I SOM-projektet undersöks inte bara hur samhället kan dra nytta av IoT – utan nu ska även gymnasieskolans teknikelever få chansen att lära sig att använda den nya tekniken. "Det här är ett sätt för oss att få idéer och synpunkter från nya användare på hur en IoT-plattform bör fungera, men också en väg att se till att kompetensförsörja branschen i Lund och Malmö", menar Peter Bårmann på Sensative.
En del i SOM-projektet är att gemensamt ta fram undervisningsmaterial om sensorer och IoT till gymnasieskolor i Malmö och Lund. I höstas var första mötet mellan lärare och projektledare i SOM tillsammans med specialister från Sensative och Mobile Heights. I februari 2019 var det dags för en andra träff, denna gång även med specialintresserade elever från Pauliskolan i Malmö.
– Vi har träffats tidigare och diskuterat i stora drag vad som behövs för att kunna undervisa med IoT-prylar på gymnasierna till hösten, berättar Peter Bårmann, Sensative. Nu fick både lärare och elever själva prova hur enkelt det är att koppla upp trådlösa sensorer och få mätvärden till sin dator. Vi diskuterade också hur de kan använda resultaten i undervisningen. På vägen fick vi på Sensative dessutom ett antal önskemål på vårt användargränssnitt, för att underlätta användningen i skolan.
Det som lärarna och eleverna fick prova var hur man ansluter en sensor till LoRa-nätet, ett radionät som är under utbyggnad både i Malmö och Lund. Signalerna skickas via någon av städernas basstationer vidare till Sensatives IoT-plattform Yggio. Sensorns värden översätts till begriplig information och kan sedan visas i användargränssnittet eller tankas ner till den egna datorn via internet.
Läraren Ulf Jonsson från Hedda Andersson-gymnasiet var en av deltagarna.
– Min tanke är att använda detta i teknikprogrammets årskurs två till hösten, säger Ulf Jonsson. Det är bra för mig att vara här och testa hur man gör, nästa steg för mig är att fundera ut vad eleverna ska få göra så att de laborerar i en meningsfull kontext. IoT som en ny, spännande teknologi passar väl in på vårt teknikprogram. Dessutom passar samarbetet med SOM och de ingående företagen in med Hedda Anderssongymnasiets profil av entreprenörskap och ett aktivt samarbete med externa parter i samhälle och näringsliv.
Eleverna såg användbarhet som ett viktigt mål för arbetet med sensorer i skolan.
– Det viktiga är att förstå vad tekniken kan användas till och att man skapar något som kan användas även efter ett halvår. Det skulle kunna vara system för att mäta luftkvalitet i klassrum eller att ha sensorer för att visa var det finns en ledig sal att plugga i, menade en av eleverna.
Att näringslivet i Lund samarbetar med skolorna har fördelar för båda parter. Skolorna får tillgång till nytt material och kontakt med experter som kan visa det senaste inom till exempel teknikutvecklingen. Näringslivet får andra fördelar - Peter Bårmann på Sensative ger några exempel.
– För det första har vi nytta av att prova vårt system mot olika typer av användare - lärare och elever är några av dem. Alla gör olika och kan ha olika behov, och kan dessutom upptäcka buggar som vi inte har sett. En annan fördel med att arbeta med unga, är att vi lär en ny generation tekniken bakom IoT. Det är ju de som kommer att utveckla nästa generations teknik och tjänster. En del av de unga kommer kanske att arbeta hos oss på Sensative, andra hos möjliga konkurrenter. Det spelar egentligen ingen roll var de hamnar, för alla som går vidare med detta kommer att vara med och ta utvecklingen framåt. Vi på Sensative tillhandahåller inte egna tjänster utan har en plattform som är till för att underlätta utvecklingen av tjänster. Vissa av eleverna kanske kommer att utveckla dessa tjänster, andra kan utveckla sensorer att koppla upp mot plattformen. Det kan till exempel vara att en av studenterna kommer på hur man gör en tjänst som använder sensorer för att mäta luftkvaliteten i familjens bilverkstad, och därefter styr ventilationen. De kan komma på en rad tillämpningar som vi idag inte känner till.
SOM-projektet är en del av IoT Sverige.