Digital Humans

Sensorerna får växterna att trivs bättre

Caroline Wendt
October 2, 2019

I urnorna med höstväxter där växter med bladverk i ljusgrönt och mörkgrönt står tillsammans med knallrosa cyklamen pågår ett tekniskt experiment. Genom nergrävda sensorerna i vissa urnor får växterna ett bättre liv – samtidigt som Malmö stad kan spara tid och pengar genom att vattna när det verkligen behövs.

I Future by Lunds projekt Smarta Offentliga Miljöer (SOM) provades hur sensorer kan vara till hjälp för en kommun när det gäller att hålla reda på planterade växter. I Malmö stad placerades sensorer i den nyanlagda parken Bastion Uppsala under 2018. Sensorerna grävdes ner i två olika substrat, ett med pimpsten och ett utan, och både på en decimeters djup och tre decimeters djup. Sensorsignalerna skickades sedan via ett LoRa-nät och hamnade slutligen på Sensefarms hemsida, där kommunens personal kan avläsa aktuella fuktnivåer för jorden runt växterna.

Genom detta kunde Malmö stad öka sin kunskap om bevattning. Bland annat såg man att substratet med pimpsten torkade upp snabbare än det utan pimpsten – men också att det tog åt sig fukten snabbare då det regnade. Sensordatan gav också kunskaper om hur snabbt rabatterna torkar upp och om hur mycket vatten som behövs för att man ska nå ner till den djupast placerade sensorn. Det gick också att se hur mycket regn som behövs för att nå ner till växternas rötter. Sammantaget innebär också mätningen att kommunen kan spara tid och pengar.

– I en ny plantering kan det ta flera dagar att vattna igenom allt med spridare, berättar Torun Jorde, sektionschef på serviceförvaltningen. Med sensorer kan vi följa upp resultatet av vattningen. Vi kan också till exempel se om det regn som kommer varit så bra så att vi kan skjuta upp nästa vattning. Varje insparad vattning i en plantering av denna storlek sparar mycket tid och pengar.

Under 2019 har serviceförvaltningen framförallt haft sensorer bland sommarblommorna i blomsterurnorna i mittlister mellan vägar i staden.

– Lyckas vi spara in till exempel två vattningar på en säsong innebär det 30 000 kronor mindre i kostnader, säger Torun Jorde. Våra blomsterurnor vattnas av underleverantörer och varje vattning tar tre dagar. Med sensorer kan jag direkt se att de är ute och vattnar och jag kan följa så att de har vattnat tillräckligt. Det är enkelt att upptäcka om ett område glöms, vilket skulle kunna hända till exempel i semestertider. Dessutom kan vi enkelt se om det regnat tillräckligt – och därmed behöver vi inte åka ut mitt i vägen i onödan.

Sensorerna har också funnits utplacerade i en rondell där man täckt jorden med grus för att minska avdunstningen, och har därmed gett viktig kunskap om hur väl den metoden fungerar.

– Vi kan också använda fuktighetsnivåerna som en kvalitetssäkring, menar Torun. Skulle det vara växter som inte klarar sig kan vi visa för leverantörerna att det inte beror på att vi vattnat för dåligt.

Om fuktighetsnivåerna någonstans i staden blir för låga har serviceförvaltningen fått larm via dator eller sms.

– De mätvärden som sensorerna ger oss gör att vi bättre kan följa kurvor för att förutse när vi behöver vattna men gör också att vi bättre lär oss veta vad som är blött eller torrt. Jag hoppas dock att de utvecklas så att de blir mindre och därmed mer lätthanterliga och lättare att gömma. Jag är övertygad om att sensorerna är här för att stanna, avslutar Torun Jorde.

SOM-projektet är en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige som finansieras av Vinnova. Projektet startade den 1 september 2017 och pågår till den 30 juni 2020.

...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar