I Giffoni i Italien finns världens största festival för barn- och ungdomsfilm, Giffoni Film Festival och Giffonii nnovation Hub som parallellt med festivalen arbetar med entreprenörer i Dream Team. I år arbetade fyra unga skåningar – Ida, Måns, Eir och Jimmy – i en grupp med sammanlagt nio personer från Sverige, Italien och Mexiko. Med fanns också två andra team med cirka tio personer i varje. Det delvis svenska teamet leddes av Jimmy Sok från Lunds kommun och bland andra Ida Holmer från Östra Göinge kommun medverkade. Båda två arbetar som coacher för Sommarlovsentreprenörer i sina kommuner och genom resan till Italien kunde de bredda sina kunskaper i coachande.

Arbetet i det internationella Dream Teamet inleddes med att varje individ fick kartlägga vilka värderingar som är viktigast för dem. Utifrån individernas resultat hittade gruppen sedan gemensamma värderingar och regler för hur arbetet skulle gå till.

‑ Hemma i Lund har vi arbetat med värderingar men jag märkte att det var många andra i vårt Dream Team som inte reflekterat över sina värderingar, säger Ida Holmer. Trots våra kulturella skillnader hade ändå alla lätt att förstå värderingsverktyget så att vi kunde översätta det till något som fungerade för hela gruppen. Värderingarna omvandlades sedan till regler för hur gruppen skulle arbeta.

Dessutom fick alla berätta om vilka kompetenser de kunde tillföra till gruppen.

‑ Från ett projektledarperspektiv var det här underbart eftersom jag fick veta både hur gruppmedlemmarna resonerade och vilka färdigheter de kunde bidra med, säger Jimmy Sok. Det här gjorde det mycket lättare att sätta ihop gruppen.

När värderingsarbetet var klart gick gruppen in i arbetet med själva utmaningen. Det var den svenska Rymdstyrelsen som ville ha hjälp att se hur man engagera unga i frågan att rena haven från plast. Gruppen var tvungen att se vad de kunde göra med sina egna kompetenser och värderingar, vilket gjorde att de valde att göra en hemsida för att skapa engagemang.

‑ När alla fick använda sina kompetenser gjorde det att alla kände sig delaktiga och att det blev en gemensam produkt, vilket jag tycker är jätteviktigt, berättar Ida. Vi fick göra det vi är bra på och det vi drivs av.

Ändå var det egentligen inte gruppens lösning av problemet som var det viktigaste, utan att prova en metod för problemlösning. Gruppen använde sig av spelifiering, det vill säga ett projektarbete som var uppbyggt som ett spel. Istället för att gå rakt på en utmaning delades projektet upp i olika nivåer. När gruppen löste en utmaning eller arbetade med idégenerering fick de belöningar.

I och med det blev det egentligen två resultat av Dream Teams utmaning. Dels blev det en möjlighet att prova metodologin med värderingsverktyg och ett spelifierat projektarbete, dels blev det en lösning med en hemsida på hur man kan engagera unga i hållbarhetsfrågor. I spel ska man ofta till exempel döda en drake – vilket faktiskt kan liknas vid att lösa hållbarhetsfrågor.

Så här i efterhand –var det viktigaste ni lärde er?

‑ Jag lärde mig att processen med värderingar är viktig för att skapa en bra gruppdynamik, menar Ida. Att hela utmaningen var upplagd som ett spel skapade ett engagemang. Om jag kör Sommarlovsentreprenörer igen vill jag definitivt göra det mer som ett spel med nivåer, hinder och utmaningar.

‑ Det var intensivt och extremt utmanande som projektledare att jobba så komprimerat, men retrospektivt var det väldigt givande, tycker Jimmy. Jag har också länge också velat jobba med spelifiering och det här blev en intressant testbädd. I arbetet pushade jag mina egna gränser och lärde mig att koordinera och få ihop ett team och få det att jobba i en viss riktning. Det var också spännande att jobba internationellt och det gav en försmak i hur det är att jobba över kulturella barriärer. Vi kan ta med oss att metodiken kan fungera även när man arbetat tvärkulturellt i ett internationellt sammanhang.