Beskow von Post är ett samarbete mellan designern och textilformgivaren Susanne Beskow och biologen och entreprenören Caroline von Post. Innan samarbetet började drev Caroline von Post Stormie Poodle som bland annat gjorde badrockar av kasserade handdukar och nattskjortor av slitna lakan åt hotellet Nordic Choice i Stockholm. Stormie Poodle var då med och vann entreprenörstävlingen Barcamper under 2016.

− Stormie Poodle var mitt sätt att rädda värden, att skapa något för mina barn och att göra något konkret, berättar Caroline von Post. Jag har jobbat med miljöfrågor hela mitt vuxna liv och jag känner en ganska stor frustration och otålighet över att det går så långsamt. Det är fortfarande linjära system som dominerar och vi har inte så många säsonger kvar innan vi måste ha vänt på det här.

Det var under 2019 som Caroline von Post och Susanne Beskow träffades genom gemensamma bekanta.

− Susanne är designer och har en bakgrund från fashion men har också lång erfarenhet av att ta fram arbetskläder och jobba med varumärkeskommunikation, säger Caroline von Post. Vi träffades och det blev ett fantastiskt möte. Vi bestämde oss nästan direkt för att jobba ihop.

Susanne Beskow har bland annat skapat framgångsrika kollektioner under märket van Deurs sedan 1992 och har också vunnit flera priser och utmärkelser.

− Vi kompletterar varandra men det räcker inte utan vi delar också en vision om vad som ska göras, menar Caroline von Post. Susanne har arbetat med exklusiva smycken och upcyclade vintagesjalar som blev till numrerade  och lyxiga accessoarer och ville komma in och tillverka i större skala. Jag kom från storskalighet: samarbete med tvätterier och lokala socialt hållbara tillverkare.

‍

Efter några år av förberedelser lanserades Beskow von Post i januari 2022 och idén är att arbeta med kasserade arbetskläder, business to business. Eftersom dessa kläder ofta eldas upp på grund av att det sitter loggor på dem finns en stor potential att göra något mer hållbart.

− Planeten tål inte fler produkter och vi måste skapa nya värden av det som finns. Vad gäller arbetskläder kan det vara bra att först se till att man har ett system så att man har möjlighet att flytta kläder mellan olika lager och att man har riktlinjer för när kläderna ska kasseras. Sedan handlar det också om vad man kan göra av det som kasseras. Vi gör bland annat nya produkter efter förslag från personalen, och på så vis skapas också ett medarbetarengagemang.

Beskow von Post har redan hunnit med några uppdrag med arbetskläder. På Systembolaget blev det nyckelband och väggtavlor för broschyrer. På Sofiahemmet gjordes värmande västar av kasserade tunikor och på så vis skapades en affär där tvätteriet kunde tjäna pengar på sitt avfall. En annan uppgift är att ta hand om slitna plagg hos Taiga som bland annat gör ambulanskläder för två regioner.

− En del i arbetet är att vi ser på varför plaggen är kasserade – kanske kan det leda till att vi ser att plaggen går sönder på samma sätt och då kan man göra rätt från början.

Beskow von Post fokuserar inte enbart på de kasserade kläderna i sig utan också på att skapa cirkulära affärsmodeller.

− Det handlar mycket om sättet vi gör saker och hur vi ska förändra vårt beteende. Vi ser det som en evighetsloop, ”The end is the beginning” och vi vill jobba med zero waste. Frågan för oss är hur vi kan ställa om det linjära till mer cirkulära affärsmodeller. Det är många steg att gå innan vi kommer dit och vi måste hitta små stenar att hoppa på. En fundering är hur vi skulle kunna använda oss av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Kanske kan vissa storas inköp göras av återbrukat material. Ett annat sätt är att låta offentlig upphandling bli en upphandling av rätten att bruka kläder som man leasar istället för att man ska producera mer kläder.

Nu är det ett producentansvar på gång från EU vilket handlar om att sluta de textila kretsloppen.

− Återvinningen ska inte vara förstahandsval, för det kräver resurser. Första steget måste vara att återbruka, och frågan är hur vi gör det. Beskow von Post är en brygga mellan avfall och återvinning. Vi måste förlänga livet på varje fiber.

Nu har ni varit med i acceleratorprogrammet NEST – vad hoppas ni ska hända?

− Vi hoppas få bredda vårt nätverk, vässa vår affärsmodell och få hjälp som vi inte visste vi behövde. Vi har en skalbar affär och behöver hjälp med hur vi ska komma dit. Vi ser det som att om vi klarar NEST kan vi bli antagna i en inkubator på riktigt eller så kan vi visa oss vara mogna för en investering, avslutar Caroline von Post.

Fakta om NEST

Våren 2022 lanserades NEST - New Entrepreneurship for a Sustainable Textile industry - som har som mål att Sverige ska gå i bräschen för omstruktureringen av branschen. Initiativet har skapats av fyra inkubatorer - Borås INK, eXpression Umeå, Sting och xPlot - med olika specialkompetens och med olika geografiska utgångspunkter, från Umeå till Lund. Det är en nationell satsning som stöttas av Sveriges Innovationsmyndighet Vinnova, branschorganisationen TEKO, Textilhögskolan i Borås och näringslivet. Målet är att man genom att kombinera inkubatorer med olika specialistområden, från textil till tech, och med stor geografiska spridning, från Umeå i norr till Lund i söder, tillsammans ska kunna identifiera och utveckla tillväxtbolag med nya lösningar som kan bidra till den omställning näringslivet behöver.

NEST-pitchfinal genomfördes digitalt den 2 juni 2022. Vinnare av pitchtävlingen och TEKOs stipendium på 75.000:- blev startupbolaget RecoMended som erbjuder automatiserade och skalbara textila reparationslösningar.

Våren 2023 kommer NEST-katapultprogram tillbaka med bland andra Vinnova som finansiär.