Textilsamverkan för forskning och innovation
I en tid när utvecklingen, till exempel inom teknik och AI, design och fashion, bara går snabbare och snabbare är det än viktigare att samverka med forskningen för innovation.
- I arbetet med innovationer kan vi inte längre göra stegvisa saker utan måste arbeta med flera spår och hålla flera tankar i huvudet samtidigt, säger Charlotte Lorentz Hjorth, Lunds universitet. Det är också viktigt att forskarna är med i de här sammanhangen och plockar hem arbetet till forskningen. Man kan inte stänga in sig för då riskerar man att snabbt bli obsolet.
Nätverket Fashion@LU startades för några år sedan inkluderar forskare från alla nio fakulteter, som faktiskt alla har ämnen som kan relateras till mode- och textilområdet. Nu stärks det arbetet genom att även partners från näringsliv och offentlig sektor inkluderas till nätverket med det nya namnet Fashion@LU with friends. Sedan förra träffen med nätverket har också en rad viktiga initiativ startats eller vidareutvecklats, och dessa presenterades under mötet.
Daniel Hellström från Lunds universitet presenterade en centrumsatsning där Lunds universitet kraftsamlar vad gäller handel och logistik. På Campus Helsingborg finns nu REAL – Center for Retail and Logistics – där man samlar forskning, utbildning och arbetet med innovation. Centrumet profileras mot hållbarhet, digitalisering och förändrat arbetsliv.
- Syftet är att långsiktigt bygga en stark tvärvetenskaplig miljö, berättar Daniel Hellström, avdelningsföreståndare vid Förpackningslogistik vid Institutionen för designvetenskaper vid LTH. Genom samverkan mellan forskning, utbildning och innovation inom handel och logistik kan vi hjälpa till att skapa en värld där välbefinnande, förverkligande och hållbarhet är viktigt. Traditionellt har man ofta tänkt att forskning leder till innovation men det är kanske i stället så att det är i innovationsprojekt som man utför forskning som ligger i framkant? Vi vill undersöka hur vi kan jobba systematisk med innovation för att driva branschen framåt.
Den som vill ha mer information kan kontakta Daniel Hellström på daniel.hellstrom@plog.lth.se.
MCRS (Multicirkulär och hållbar tillverkningsindustri) är första delen av förhoppningsvis fler projekt som handlar om att skapa en systemdemonstrator för tillverkningsindustrin. I projektet ser man på en tillverkningskedja med cirkulerade material och med DPP (Digital Product Passport) som integrerats i produkten. DPP är en reglering som EU arbetar med och tanken är att produkter inom textil, småelektronik och batterier i ett första skede ska förses med information genom till exempel QR-koder eller NFC-taggar. (Läs mer här) En effekt av detta förväntas vara mer hållbara tillverkningskedjor där till exempel material och produkter återanvänds eller recirkuleras.
- DPP kan ses som en digital tvilling, säger Lars Mattiasson, projektledare för MSCR på Future by Lund. Även om vi ännu inte vet de exakta kraven kan vi fundera kring vad DPP kan användas till. DPP är ett sätt att knyta samman värdekedjan, göra den synlig och förse produkter med skyddad och säker information. DPP är en möjliggörare och en drivkraft för samverkan och gör att vi kan se hela värdekedjan och förstå hur det hänger samman.
Nu närmar sig en ansökan till en fortsättning på projektet. I den första delen har man utgått från en produktionskedja där alla delar är kända – i andra delen vill man utöka genom att ha mer samverkan och fler partnerskap. Det passar att knyta ihop detta med det nya logistik- och handelscentrumet REAL.
- Det finns också möjlighet att ansluta sig för att vara med och jobba eller vara en del av den kommande ansökan, berättar Lars Mattiasson. De cirkulära kedjorna kommer att skapa nya möjligheter och vi kommer att se fler nya affärsmodeller för cirkulära återflöden. Det kommer att skapas mycket nytt och det är spännande om fler vill vara med. (Kontakta Lars.Mattiasson@futurebylund.se)
I samarbetet runt Future by Lund finns även projektet ekip som drivs av Lunds universitet i samarbete med Future by Lund. I projektet medverkar deltagare från hela Europa och tillsammans gör man ett förarbete och ger rekommendationer till EU:s kommande innovationspolicy för Kulturella och kreativa näringar (KKN). En viktig del i detta har varit att involvera aktörerna i branschen i arbetet och testa policyrekommendationerna i städers ekosystem. Nästa tillfälle i Lund blir den 27 mars och då handlar det om hållbar och cirkulär tillverkning, DPP (Digitalt produktpass), textil, mode och hantverk. I början av juni arrangeras också ett så kallat Policy Lab i Lund kring scenkonst och innovation.
Ett annat projekt är IPA (Innovation Portfolio Approach) som drivs i samarbete med partners från Nederländerna och Rumänien. Här undersöks hur man kan inkludera människans inre drivkrafter och natur, ekonomi och resurser i arbetet med innovationer så att de lösningar som tas fram utvecklas i samklang med omgivningen.