Digital Humans

Goda resultat i SOM

Caroline Wendt
December 10, 2018

Projektet Smarta Offentliga Miljöer har varit igång drygt ett år och flera av de första delprojekten är i slutfasen. "Jag tycker vi har kommit oerhört långt och levererat många bra lösningar. Nu är det snart dags för nya utmaningar", säger projektledare Anders Trana.

I projektet Smarta Offentliga Miljöer (SOM) körs flera delprojekt samtidigt. När SOM startade hösten 2017 gick fyra delprojekt igång – Cykeldata, Sensorer i Soptunnor, Övervakning av kritisk samhällsstruktur och Sensorer i stadsodling. Parallellt med detta finns två spår – testbädden och arbete med sensorer i SME. När det var dags för stormöte inom SOM i november 2018 presenterade alla projekt en delsummering av sina resultat. Mer om alla delprojekten här nedan.

Testbädden är ett delprojekt som drivs av Johan Lindén på Mobile Heights och som samlar de tekniska lösningarna så att de kan komma till nytta i alla delprojekten. Samtidigt pågår även utbildningar i hur man använder tekniken. De tillfällen som ordnats för att lära ut att koppla upp till LoRa-nätverket har varit fulltecknade. I framtiden planeras fler tillfällen för att beskriva Nb-IoT och andra tekniker. Tillsammans med lärare på gymnasium i Malmö och Lund diskuteras ett material som kan användas i undervisningen. (Läs mer här)

SME. De företag som varit med i inledningen är ApParkingspot som arbetar med Lunds parkeringsbolag LKP. Tanken är att man med sensorers hjälp håller koll på lediga parkeringsplatser och sedan hittar ett sätt att presentera det för bilisterna. (Mer om projektet här). Ett annat projekt som går igång under vintern 2018/19 där sensorer ska hjälpa till att styra säkerhetsjalusier på Högevallsbadet i Lund med hjälp av företaget Dimon systems. En tredje del är ett projekt som mött stort intresse är Smarta Byar. Smarta Byar är en testbädd i Veberöd för att hitta samhällsnytta med sensorer i ett mindre samhälle. (Läs mer här.)

Delprojektledarmöte i SOM-projektet.

Avfallshantering. Tom Johansen är delprojektledare för ett projekt där sensorer används för att effektivisera avfallsverksamheten. I Lund har kommunens stora containrar kopplats upp via LoRa-nätverket, och på så vis har arbetet med att hålla reda på var containrarna befinner sig förenklats. Här görs även försök med nivåmätning i vissa sopkärl. Ambitionen har varit att också använda sensorer för att mäta nivåer i underjordiska sopkärl, men hittills har det varit problem att få fram signaler till kärlen.    

Tom Johansen har även hand om ett projekt som körs i Helsingborg. I försöket har man lyckats halvera antalet tömningar av villahushållens fyrfackskärl – och har samtidigt fått nöjdare kunder.  Här görs även försök med nivåmätning i vissa sopkärl.

– I Mariapark har 250 hushåll med fyrfackskärl fått en sensor som de själva kan koppla på när de tycker att sopbilens ska komma, berättar Tom Johansen. Signalerna går via ett stadsnät i LoRa-teknik via ett ruttplaneringsprogram som skapar en unik rutt varje morgon där man enbart hämtar fulla sopkärl. Resultaten hittills tyder på att kommunen hämtar hälften så många gånger, vilket ger både ekonomiska och miljömässiga besparingar. Ändå upplever kunderna servicen som bättre. Resan till varje kärl uppskattas till 20 % längre - men den stora energiförbrukningen är när kärlen töms så fördelarna överväger. Närmast kommer Lunds Universitet att analysera alla resultat.

– Jag tror är att människor vill bli involverade och vill kunna påverka sitt miljöavtryck, säger Tom Johansen. Den här lösningen kommer kanske att innebära att vi kan påverka beteende och konsumtionen hos folk. Jag tycker det här är ett häftigt tekniksprång, där sophämtningen blir on demand och att vi kan visa på ett business case även för uppkoppling av den mest prispressade kärltypen gällande tömningskostnader.

Att få tekniken att fungera har varit en av delprojektets utmaningar.

– Min erfarenhet är att man måste få kommunikationen att fungera mellan de som gör sensorerna och de som ansvarar för nätet, fortsätter Tom. I början var inte projektet specificerat tillräckligt väl. Ett problem kan också uppstå om en stad inte äger alla de byggnader som de skulle behöva sätta gateways på.

I delprojektet ingår förutom Bintel och Future by Lund också Lunds kommun, Lunds Universitet och Sensefarm.

Läs mer om projektet och se filmen här.

Stadsodling. Sensorer kan användas för att förbättra odlingar och i försöket har två olika miljöer testats. Tekniken som använts är trådlös överföring till ett LoRa-nätverk via gateways i staden.

På Bastion Uppsala har Malmö kommun anlagt en ny park. Samtidigt passade man på att gräva ner sensorer som mäter fuktigheten i marken. Sensorerna finns i två olika jordsubstrat och på två olika djup för att avgöra hur mycket vatten som behövs och när det är optimalt att vattna. Förhoppningen är att det finns besparingar att göra för kommunen, både genom att man använder optimalt med vatten och genom att växterna mår bättre.

– Det offentliga såg direkt nyttan i att kunna planera på distans hur de skulle vattna, berättar delprojektledare Anders Hedberg. Den torra sommaren gjorde dock att de fick vattna mer än de brukar. När det kom regn i slutet av augusti visade sensorerna att det var för lite. Malmö stad kunde också konstatera att det fanns skillnad mellan hur de olika jordtyperna bevarar fukt.

I Brunnshög i Lund används sensorerna i växthus. Där är det viktigt att ha en lagom temperatur eftersom växtens klorofyll ofta slutar fungera bra när temperaturen överstiger 25 grader. Blir temperaturen för hög kyler växten sig genom att sprida vattenånga som kan ge upphov till mögel. Därför finns sensorer både för temperatur och luftfuktighet.

Till detta har det kopplats en app och en webbtjänst. Det här gör att man dels kan visualisera och se kurvor för mätvärdena och dels få larm. Den person på Brunnshög som är teknikintresserad kom och lärde sig att använd tekniken, medan de som enbart fick en inloggning hade stora problem att hittade funktioner, till exempel sms-larm.

– Huvuduppgiften efter projektet verkar vara att skapa en lättanvänd mapp till mobilen, säger Anders Hedberg. Olika människor har olika teknikintresse och dessutom olika upplevelser av vad de behöver.

I projektet ingår förutom Sensefarm också Malmö stad och Lunds kommun.

Läs mer om projektet och se filmen här.

Håkan Skarrie, Tom Johansen, Emeli Adell och Anders Hedberg berättade om delprojekten inom SOM.

Kritisk infrastruktur. Kraftringen är ett kommunägt kraftbolag och bolaget har hand om flera infrastrukturer. En av dessa är elnätet, som idag har övervakning i fördelningsstationer och i vissa fall i nätstationer men inte i de 15 000 kabelskåp som finns inom Kraftringens elnät.

– Med nya sensorer och lägre kostnader för kommunikation kan vi flytta övervakningen längre ut i näten, säger Håkan Skarrie, affärsutvecklare på Kraftringen. Övervakningen kan bidra till ökad leveranssäkerhet genom att vi snabbare kan upptäcka, lokalisera och åtgärda fel.

I projektet mäter sensorer i kabelskåpen runt Mårtenstorget i Lund acceleration (för att se om luckan är öppen eller skåpet körs på) och temperatur (för att varna för överhettning). Skåpen blir alla noder i ett Bluetooth-meshnät och signalen skickas sedan vidare via en Narrowband-IoT till Sensatives plattform Yggio.

– Det är liten risk att kabelskåp körs på, men det här är i första hand ett tekniktest för att hitta sätt att jobba på, menar Håkan Skarrie. Fördelen med att använda kabelskåpen är att det i dem finns spänningsmatning för mesh-noderna. Vi kommer också utvärdera olika tekniker - Bluetooth fungerar när det är tätt mellan noderna, som i kabelskåpen runt Mårtenstorget, men utanför staden, där det är längre mellan skåpen, kommer vi att titta på annan kommunikationsteknik, till exempel LoRa.

Det första steget i projektet är uppkopplade kabelskåp men när strukturen med meshnätet fungerar kan man sätta sensorer på fler saker i området. I fjärrvärmebrunnarna kan man sätta fuktsensorer eller mäta om en ventil är öppen eller stängd. Meshnätet kan även användas för till exempel övervakning av fiberskåp, elbilsladdare eller solceller.

I början av december 2018 var all hårdvara framme och mätningen av täckning i området har visat täckningen är bra även inne i skåpen. Varje del fungerar men en komplettering av mjukvaran krävs för att hela kedjan ska snurra. När allt är igång kommer även ett användargränssnitt tas fram för att kunna presentera insamlad data på ett bra sätt.

I projektet ingår förutom Kraftringen och Future by Lund även u-blox, ABB, Mobile Heights, Sensative, miThings, DeviceRadio och WeConsulting.

Läs mer om projektet och se filmen här.

Cykeldata. Cykeln är ett allt mer populärt färdmedel som ger låga utsläpp, är positivt för hälsa och motion, ger mindre buller och tar mindre plats än andra fordon. Delprojektet avser att testa teknik som ny metod för att samla in cykeldata och för att se om det kan ge bättre underlag för analyser och stadsplanering.

– De undersökningar som gjorts tidigare består av ett antal mätpunkter där man räknar antalet cyklister, berättar delprojektledare Emeli Adell på Trivector. Det är viktigt att veta var man cyklar så kommunen vet var man ska prioritera att ta bort snö och rullgrus. Det är också viktigt att veta hur fort man cyklar och om man cyklar olika om det är dag eller natt eller om man är man eller kvinna. Vi kan bli bättre på reglera så att cyklisterna får en grön våg. Syftet med delprojektet är att förstå cyklisterna bättre. Det ger en ny typ av data hur det kan samlas in och vilka insikter vi kan få av det.

I cykelvanemätningen används två olika tekniker – ”Tryck till” som är en blåtandsknapp där cyklisten trycker när den känner sig osäker och resvaneappen TravelVU som är en digital resvanedagbok.

För att skapa datainsamlingen jobbade Trivector med crowdsourcing. Cyklisterna lockades till att delta genom information i sociala medier och pressmeddelande samt på flyers, hemsida och affischer. Sydsvenskan, Ny teknik, P4 Malmöhus tog upp projektet och det blev mycket delat i sociala medier. Målet var att få 500 personer att delta.

– Trivector har följt noggrant hur crowdsourcingen fungerade genom att man kopplat antalet anmälningar till kampanjer och tid, berättar Emeli Adell. Det visade sig bland annat att vi fick flest anmälningar på vardagar. Vi hade 511 intresseanmälningar för appen och 349 för Tryck till. Antalet som samlade data var 415 stycken i appen och 86 på knappen. Det stora droppet på Tryck till har att göra med två saker – dels att man var tvungen att hämta knappen, dels att knappen enbart fungerade för Android-telefoner.

I slutet av 2018 kommer analysarbetet av insamlad data att påbörjas av Malmö universitet. Det finns en lång önskelista över vilka analyser som ska göras - som Var cyklar man? Hur används cykel i kombinationsresor? Vilka är restiderna och hastigheterna? Går det att se punkter där cykelvägen inte är tillräckligt bra? Finns platser som är mer otrygga? Finns skillnader mellan dag och kväll i val av cykelväg eller skillnader för Tryck till för olika tider på dygnet? Finns skillnad i hur män och kvinnor cyklar?

Trivector har också påbörjat ett projekt med hur de ska visualisera datan.

I projektet ingår förutom Trivector och Future by Lund även Malmö Universitet, Lunds kommun, Hövding, Mobile Heights och miThings.

Läs mer om projektet och se filmen här.

Bilden visar alla data om cykelresor som samlats in via TravelVU mellan 23 augusti och 8 oktober. Ju ljusare väg desto fler cykelresor. Totalt är det 6 700 rättade dagar med totalt 50 000 resor varav 15 000 är cykelresor. Det är 250 000 km resdata, vilket är sex varv runt jorden. 43 000 km av dessa är cykeldata, och det blir drygt ett varv runt jorden.

...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar