Sjuksköterskorna inom hemsjukvården i Lund arbetar inom fyra olika områden. Det är LSS-boenden, äldreboenden, hemvård för äldre och stöd och aktivering med bland annat hemvård förpersoner med funktionsnedsättning. Sjuksköterskorna har en splittrad roll och i projektet Blended care är ett av målen att förbättra arbetsmiljön för sjuksköterskorna med hjälp av ny teknik. Ett annat syfte med projektet är att vänja brukarna vid digitala lösningar.

– Vi undersöker marknaden och provar olika saker som kan göra vården bättre och enklare, säger projektledare Lena Zander, enhetschef på Stöd och aktivering. Det är behov som både är liknande och vitt skilda, så det kan ibland vara flera liknande lösningar som provas parallellt.

Blended care är ett verklighetslabb vilket betyder att man testar saker i verkligheten.

I projektet finns sex delområden.

1. Digital signering av insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vård och omsorg i Lund har testat att låta vårdpersonalen använda appen Appva för att signera sina vårdinsatser. Tidigare skedde detta via en lista hemma hos brukaren.

– Denna test är redan avslutad och testet visade att appen ger en ökad säkerhet och färre avvikelser. Utöver det blev det mindre administration och därmed mer tid över till brukarna. Förvaltningen har redan gjort upphandling och inför appen efterhand i hela verksamheten, berättar Lena Zander.

2. Aktivering och stimulans – Memoride. Visst skulle det bli roligare att sitta på träningscykeln om man tillsammans med andra kunde åka på en digital cykeltur framför en skärm – kanske i närområdet, till Genarp eller varför inte i Paris? Det här har testats med brukare i Lund och det blev så framgångsrikt att försöket redan blivit permanent.

– Det här gav brukarna både motion och social samvaro, berättar Lena Zander. Dessutom är det en form av mental träning när man pratar om hur det såg ut på olika platser och genom den digitala tekniken kan deltagarna se hur det ser ut idag.

3. Kommunikation mellan vårdgivare. Den här delen har varit inriktad på öka möjligheten till informationsutbyte mellan kommun och region, som ofta kan vara inblandade tillsammans hos en patient. Detta visade sig vara komplicerat att genomföra eftersom det rör sig om två helt olika system och det blev svårt att göra ett avgränsat test

– Även projekt som inte lyckas ger lärdomar, menar Lena Zander. Vi förstod att vi för att lyckas behöver utgå från en digital platta hemma hos brukaren eftersom systemen är så olika.

4. Beslutsstöd. Här testades två system, dels Coala som är en apparat som ger ögonblicksbilder av hjärtfunktionen, dels Somnus som övervakar sömnkvalitet. Coala hålls först mot patientens hjärta och sedan mot tummarna. Med hjälp av denna information görs en avancerad bedömning av hjärtats funktion med hjälp av AI. Coala berättar om man ska söka kontakt med sjukhus eller om allt ser bra ut. Från början användes Coala enbart på en patient, men under projektet utvecklades apparaten så att en sjuksköterska kan använda den till flera patienter.

– Det som saknades är att regionens läkare ska ha tid att sätta sig in i systemet. Patienten kan ge läkaren tillgång till uppgifterna och sannolikt skulle de ha god nytta av dem, berättar Lena Zander. Därför är den här delen just nu lite avstannad men vi tror fortfarande att Coala kan vara en hjälp för oss.

Somnus är en sensor under madrassen som mäter om folk går upp på natten och inte återvänder inom rimlig tid. Produkten är i ett tidigt skede och under projektet såg man att det behövdes mer filtrerad data, kanske så att den enbart rapporterar vid förändrade sovmönster och larmar om patienten inte kommer tillbaka till sängen.

5. Läkemedelshantering. För att inte vårdpersonal ska behöva göra onödigt många hembesök på en dag enbart för medicinering provade kommunen att arbeta med läkemedelsautomater som kan portionera ut medicin. Det finns många system i varierande storlekar och med olika sätt att ta fram medicinen.

– Det här gör att brukaren kan ta sin medicin mer självständigt. Vi arbetar med att undersöka vilka lösningar som fyller olika behov, menar Lena Zander.

6. Sensorer – AI. Cuviva har en surfplatta till vilken man kopplar olika trådlösa mätinstrument. Till exempel kan patienten kolla sin vikt, blodtryck, temp och syresättning av blodet. Plattan har även en kalender där man kan boka verkliga möten eller få påminnelser för olika aktiviteter som att ta sina mätvärden, träna eller äta. I plattan kan man också få svara på frågor eller se ett träningsprogram.

I detta test har vård- och omsorg lagt till Sonys smarta klocka. Den är direkt uppkopplad mot mobilnätet utan behov av en mobiltelefon. Klockan används för att ta emot och visa påminnelser om olika aktiviteter som att ta medicin och att röra på sig. Klockan är helt ny och använder dessutom en ny kommunikationsteknik som inte är helt stabil än, så den här delen av projektet är lite försenad.

Vård och omsorg har även lagt till Infonomys Snubblometer®. Snubblometern fångar förändringar av gångmönster genom avancerade mätningar och beräkningar av bland annat steglängd, balans och stabilitet under rörelse. Tanken är att man ska upptäcka en ökad fallrisk innan man hunnit trilla.

Projektet finansieras av Vinnova och tar slut vid årsskiftet 2019/20.

– Både vi som drivit projektet och personalen har lärt oss otroligt mycket, menar Lena Zander. Projektet har hjälpt till att sätta hjulet i rullning och det har varit en klart bidragande faktor att vi har haft tid och pengar för att kunna testa. I många områden ser jag ser en stor nytta om vi kan jobba förebyggande med de personer som vi inte har ansvar för fullt ut än. Tekniken kan hålla dem aktiva och delaktiga. Jag tror att människor i allmänhet vill vara självständiga och om ny teknik innebär att de kan göra mer saker själv hemma är de inte okunniga eller ovilliga till detta.

Vård- och omsorgsförvaltningen tittar nu på möjligheter att fortsätta arbetet med digitalisering, bland annat i projektform.

‍