Digital Humans

Samarbetskultur gör svensk IoT stark

Caroline Wendt
December 6, 2018

SOM-projektet har varit igång i drygt ett år och under november 2018 var det dags för stormöte med uppdateringar av vad som gjorts. En av deltagarna var Jin Moen, programchef för IoT Sverige. "Vi är tidigt i utvecklingen av IoT-lösningar och därför måste vi tillåta även de mer experimentella projekten för att skapa nytta och se till att vi gör rätt i framtiden", säger hon.

IoT Sverige är ett av sjutton strategiska innovationsprogram som Vinnova, Energimyndigheten och Formas finansierar. Future by Lunds projekt Smarta Offentliga miljöer (SOM) är en del av IoT Sveriges nationella satsning på att Sverige ska bli ledande på att använda Internet of Things (IoT).

IoT Sverige verkar alltså för att sätta Sverige i framkant inom IoT. Vad tror du är Sveriges grej?

– Vi har en samarbetskultur här och det finns bra förutsättningar och en vilja att jobba ihop mellan offentlig sektor, privat näringsliv, akademi och civilsamhället, säger Jin Moen, programchef för IoT Sverige. I Sverige sätter vi människan i fokus, och målet är att det ska vara bra att leva här. Det perspektivet är jätteviktigt och det är där Sverige kan utmärka sig internationellt.

Future by Lund är en av tretton IoT-hubbar i Sverige. Inom de olika hubbarna hanteras så olika ämnen som till exempel sjukvård, fastigheter, skolor och uppkopplade lekplatser. IoT Sveriges fokus ligger på att lösa samhällsutmaningar i samarbeten mellan kommuner, företag och forskare och på det sättet stärka företagens internationella konkurrenskraft. I Lund arbetar Future by Lund med Smarta Offentliga Miljöer, SOM.

Den röda tråden i SOM-projektet i Lund är att använda sensorerna för att på olika sätt skapa nytta för invånarna. I delprojekten används sensorer för att effektivisera soptömningen, för att hålla koll på om växterna i kommunens planteringar får tillräckligt med vatten och för att undersöka hur man kan samla data om cyklister. I kabelskåpen i Lund byggs ett sensornätverk som inledningsvis ska säkerställa att kabelskåpen fungerar – men skåpen kan också vara noder i en infrastruktur för ett nätverk för sensorer som övervakar till exempel fjärrvärmebrunnar och lediga parkeringsplatser. Ett annat projekt är Smarta byar, där Veberöd i östra delen av Lunds kommun testar vad ett mindre samhälle kan ha för nytta av att använda sensorer.

Jin Moen – Vad tycker du har varit speciellt intressant med de projekt som genomförs i Lund?

– Alla projekt är egentligen intressanta för mig, som ofta får frågan vad man gör i de olika hubbarna. Då är det jättebra att få förstahandsinformation från de som utför projekten. Jag kommer från Uppsala som också är en cykelstad och kanske är det därför som jag tycker att cykelprojektet är speciellt spännande. Det är bra att man tar reda på fakta, för man kan inte förändra något som man inte har mätt och där man inte vet vad problemet är. Generellt för alla de här IoT-projekten är att de ger ett underlag så att man kan börja förstås vad det är som behöver åtgärdas och vad som är befintligt nuläge. Det var också otroligt inspirerande att höra om arbetet med Smarta byar. Det är mycket prat om smarta städer men Sverige har vi inte så många stora städer. Om man räknar med hela Sverige är våra sammanlagt dryga tio miljoner bara en liten stad internationellt. Därför måste vi samköra städer, byar och landsbygd och prata smarta samhällen.

Jin Moen provar AR hos Mattias Wallergård på LTH.

Har du några speciella reflektioner efter att ha hört om alla delprojekt?

– Användarcentrerad design är viktig och inom projektet med stadsodling hade man intervjuat användarna och det som efterfrågades var något annat än var teknikutvecklarna trodde det skulle vara. Den interaktionen, att utveckla enligt behov för att skapa faktisk lösningar, är viktig att ta hänsyn till. En annan reflektion rör projektet med uppkopplade elskåp, där man pratade om att ha acceleratorer för att mäta om skåpen är påkörda. Där är det ju inte själva mätresultatet som är det viktiga utan istället att lära sig vilken typ av teknik som fungerar i olika situationer och vilken typ av teknik som till exempel kommunerna ska köpa in. Utvecklingsprojektet skapar kunskap om tekniken. Vi är tidigt i utvecklingen av IoT-lösningar och därför måste vi tillåta även de mer experimentella projekten för att skapa nytta och se till att vi gör rätt i framtiden.

Idag har du också deltagit i teknikprovning av VR och AR kopplat till en workshop. Vad plockar du med dig av det?

– Det är roligt med teknik. Det är viktigt att uppleva möjligheterna själv, då har man en annan känsla och det sätter igång fantasi, tankar och visioner!

...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar