Hur kan Lund bli klimatneutralt till år 2030? Lund är en av nio svenska städer som med stöd från Viable Cities tar fram en färdplan för hur staden skulle kunna vara klimatneutral om tio år. I november samlas därför ett stort antal aktörer i Lund för att tillsammans se hur man kan lösa stora samhällsutmaningar inom energi, mobilitet och cirkuläritet.
I september startade Lunds kommun arbetet med Klimatneutrala Lund 2030. Det stora uppstartsmötet är den 8 november 2019, och cirka 100 föranmälda för att planera hur man ska arbeta för att hitta lösningar tillsammans.
– Vi ska ta fram en färdplan för att nå så nära klimatneutralitet som möjligt, framför allt inom energi, mobilitet och cirkuläritet. Än så länge finns inget politiskt beslut att vi ska bli klimatneutrala, men om vi vill röra oss åt det håller skall projektet ge bra exempel på hur vi ska kunna arbeta, säger projektledare Adam Wadsten, miljöstrateg på Lunds kommun.
Som ett första steg i projektet kommer man att skapa innovationsteam med medlemmar från olika delar av kommunen och ha en workshop med dem. Projektet går vidare med en djupdykning inom de tre områdena för att grupperna ska kunna se var de stora utmaningarna är. Experter från akademi, näringsliv och ideell sektor kommer att bjudas in, till exempel Urban Arena (forskarnätverk på universitetet) K2 (nationell kunskapscentrum för kollektivtrafik).
Nästa steg kommer att vara att kartlägga nuvarande status för att se vilka möjligheter, styrkor och svagheter som finns inom kommunens geografiska område. Det gäller att definiera de forsknings- och innovationsbehov som finns och se vilka projekt som redan genomförts och påbörjats.
Fem till sju personer kommer sedan att arbeta med några av de viktigaste utmaningarna i så kallade designsprintar. I ett intensivt arbete under fyra dagar jobbar gruppen med att ge förslag på produkter, tjänster och andra alternativ som kan utgöra lösningar – till exempel genom appar, tjänster och policyförändringar.
– Lösningar skulle kunna handla om hur man främjar en mer lokal energiproduktion och lokal energilagring, berättar Adam Wadsten. Det kan också vara hur man får folk att välja bilen mer sällan – kanske genom att ge ökade möjligheter att arbeta där man bor, till exempel på det lokala biblioteket. Inom det cirkulära området skulle kommunen kunna skapa en plattform för hantera återbruk av byggmaterial av bra kvalitet.
Som ett sista steg i processen utvärderas lösningarna och om möjligt implementeras de i kommunens eller andra aktörers verksamhet.
Parallellt med innovationsprocessen arbetar kommunen, framförallt ungdomsombud, och Naturvårdsverket med att ordna hackathons med unga om klimatfrågor. Det kan vara frågor som hur man får föräldrarna att inte köra till barnens träning eller att reflektera över energianvändning eller återbruk/återanvändning. De ungas idéer tas med i innovationsprocessen eller ger upphov till egna prototyper.
En stor del av projektet består i att IVL Svenska miljöinstitutet leder en case study på Brunnshög med Kraftringen AB, Sensative AB, Ecopilot AB, Midroc AB, Veidekke AB, Wästbygg Projektutveckling, Sydö AB, Siemens AB, Wihlborgs AB och Electricity Innovation. Delprojektet handlar om hållbara och robusta energisystem på en del av Brunnshög. Man kommer att se hur man kan optimera energianvändning, energiflöden, energinätets utmaningar och koppla det till mobilitet. Brunnshög är en relevant och uppskalningsbar fallstudie och man kommer att titta på hur lösningar kan utformas på lokal (stadsdelsnivå) för att möjliggöra klimatneutral stad 2030. Hela projektet kan bli vägledande för hur man kan göra när nya områden byggs.
Vad är Lunds starka sidor för att bli en klimatneutral stad?
– Lunds starka sida är att vi har en innovativ miljö med bland andra universitetet, alla uppstartshubbar, Future by Lunds nätverk och företag som till exempel Sony. I Lund finns mycket kreativ styrka som vi kan nyttja. Många företag t ex inom digitala tjänster och cleantech och andra lika relevanta områden är mycket intresserade. Även i Lund vill företagen givetvis göra affärer men de vill ofta också göra skillnad och drivs av fler incitament än nästa kvartalsrapport, menar Adam Wadsten.
Hur känns det att stå inför ett så omfattande projekt?
– Det är som en blandning av att vara överväldigad och att känna sig inspirerad. Det finns alltid en vilja att göra skillnad och vi som jobbar med miljöfrågor ser både fördelar och nackdelar med hur saker är nu. Just nu lever vi som om vi vore i Lyxfällan på global nivå - vi spenderar väldigt mycket men räkningen kommer senare. Nu ska vi testa ett nytt arbetssätt och se om vi kan få fram konkreta och praktiskt genomförbara lösningar.
Klimatneutrala Lund blir också ett testprojekt som lägger en grund för kommande EU-utlysningar. Europeiska kommissionens nästa stora satsning heter Horizon Europe och kommer innebära att möjlighet att söka från en pott på 100 miljarder euro till forskning och innovationer.
– Även om inte alla förutsättningar är klara vet vi att en av de utlysningar som kommer är klimatneutrala städer. Om vi gör i detta bra har vi goda förutsättningar för de utlysningar som kommer, menar Adam Wadsten.
Viable Cities är det strategiska innovationsprogrammet för smarta och hållbara städer. Programmet stöttar nio svenska städers arbete för att bli klimatneutrala. Förutom Lund medverkar Uppsala, Umeå, Barkabystaden, Stockholm, Göteborg, Växjö, Malmö och Enköping. Arbetet kommer att pågå i två år.