Projektet Rest till Bäst startade med att Markus Paulsson på Lunds kommun letade efter en teknik för att ta hand om avloppsslam. Det visade sig att metoden pyrolys skulle kunna vara en möjlighet. Pyrolys är upphettning av organiskt material i en syrefri miljö till vanligen mellan 500 – 1000 grader så att materialet uppdelas till gaser (som förbränns) samt till det fasta ämnet biokol. I samband med detta kom Lunds kommun i kontakt med en grupp som ville testa olika användningsområden för biokol.    

- Vi bestämde oss för att slå våra påsar ihop och titta på biokolets hela värdekedja från råvara till slutanvändning, berättar Markus Paulsson, energistrateg och projektledare på Lunds kommun. Vi sökte till Vinnovas utlysning inom utmaningsdriven innovation och fick en första finansiering.

Projektet Rest till Bäst började med en förstudie 2017, under 2018 blev det klart med steg 2 och steg 3 pågår till november 2023. I projektet ville man prova att göra det grafikliknande ämnet biokol av fyra vanliga restprodukter. Det är avfall från parker och trädgårdar, slam från avloppsvattenrening, rens från fröproduktion och tång som spolats upp på stränder.

Materialen tas om hand i en pyrolysanläggning där det alltså hettas upp till höga temperaturer. På så vis bildas biokol – samtidigt som till exempel tungmetallen kadmium förångas och kan samlas in i en annan kammare. Därmed får man en relativt ren produkt som har visat sig ha väldigt många användningsområden med mycket goda klimateffekter. I Rest till Bäst har man redan sett att det går bra att göra biokol av alla fyra restprodukterna. Det som ibland ställer till problem är förbehandlingen, som att torka slammet eller att få bort stenar ur parkavfall.

När projektet startade hade man ingen egen möjlighet till pyrolys. Nu finns tre anläggningar i projektet; en hos Skånefrö i Hammenhög, en hos VegTech i Vislanda och en på Telge återvinning i Södertälje. Under samma period har det också dykt upp många nya pyrolysanläggningar runt om i Sverige, bland annat i Helsingborg hos stadens avfallsbolag NSR. Potentiellt skulle man kunna ha anläggningar både i kommuner och på större lantbruk, men det är en dyr investering. Lunds kommun räknar på vad det kostar att starta biokolproduktion, antingen själv eller tillsammans med någon annan partner.

Biokol är ett mycket stabilt ämne som kan hålla kvar vatten och göra det åtkomligt för växternas rötter. Det kan också binda näringsämnen och är en miljö som är gynnsam för mikroorganismer. Därför passar det utmärkt till allt från gröna lösningar i stadsmiljö till jordbruk och trädgårdsodling. Eftersom biokolet lätt binder olika molekyler till sig lämpar det sig också för vattenrening.

- Något vi lärt oss är att biokol inte är en sak, utan det blir olika kvaliteter med olika egenskaper beroende på vilket råmaterial du har och hur du behandlar det, fortsätter Markus Paulsson. Det kan vara stora skillnader i vattenhållande förmåga, i egenskaperna som kolsänka, i densitet och i kolinnehåll. Under projektets tredje del försöker vi nu matcha produkterna så de passar för olika användningsområden.

Runt om i Sverige provas hur man bäst använder biokol. Stockholm är långt framme och har en metod där biokol alltid används till nyplanterade träd och Malmö har egna jordrecept som ska passa speciellt bra i just Malmös odlingar. I Lund har man testat att använda biokol för att göra fotbollsplaner torktåliga. En spinoff till Rest till Bäst-projektet i Lund är att VA SYD har anlagt en testbädd i Ellinge för att arbeta med avloppsslam. Även Lund provar biokol för lösningar i stadsmiljö.

- Vi har anlagt regnbäddar i planteringarna på den nyligen avsmalnade Byggmästaregatan. Tanken är att regnet ska rinna in i en plantering som kan magasinera mycket vatten. För att skapa detta har vi använt biokolmakadam, som består av makadam, biokol och kompost. En annan god effekt är att vattnet filtreras och renas när det rinner genom växtbäddarna.

Förutom alla redan nämnda användningsområden är biokol också koldioxidnegativt. Att tillverka biokol är ett sätt att binda in det kol som växterna har ackumulerat under sin tillväxt. Hade växterna fått förmultna hade kolet återgått till koldioxid som släpps ut till atmosfären, men biokol håller kvar kol. Biokol har en halveringstid på 150 – 5000 år – och är alltså mycket stabilt. Biokol betraktas därför som en klimatsänka och är sedan 2018 klassad som en Negative Emission Technology av IPCC.

Hur mycket kommer Sverige att arbeta med biokol i framtiden?

- Jag ser att området fortfarande är omoget, säger Markus Paulsson. Det sker en stark utveckling på tekniksidan och jag hoppas att det kan sänka priserna. Sverige är långt fram i användning av biokol och vi ser att produktionen varje år växer med 60 till 80 %. En trend är att många stora techbolag köper biokol som en kolsänka för klimatkompensation och det priset har gått upp. När priset på kolsänka gått upp ännu mer och när produktionspriset gått ner tillräckligt kommer det att leda till en snabb utveckling. Detta tror jag kommer att ske inom en inte alltför avlägsen framtid.

Vad är det mest intressanta ni har kommit fram till?

- Det jag gillar mycket är att vi har ett cirkulärt system. Vi återvinner material och får en behandlingsmetod för att skapa ett eftertraktat material att använda i våra städer. Resultatet blir också en kolsänka, så det är många fördelar med materialet. Det är väldigt kul att vi kan göra ett sådant projekt i Lund. Vår vision är att ”Lund skapar framtiden – genom kunskap, innovation och öppenhet” och detta är ett bra exempel på det.

‍

Läs mera

I den här artikeln skrapar vi bara på ytan av det rika materialet som finns om projektet Rest till Bäst och om arbetet med biokol. Projektet Rest till Bäst har en mycket informativ hemsida som förklarar hela processen från restprodukt till biokol, om pyrolys och klimatnytta och mycket mer. Den hittar du här.

Projektet har tagit fram en handbok om biokol och arbetat med att få europeiska certifieringen och svenska regler och lagar att harmonisera med varandra. Här finns handboken.

Projekttext