Befolkningsförändringar gör att Lunds kommunalskatt enligt en prognos skulle behöva höjas med 3,43 kronor till 2028 om kommunen fortsätter bedriva verksamhet på samma sätt som idag. Trots utmaningen ser Lunds ekonomidirektör Henrik Weimarsson positivt på att anpassa kommunen till framtiden. – Jag ser en enorm kraft hos de anställda och om den frigörs har vi över 9 000 potentiella innovatörer!
Sverige står inför en befolkningsförändring som kommer att påverka den kommunala ekonomin. Anledningen är att andelen personer över 65 år, men också de under 19 år, kommer att öka väldigt mycket. I Lunds fall blir det 23,6 procent fler över 65 år 2028 jämfört med 2017 medan de under 19 år ökar med 17,4 procent. Under samma period ökar gruppen mellan 20 och 64 år bara med 14,7 procent.
– Det är de yrkesverksamma mellan 20 och 64 år som står för de största skatteintäkterna och som försörjer de andra grupperna, berättar Henrik Weimarsson. Den gruppen ökar inte lika mycket som de som efterfrågar de kommunala tjänsterna.
2015 började Henrik Weimarsson och hans medarbetare med hjälp av PwC räkna på kommunens framtida ekonomi med tanke på den åldrande befolkningen. Om kommunen vill behålla samma servicegrad med samma verksamhet och under samma förutsättningar som nu – vad skulle då kostnaderna bli? Prognosen för 2028 pekar då på ett underskott på en miljard kronor.
– Det här kommer förstås aldrig att hända, för vi varken vill eller får gå med underskott, säger Henrik Weimarsson. Det visar ändå kraften i förändringen och vi har att ta ställning till om vi omedvetet ska småsnåla oss till att klara detta eller om vi vill ta befälet över förändringen. Skulle underskottet täckas enbart av skatt skulle vi behöva höja med 3.43 till 2028, och skulle vi kostnadseffektivisera krävs det ca 1 % årligen - eller så skulle det bli en kombination av dessa två.
Kanske låter det som en enorm utmaning att brottas med, men Henrik Weimarsson är verkligen inte rådlös - tvärtom. En viktig del av lösningen är att uppmuntra de anställda att komma med egna innovationer för att förändra verksamheten.
– Det finns en enorm kraft och potential hos de anställda som initialt bara behöver veta varför det behövs förändringar. Sedan kommer de att ta initiativ för att göra saker annorlunda. Vi behöver chefer som främjar utvecklingen och anpassar ledarskap och styrprocesser så att det möjliggörs. Då har vi helt plötsligt blivit över 9 000 potentiella innovatörer – det är rätt häftigt! Jag tror väldigt mycket på att våra medarbetare har det som behövs för att bidra till utvecklingen.
Du pratar mer om kraften hos medarbetarna än om siffror – du låter inte som en "vanlig" ekonom?
– Självklart vet jag att man ska ha ordning på finanserna och det är det också roligt att jobba med. Men redan på mitt första ekonomjobb blev jag intresserad av beteendevetenskapliga aspekter och jag är full av respekt inför hur kompetenta människor är. Jag är intresserad av ledarskap och verksamhetstyrningsperspektiv och vet hur man kan använda ekonomin som möjliggörare. Jag bjuder på att jag är lite annorlunda.
Henrik Weimarsson ser också en rad andra åtgärder som kan förnya ekonomin. En är att ta fram underlag för att se vad Lund borde ha för kostnadsnivåer om man jämför med andra kommuner. Då visade det sig bland annat att lokalkostnaderna i skolorna är höga och därför förtätar kommunen skolorna. Lunds kommun ser också över hur man kan investera på ett klokt sätt så att man använder befintliga lokaler innan man bygger nytt.
Befolkningsförändringen medför inte bara finansiella förändringar – det blir också ett praktiskt problem när kommunen ska konkurrera med andra kommuner och med näringslivet om arbetskraften.
– Det är viktigt att jobba med olika strategier. Hela det offentliga Sverige behöver se till att det blir intressantare att jobba i kommunala verksamheter. Vi måste också tänka nytt och forma hur framtidens samhällstjänster ska se ut.
Lunds kommun har redan börjat arbeta mot en ny kommunal verksamhet.
– Ett led i detta har varit att fokusera på att digitalisera och automatisera processer och för att sätta extra fart på detta arbete har kommunen anställt en digitaliseringschef. Ett annat led är att alla i hela verksamheten arbetar aktivt med att göra medvetna strategiska val. Ytterligare ett sätt är att jobba med plattformen Future by Lund. På en innovationsplattform kan kommunen anordna mötesplatser för akademi, näringsliv, entreprenörer och riskkapitalister för att diskutera de utmaningar som kommunen står inför, och det kan leda till nya produkter och tjänster. Jag är helt säker på att näringsliv, entreprenörer och akademi kan tycka att det är spännande att hjälpa oss att tänka.
Kommer Lunds kommun att klara detta?
– Det är klart att vi gör! Frågan är bara om det ska ske på ett bananskal där vi ser vad som händer eller om vi tror på att vi kan vara aktiva och själva skapa bästa möjliga förutsättningarna. Jag förespråkar såklart det senare, avslutar Henrik Weimarsson.