I projektet Smarta Offentliga Miljöer är ett av målen att hitta sätt att använda IoT för att göra vardagen lättare för kommunens invånare. I projektet undersöks bland annat om de viktiga infrastrukturerna i Kraftringens 5 000 kabelskåp i Lund kan övervakas med sensorer och därmed göra näten mer driftsäkra. Samtidigt provar man om skåpen kan vara noder i ett nätverk för IoT.

‑ Med sensorer i skåpen kan vi snabbare upptäcka och åtgärda fel i elnätet, men IoT-nätet kan också användas för att skicka signaler från till exempel fjärrvärmebrunnarna i gatan om de översvämmas eller från fulla soptunnor och lediga p-platser. Vi ser ett IoT-nät som ett komplement till de nät vi redan har, säger Håkan Skarrie på Kraftringen.

‍

Gruppen fick göra en stadsvandring i Lund, och efter kabelskåpen blev det ett besök i p-huset Färgaren där Sasa Farkas på ApParkingspot berättade om hur sensorer kan användas för att berätta om lediga p-platser – men också i framtiden för att hjälp privatpersoner att hyra ut sina lediga p-platser.

På Stortorget tittade gruppen på Sensefarms sensorer som mäter fuktighet och temperatur i stadens odlingar för att på så sätt sköta växterna på ett mer optimalt sätt. Till torget kom också Emeli Adell från Trivector, som håller i en mätning av cykelvanor och kartläggning av otrygga platser via en app och en Bluetoothuppkopplad knapp på cykelstyret. Mätningen kommer att ge en helt annan typ av information än den man tidigare haft om cyklister genom att man kan se vilka vägar cyklisterna faktiskt väljer och vilka platser som kan vara besvärliga. Undersökningssättet kan utvecklas ännu mer i framtiden.

‑ Jag tror mycket på kombinationer av data, säger Emeli Adell på Trivector. Om Kraftringen har sensornoder i sina kabelskåp kan de ge oss mer interaktion med annan information, och det kan ytterligare vidga kunskapen

Jan Malmgren från Smarta byar presenterade arbetet i Veberöd, ett samhälle med knappt 5 000 invånare cirka två mil öster om Lund. I byn har man samlat 200 företag i ett nätverk och kommunicerar med medborgarna via både hemsida, Facebook och en app. Det senaste är att man lanserar begreppet Smarta Byar med ett IoT-nät i byn.

‑ Näringslivsutvecklingen i byar skiljer sig från stadens, menar Jan Malmgren. Det är mer personligt och saker kan gå mycket snabbare. Vi vill göra Veberöd till en testbädd och forskarby för landsbygdsutveckling. Vår ambition är sedan att duplicera kunskapen till andra byar.

Mats Pettersson från Sensative var och presenterade företaget arbete i plattformen Yggio, som han vill använda för att skapa en integrerad stad med en gemensam teknisk infrastruktur. Yggio används i SOM-projektet.

En av deltagarna var Martin Ranstorp, IT-chef i Kristianstads kommun.

‑ Det jag framförallt tar med mig är Lunds nätverksforum där många aktiva kan samlas och utbyta tankar kring IoT, ett sådant skulle hjälpa oss i Kristianstad väldigt mycket. Vi tittar ju själva också på sensorer och har eget arbete med piloter men i Lund finns en fördel i och med att det finns många teknikintresserade innovativa företag.

I Kristianstad finns bland annat projekt att använda senornätverk för att hålla koll på tömningen av fastighetskärl, för att se till att avspärrningar på till exempel byggarbetsplatser står kvar som de ska, så att livbojarna är på sina platser och så att det finns tvättmedel i allmännyttans tvättmaskiner. I oktober kommer regionen att arrangera Mötesplats Smart Samhälle i Kristianstad där leverantörer inom IoT är välkomna att anmäla sig för att visa sina lösningar i en galleria mitt i staden.

Vad kan Lund och Kristianstad ha för nytta av varandra?

‑ Det finns väldigt mycket! Vi kan utbyta erfarenheter om vilka sensorer och IoT-tjänster man har testat och ge tips om företag att samarbeta med, säger Anna Bondesson, projektledare för IoT på kraftbolaget C4. Vi kan också utbyta erfarenheter runt hur man bygger IoT-infrastruktur i en stad. Idéer finns överallt, vad vi söker nu är praktiska lösningar som fungerar. Konceptet Smarta Byar är också väldigt inspirerande, det blir intressant att se hur man kan utveckla IoT-lösningar i den miljön.

Även från Lunds sida finns ett stort intresse av ett samarbete.

‑ Vi har redan samarbete med Malmö och Helsingborg och det skulle vara positivt om vi nu också skulle kunna knyta ihop oss mer med Kristianstad. Det är bra om vi har en samlad Skånebild och kan börja gräva lokalt efter ännu fler samarbeten, säger Anders Trana. Vi vill ju att näringslivet ska hitta produkter och tjänster som kan vara till nytta i hela Sverige och som kan generera arbeten både i Lund och på andra ställen.