Moving Things & People

Odenses framtid flyger i luften

Caroline Wendt
May 17, 2018

Odense satsar genom att den före detta inrikesflygplatsen Hans Christian Andersen flygplats även trafikeras med betydligt mindre farkoster. Istället för flyg till Billund eller Kastrup lyfter nu drönare som ska undersöka elledningar, byggnader och grödor.

Sedan den danska ön Fyn fick broar med förbindelse till Själland fanns det inte längre samma behov av inrikesflyg från Odense. Kvar fanns flygplatsen Hans Christian Andersen airport och förutom några utrikesflyg då och då stod anläggningen mest och kostade pengar. En lösning blev att placera Odenses drönarkluster i lokalerna, och UAS Denmark bildades 2012 som ett samarbete mellan HCA Airport, Odense kommun och SDU - det syddanska universitetet.

‑ Vi frågade oss om vi skulle kunna generera business här, säger Michael Larsen, affärschef och Cluster manager på UAS Denmark. Under en workshop med universitetet kom en idé att starta ett drönarcentrum. Det behövdes en plats att expandera för den unga drönarindustrin.

På flygplatsen finns 2000 meter landningsbanor, kompositlabb och hangarer att flyga inomhus i. I anslutning till flygplatsen finns möjlighet att flyga över havet utan risk att stöta på andra luftfarkoster men också ställen där man får flyga över både stad och landsbygd. UAS Denmark hjälper till att söka de tillstånd som krävs för att få flyga drönare. Till flygplatsen hör också en affärspark med möjligheter att hyra kontor eller att ha workshops. I klustret finns 150 medlemmar som representerar hela värdekedjan från utvecklare, företag, forskare och professionella såväl som privata användarorganisationer.

2016 tog den danska regeringen ett stort steg för drönarbranschen genom att man antog en drönarstrategi som ett av de första länderna i Europa. Förhoppningen är att Danmark ska hålla sig i framkant vad gäller drönare och målsättningen är både att skapa en snabbt växande marknad och att föra ihop människor med drönare.

Vad kan man då använda drönare till? Området är relativt stort och det finns allt från små drönare som kan flyga inne i byggnader till stora drönare som kan flyga långa sträckor över hav och ismassor. Många affärsidéer handlar om att inspektera byggnader och landområden eller att göra olika mediaprojekt. Det finns drönare som kan inspektera elledningar, som kan övervaka spridningen av invasiva arter eller som kan samla in varierande sorters data genom sensorer.

‑ Efter några år av frustration kan det snart komma att lossna, menar Michael Larsen. Vi bedömer att drönarindustrin har en stor potential med en möjlighet till att omsätta 100 miljarder euro de närmaste fem åren.

En hel del återstår att göra. Vissa teknologer måste förbättra och godkännas. Drönarna måste kunna förses med sensorer så att de kan undvika krockar med höga saker och så småningom kommer det att ställas krav på drönar-ID i Europa.

‑ Det finns också vissa begränsningar. Det finns ett massivt regelverk, en viss skepticism från allmänhet och politiker och det finns en del tekniska brister som måste överbryggas, menar Michael Larsen. Vi skulle behöva ha in fler samhällsnyttor i vårt kluster. Det är fortfarande steg kvar för att Odense stad ska ha riktig nytta av drönarklustret.

Men som sagt – det kan vara på väg. Polisen i Odense är en samhällsnytta som redan i gång med att använda drönare. Tio drönare finns på plats för att hjälpa polisen både inomhus och utomhus, bland annat för att göra brottsplatsundersökningar och för polisens säkerhet – en drönare kan ju hålla koll på om brottslingar är beväpnade till exempel. 

Även i Sverige finns det intresse för att hitta lösningar med hjälp av drönare. Vinnova har nyligen gett sammanlagt 30 miljoner i stöd till 23 drönarprojekt. Projekten kommer att visa upp sina nya lösningarna under en demonstrationsdag, preliminärt i maj 2019.

Related videos to category:
Moving Things & People
...
MER ATT LÄSA
Se alla artiklar