I universitetskursen Förpackningsteknik och utveckling på Lunds Tekniska Högskola (LTH) är företagens verkliga utmaningar i fokus för att skapa en relevant utbildning för studenterna. Det här är ett sätt för båda parter att arbeta med expertis genom ett tydligt upplägg – och vinsten blir dubbel genom att studenterna får en förståelse för hur organisationernas arbetar och företagen får en förpackningslösning gjord av en studentgrupp med många kompetenser.”Samverkan är inte en speciell uppgift för oss utan det är en naturlig del av det vi gör, helt integrerad i undervisning och forskning,” säger Daniel Hellström, lektor på LTH.
I en bokhylla på IKDC står en mängd förpackningar uppradade. Det är till största delen olika matförpackningar, men också papplådor till Brio leksaker och större kartonger som ska hålla reda på andra förpackningar under transport. Det här är prototyper som studenterna på kursen Förpackningsteknik gjort efter verkliga utmaningar från olika företag – allt från startups till stora etablerade bolag.
ÖresundMatch är ett projekt där syftet är att företag ska få öppna nya dörrar hos universitet (och andra kunskapsinstitutioner) som kan bidra med ökade kunskaper till företagens innovationsarbete. I projektet har det varit smidigt att matcha förpackningsutmaningar från företag in mot Avdelningen för förpackningslogistik eftersom man haft upparbetade modeller för samverkan. Kursen fokuserar på förpackningen som sådan men studerar också dess inverkan på logistikkedjan och ges av LTH för studenter i slutet av sin masterutbildning inom några olika program. Just denna kurs är ett väldigt bra exempel på hur näringslivet och universitetet kan dra nytta av varandra i en växelverkan.
Det som studenterna får lära sig i inom förpackningsteknik är först att förstå vem kunden är, sedan ligger fokus på material och process för tillverkningen och till sist handlar det om olika aspekter av hållbarhet för förpackningen. För att göra kursen mer verklighetsnära löper ett projektarbete parallellt med de teoretiska bitarna. Kursdeltagarna har olika studiebakgrund från universitetet men brukar också vara av olika nationaliteter.
- Vi försöker blanda både kompetenser och nationaliteter i projektgrupperna. Det här kan upplevas som jobbigt i början av kursen men det tillför mycket och tillsammans skapar olikheterna en positiv utkomst, menar Lars Palm, föreläsare och kursansvarig.
Under den kurs som hölls under 2022 fördelades 57 studenter på åtta projekt med sju värdföretag. De medverkande företagen var allt från startups som Sunfeed, som vill ha en förpackning till en energirik kräm, och Moos of Scandinavia, som vill ha en förpackning till fryst puré som barnmat, till mer etablerade företag som Orkla, som behöver förändra sin sekundärförpackning på grund av krav i logistikkedjan och Brio, som vill minska mängden plast i insatsen i sina förpackningar. Grupperna hade under projektets gång tillgång till både en handledare från företaget och en från universitetet.
- Det är viktigt att studenterna får ta del av de verkliga problemen och se vad företagen brottas med, tycker Lars Palm. De kan till exempel få veta vad företagens hållbarhetsproblem är – som om de styr mot att minska koldioxidutsläppen eller att reducera eller eliminera mängden plast i sina förpackningar. Vi bygger studenternas kunskap men även deras självförtroende när de ser att de kan åstadkomma något påtagligt bra på endast de sju veckor som projektet löper.
Före detta studenter har också gett positiv feedback på kursen.
- De har berättat att kursen skapat en förståelse hos dem och gjort att de kan argumentera för sin sak, sammanfattar Daniel Hellström. Den har gjort att de kan ta beslut om logistik och förpackningar och att de sedan kan förmedla detta i sina organisationer. Våra studenter är en viktig kunskapsspridare.
I kursen skapar man även andra kontaktytor mellan studenter och näringsliv. Företag och organisationer gästföreläser och under kursen görs också studiebesök. Projektarbetet avslutas genom att studenterna presenterar sina projekt med en förpackningsmässa på IKDC där de visar både posters och sin prototyp. Vid detta tillfälle bjuds näringslivet och andra intresserade in, och då ges också möjlighet för alla inblandade att prata med varandra.
Har det visat sig att företagen använder studenternas prototyper och idéer?
- De tar dem ofta inte rakt av men inspireras alltid av dem, berättar Lars Palm. En av de stora lärdomarna är att studenterna utmanar etablerade sanningar. Orkla ville göra en sekundärförpackning (förpackningen till förpackningen) för Risifrutti och gav det som uppgift till studenterna. Orkla hade redan en tanke på hur de skulle lösa det – men att studenter hade skapat hål i sidan på kartongen för att på så vis visa vilken produkt som är packad blev det nog ett litet aha för Orkla. Studenterna gjorde också sekundärförpackningen delbar som gör att den lätt kan anpassas för olika marknader. Företagen uppskattar att studenter kan gå från idé till prototyp på bara sju veckor, både genom att de tar genvägar och förenklar men också för att grupperna består av flera kompetenser.
- Företagen ser arbetet som inspiration genom att de får träffa studenterna och blir uppdaterade. Här kan de testa högriskprojekt som de annars kanske inte har tid för med hjälp av en blandning av studenter med olika infallsvinklar, säger Daniel Hellström. ”Fail fast” kan vara en succé. Det betyder att man snabbt visar att detta inte var rätt väg att gå och det kan spara flera månaders arbete.
Varje år tar IKDC in nya företag som kan få hjälp med sina förpackningar. Vissa av de företag som har varit med kommer tillbaka med nya utmaningar året efter, medan andra kommer med efter att ha besökt studenternas show och upptäckt att de kan ha nytta av studenternas förmåga och kapacitet för sina egna utmaningar.
Vill du ha ett samarbete med kursen förpackningslogistik? Kontakta Lars Palm för diskussion.
Bilden: Interaktion mellan studenter, lärare och företagsrepresentanter under den avslutande presentationen av förpackningsprototyper. Foto: Kennet Ruona.
