Inom några år kan det vara möjligt att spåra många av de varor som säljs inom EU genom Digitala produktpass (DPP). Initiativet syftar till att ge ökad insyn i hur produkterna tillverkats, hur de påverkar miljön och hur de ska återvinnas. Målet är ökad hållbarhet, och de nya förordningarna förväntas ha stor påverkan på tillverkningsindustrin – kanske till och med förändra den i grunden. Future by Lund undersöker med hjälp av DPP från whatt.io och en tillverkningslinje med Lostboyslab och Infinite Acoustics hur man kan skapa en systemdemonstrator för framtidens tillverkningsindustri. Här ger projektledare Lars Mattiasson sin syn på några av förändringar som DPP kan medföra.
I planeringsprojektet MCRS (Multicirkulär och hållbar tillverkningsindustri) utforskar Lunds universitet, KAMen Nordic, whatt.io, Lostboyslab, Infinte Acoustics och Future by Lund hur man kan skapa en systemdemonstrator som hjälper tillverkningsindustrin och företag att göra en grön omställning i enlighet med EU:s regelverk och nya standarder för cirkulär ekonomi. De områden som planeras att vara först med regler för DPP kommer att vara batterier, småelektronik och kläder, och därför passar det bra att utgå från skånska Infinite Acoustics produktion av högtalare med elektronik monterad i lådor tillverkade av cirkulerat material som är en mix av industrispill, bildäck och återvunnen plast. Högtalarna tillverkas med hjälp av 3D-skrivare på Lostboyslab, och hela processen finns dokumenterad i produkternas digitala pass som whatt.io levererar.
- I det här projektet är kedjan av underleverantör liten och tillverkningen är lokal, berättar Lars Mattiasson, Future by Lund. Förklaringsmodellen innehåller alla delar av livscykeln (inte enbart produktion utan alltså även till exempel återvinning) och vi har valt detta exempel för att lättare kunna undersöka, beskriva och kopiera modellen till andra produktionskedjor eller till en annan bransch. Future by Lund har ju också ett stort nätverk inom andra industrier och det är vår förhoppning att skapa en modell som är applicerbar även på andra branscher.
Vad ser du att DPP kommer att betyda för framtidens tillverkning?
- DPP kommer att innebära att alla steg i kedjan måste vara transparenta. Informationen verifieras av tredje part genom blockchain och därmed kommer den att vara helt tillförlitlig. Det innebär också att man efterfrågar cirkulära kedjor där man ska återanvända när det är möjligt, även materialet när produkten är uttjänt. När man sorterar det uttjänta materialet kan man göra nya saker med ett material som man vet den exakta kompositionen på.
I projektet är det en ambition att skapa hållbara värdekedjor genom att göra livscykelanalyser i alla delar av kedjan. Här ska man mycket noggrant se på kostnaden för att göra förflyttningar (alltså från råvara till produkt, från produkten till recirkulering osv) till exempel i fråga om material, koldioxidutsläpp och vattenåtgång.
- Genom att vi får bättre koll på livscykelkedjan kommer vi att se att miljöpåverkan kostar pengar, berättar Lars Mattiasson. Till exempel kommer utsläpp och vattenförbrukning att hamna på produktens kostnadssida. När miljöpåverkan i framtiden genom DPP tas med i beräkningen är det sannolikt att tidigare billiga produkter kommer att bli dyrare. Frågan är till och med om man ens kommer att ha råd att tillverka skräp i framtiden?
Ett antagande kan vara att de företag som inte uppfyller kraven för DPP kommer att få svårt att ta in produkten på EU:s marknad.
- Det kan innebära att designers i framtiden kommer att vara mycket noggranna med att göra allt rätt när de tar fram material och produkter, menar Lars Mattiasson. Annars kan det mycket väl bli så att det kommer med en ekonomisk baksida.
Med tiden kommer förhoppningsvis arbetet med systemdemonstratorn att byggas på med fler aktörer. Ett tänkbart samarbete är med ett program som handlar om ullrester på Dalarna Science Center.
- Jag tycker att det skulle vara spännande att se vad man kan göra med de ullfiber som blir över. Det finns redan försök med att blanda in hampa för att förbättra material i additiv produktion (alltså det som görs med hjälp av 3D-skrivare). Vi vill testa vad man kan tillföra för egenskaper genom att tillsätta ett ullpulver i massan. Jag tycker att det är viktigt att knyta ihop oss med andra projekt, utbyta erfarenheter och kanske också hitta samarbeten för att öka möjligheten till cirkulära modeller.
Projekt kommer också att använda de IoT-testbäddar som redan används inom Future by Lund och som drivs av Anders Trana, som har många års erfarenhet av digitalisering och sensorteknik. Nyligen startades ett projekt för att förbereda en öppen testbädd i 5G+/6G i publik miljö tillsammans med Ericsson, Kraftringen och Sensative och men också andra samarbetspartners som Lunds universitet.
Fotnot: Satsningen är en del av programmet "Impact Innovation – System Demonstrators for Future Sustainable Manufacturing Industries" som stöds av Vinnova. Utlysningen Net Zero Industry siktar på att skapa förutsättningar för nya systemdemonstratorer för att minska den svenska tillverkningsindustrins fotavtryck fram till 2035 vad det gäller minskade växthusgasutsläpp orsakade av produkter och tjänster men också i form av resurser som energi och material som används i tillverkningsprocesser. Avsikten är att stimulera framväxt av en resilient och cirkulär svensk industri som bidrar till resurseffektivitet, både inom och utanför landets gränser.
