In English.

Projektet kommer att ledas av Future by Lund som är Lunds kommuns innovationsplattform som driver ett stort innovationsnätverk av näringslivspartners, organisationer och akademi. Inskrivna projektpartners i Lund Open Sensoring City är Axis Communications, AFRY, Kraftringen, Lund Universitet och Mobile Heights, Sensative, Sony, Telia och Trivector. Projektet görs också i samarbete med Ericsson, Volvo Cars och u-Blox med flera. I projektet kommer man att bygga testmiljöer tillsammans med kommunens förvaltningar, däribland Tekniska förvaltningen och Miljöförvaltningen. Future by Lund har även tidigare drivit projekt inom området på ett framgångsrikt vis, t.ex. Smarta Offentliga Miljöer (Vinnovafinansierat) som har etablerat en öppen IoT-testbädd i staden och levererat över 15 olika delprojekt som kopplar mot offentliga utmaningar och infrastruktur i staden.

– Det är glädjande att Vinnova på det här sättet uppmärksammar Lunds kommun som en kommun med ett välutvecklat green-tech näringsliv med goda möjligheter att vara testbädd för innovationer. Det ska bli spännande att följa projektet, säger Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund.

– Lunds kommun är sedan länge i framkant vad gäller både innovation och hållbarhet, med detta vinnovaprojekt ges vi nu möjlighet att vara med och skapa framtidens smarta samhällen, säger Anders Almgren (S), kommunstyrelsens 2:e vice ordförande.

Projektet arbetar för lösningar som fokuserar på omedelbara utmaningar som kan innehålla allt från utsläpp och säkerhet till resursoptimering och förebyggande av trafikinfarkter kopplade till olika fordonsflöden. Det skulle också kunna handla om lösningar som riktar sig mot mikroflöden (gång, cykel, elsparkscyklar mm) som en del av att skapa en mer hälsosam och meningsfull livsstil i staden.

– Nu har vi möjlighet att använda den testbädd som vi byggt upp i SOM-projektet (SOM står för Smarta Offentliga Miljöer) och ta den vidare så att vi verkligen kan använda staden som en testplats, säger projektledare Anders Trana på Future by Lund. I projektet kommer vi att koppla fysiska platser till digitala - det kan handla om hur bilar, bussar, cyklar och människor rör sig i staden och att man genom att skapa realtidsdata kan styra dessa flöden genom till exempel trafikljus i korsningar och belysning.

Testbädden ska erbjuda tre olika testmöjligheter. Det är Fasta platser/zoner (t.ex. torg, korsningar, inom byggnader), Mobila platser på fordon som kör slingor i staden och Inkoppling mot stadens infrastruktur (t.ex. elskåp, belysning, trafikljus mm).

– Att delta i projektet Lund Open Sensoring City innebär att vi som lokalt företag med en global marknad kan få tillgång till en ny plattform där vi kan testa och utvärdera nya innovationer och lösningar. Vi kan tillsammans med andra lokala aktörer dela erfarenheter och lära oss vilka utmaningar städer har, och gemensamt hitta lösningar, säger Veronica Sällberg, Global Business Development Manager Smart City, Axis Communications.

I projektet ses ett stort behov av att bättre förstå och utveckla staden utifrån de flöden av personer, cyklar och övriga fordon som finns, ändras och skapas i framtiden baserat på realtidsinformation, dataplattformar, applikationer och machine learning. Idag begränsas denna förmåga av att information är fragmenterad i olika lösningar såsom analog data, bakom brandväggar och i proprietära system. Även om skiftet går mot öppen data och IoT-baserade system finns det fortfarande många utmaningar kvar att lösa.

Till utlysningen Testbäddar för samhällets utmaningar - genomförandeprojekt 2020 inkom 22 ansökningar. Vinnova avser att stödja sex genomförandeprojekt, däribland Lund med följande motivering: (Citerat ur Vinnovas beslutsmeddelande)

”Lund vill etablera en öppen testbädd för ett framtida realtidsstyrt samhälle där människor, organisationer, infrastruktur och sensorsystem samarbetar för att skapa en hållbar miljö. De vill i projektet etablera en testbädd med en variation av sensorer och sensorplatser, olika uppkopplingsmöjligheter och plattformar för öppna data för att i slutändan kunna lösa utmaningar mer effektivt och skapa nya värden.

I konkurrens med andra ansökningar bedöms denna ansökan ha god potential att skapa en testbädd som på sikt kan bidra till systemeffekter tack vare en stark aktörskonstellation, en god omvärldsbevakning och en stark koppling till innovationsstödjande aktörer. Vidare bedöms den beskrivna testbädden utifrån ansökan skapa förutsättningar för testmöjligheter i verklig miljö på ett sätt som idag saknas. Projektteamet bedöms ha den kompetens, det engagemang och den trovärdighet som krävs för att genomföra projektet.”‍

‍

Fakta LOSC

Finansiär: Vinnova

Projekttid: maj 2020 - december 2023

Projektledare: Anders Trana, Future by Lund

Projektpartners: Axis Communications, AFRY, Kraftringen, Lunds kommun, Lund universitet, Mobile Heights, Sensative, Sony, Telia, Smarta Byar och Trivector

Vad blev resultatet? PÅGÅENDE

Hur tas projektet vidare? PÅGÅENDE

‍

Klassificering i Future by Lunds ramverk

Skikt: 2

Zon: Grön (2)

Vad menar vi med Zon och Skikt?

Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.

Blå, grön och gul zon

För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.

I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Följdeffekter genom skiktmodellen

För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.

Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.

Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.

Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.

Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.

‍

‍