbörjat en studie av hur mycket skugga träden ger genom en krontäckningsanalys både inne i Lund och i några av byarna. Det görs genom att kommunen tar foton av träden och deras skugga med drönare för att se var det saknas skugga och där det sannolikt finns värmeöar. Av den framgick att behovet av att göra mätningar generellt kan sägas vara större i Lund än i till exempel Veberöd, som har en större krontäckning.

- Vi skulle kunna fortsätta krontäckningsanalysen för att få fler ledtrådar till var värmeöarna finns, säger Linda Birkedal. På sådana platser skulle man kunna göra förbättringar, till exempel genom att plantera ut träd eller anlägga gröna tak där det går. Generellt kan man säga att träd och grönska sänker temperaturen medan hårdgjorda ytor höjer den. Även vindförhållanden är en viktig faktor.

Sensefarm, bolaget som sätter upp sensorerna, har tidigare medverkat i SOM-projektet genom att koppla upp planteringar med sensorer, bland annat det stora nyplanterade trädet på gymnasieskolan Katte. Sensorerna kopplas sedan upp till det LoRa-nät som Kraftringen sedan några år tillbaka tillhandahåller i Lund.

- Rent tekniskt har arbetet med fukt- och temperatursensorer i värmeprojektet funkat över förväntan, berättar Anders Hedberg på Sensefarm. Vi lärde oss en del på de sensorer som sattes ut vid domkyrkan och vid Kristallen vid SOM-projektets start, och de erfarenheterna har vi kunnat ta med oss till detta delprojekt.

SOM-projektet (Smarta Offentliga Miljöer) är en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige, som finansieras av Vinnova. Projektet startade den 1 september 2017 och slutfördes till största delen i slutet av 2020.

‍

Fakta delprojekt Värmemätning i staden

Projekttid: 2020-06-01 - 2022-01-01

Projektledare: Adam Wadsten och Linda Birkedal, Lunds kommun

Partners: Lunds kommun, Sensefarm, Sensative

‍

På stora bilden: Erik Wapner från Sensefarm skruvar upp en sensor på Bantorget. Foto: Anders Hedberg