Serviceförvaltningen har i uppgift att ge service till Lunds kommuns övriga förvaltningar och bolag. Förvaltningen har tre affärsområden. Det är lundafastigheter som ansvarar för fler än 440 objekt, däribland skolor, idrottshallar och förvaltningslokaler, det vill säga samhällsfastigheter. Markentreprenad har hand om utemiljön i hela Lunds kommun men också anläggning och drift av VA och fjärrvärme, snöröjning och kommunens fordonspark. Den tredje delen är måltidsservice som tillagar och transportera mat till skolor och äldreboenden. Målet är att nå 100 procent ekologiska livsmedel till 2020.

‑ Serviceförvaltningen har ett övergripande ansvar att leverera tjänster och produktion till övriga beställande nämnder inom kommunen, berättar servicedirektör Pål Svensson. Uppdraget vi har är stort och vi gör skillnad både för förvaltningarna och för medborgarna i Lunds kommun.

En orsak till att serviceförvaltningen har en viktig roll är förvaltningens möjlighet att dra ner på kommunens totala kostnader, för att på sikt möta att befolkningen blir äldre samtidigt som skatteintäkterna blir lägre.

‑ Vi ska ha en stark drivkraft att leda utvecklingen att sänka kostnaderna med bibehållen kvalitet och vi kan ta Hedda Andersson-gymnasiet som ett exempel. Det kan vara en investering på cirka 700 miljoner, men om vi skulle kunna hitta sätt att sänka kostnaden med upp mot 50 till 80 miljoner är det förstås stor skillnad.

Lund har nyligen antagit visionen ”Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet”. Vad betyder den för er?

‑ Visionen är en drivkraft i sig. Den är framåtsyftande och jag tycker att det är både kaxigt och stolt att säga att vi är med och skapar framtiden, det förpliktigar. Vi på serviceförvaltningen är en av många viktiga pusselbitar för att nå visionen.

Serviceförvaltningen har ett trettiotal spännande projekt igång, däribland Lighting Metropolis, ett försök att dela kommunens bilar med medborgare och en möjlighet att spåra kökens mat- och kylvagnar med hjälp av sensorer.

‑ Uppdraget med hållbarhetsfrågor och innovationer ligger brett i vår förvaltning, menar Pål Svensson. Vi ska vara en del av innovativa Lund och det finns oerhört mycket spännande inom ny teknik, digitalisering och nya tjänster. Frågan är hur vi kan nyttja den enorma kunskapsbank som finns i Lund, inte minst på Future by Lund och i Ideonföretagen. Vi är en förvaltning som vill prova på och vi vill gärna ha olika testbäddar.

Ett annat exempel på hur förvaltningen arbetar innovativt är det öppna sensornätverk Open City Sensor Network i LoRa-teknik som finns i Lund. Serviceförvaltningen har gett plats för och satt upp en basstation på Kristallen i samarbete med Future by Lund.

‑ Där ser vi många möjligheter att på bredden skapa ett system där vi inte behöver mer mänskliga resurser utan kan ha kontroll och styrning utan flera kostnader, säger Pål Svensson.

Lundafastigheter har en årsomsättning som uppgår till cirka 1 miljard kronor.

‑ Vi ansvarar för den största portföljen av investeringarna i kommunen. I de sammanhang vi nyproducerar samhällsfastigheter jobbar vi systematiskt med hitta nya sätt och nya tekniker. Vi ska bygga så att det speglar framtiden som vi tror den är om 15, 20 eller 30 år. Ett exempel är uppdraget att bygga Hedda Andersson-gymnasiet. Ett spännande program är framtaget och ligger med i upphandlingen. Arkitekterna har ett väldigt tydligt uppdrag att skapa efter framåtskridande premisser. Vi kommer också att gå vidare med Future by Lund framåt våren för att se vilken innovativ teknik och vilka nya tankebanor vi ska vi ha med oss för att möta framtidens behov.

Vad ser du för utmaningar och hinder i framtiden?

‑ Kompetensförsörjning är en oerhört viktig utmaning att hantera för oss. Vi måste också kunna erbjuda möjligheter för nyanlända, som många gånger har fantastisk utbildning och som kan bidra till andra infallsvinklar än vi har idag. Det är också viktigt att se regionen som en kunskapsbank. Det kan finnas avgränsningar mellan kommuner och förbund som skärmar av och vi behöver göra insatser så att man öppnar upp.  Där har Region Skåne stor betydelse. Öppenhet, transparens och tillåtande utan prestige tror jag är avgörande framgångsfaktorer för att nå ut med ny teknik och för att se över våra kostnader.

Vilka samarbeten hoppas du ha i framtiden?

‑ Vi skulle vara bättre på att knyta till oss den kompetens och spetsforskning som finns på Ideon och bli bättre på att utnyttja universitetets enorma kunskap i olika projekt. Vår marknad är väldigt stor och vi får fundera på hur vi når företag som skulle kunna bidra till ett nytt tänk på ett annorlunda sätt. Ibland kan Lagen om offentlig upphandling, LOU, vara begränsande och utmanande - framförallt för mindre bolag och entreprenörer. En annan fråga är hur vi kan öppna upp mot andra kommuner. Vi kan inte tro att vi har hela sanningen, utan vi ska vara ödmjuka och lära av varandra för att lyfta och förädla verksamheten.