Sveriges sex innovationsplattformar (Malmö, Lund, Borås, Göteborg, Stockholm, Kiruna) samlades i Malmö för att utbyta erfarenheter och tala om finansieringsmodeller för hållbar stadsutveckling. Malmö var värdar för träffen och presenterade flera delprojekt med olika finansieringsmodeller, både sådana som man håller på att införa och sådana som kan införas eller utreds.

Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) pratade om Malmös förutsättningar som stad. Malmö har en snabbt växande folkmängd med en tillväxt på 1,8 procent om året. Befolkningen är både ung och global.

‑ Det här ställer stora krav på staden att bygga bostäder och service, säger hon. Vi måste också tillföra ett värde så att staden blir socialt hel och vi behöver bostäder på kort tid. Vi vill hitta innovativa lösningar med investeringar som lyfter varandra och vi behöver också bli bättre på att räkna på nyttan i området.

Kommunalrådet Märta Stenevi (MP) talade om hur man kan få fler att vara med och finansiera stadsutvecklingen. Stenevi ser möjligheter med vinstdrivande privata fastighetsägare med ett socialt engagemang, små lokala sammanslutningar som finansierar upprustningen av ett område eller ett medborgarengagemang.

‑ Om vi kan stärka medborgarna för att få dem att ta del av samhällsutveckling får vi en väldig kraft, menar hon. Går staden in kan medborgare göra sin insats i form av arbetstid och på så vis bli en medfinansiär i byggandet.

Andreas Anderholm Pedersen, processledare från Malmö Innovationsarena (MIA), berättade om arbetet med alternativa finansieringsmodeller. Några av modellerna kommer att testas i projekt i Malmö och det är klart att man också kommer att emittera en grön obligation och där infoga sociala insatser. 

‑ Det finns just nu ett stort intresse på finansmarknaden för gröna obligationer, och när som helst kan det börja flöda pengar mot hållbarhet, säger Andreas.

En modell som man också undersöker är stadsutvecklingsfondersom kan ge förmånligalån till projekt i linje med offentliga prioriteringar. Pengarna skulle delvis komma från EU, men i nuläget finns inte laglig möjlighet att använda dem till utveckling inom området hållbara städer. En annan lösning är en hållbarhetsobligation med sociala inslag.

‑ De positiva effekterna av hållbarhetsobligationer kan bli stora i städerna. De kan attrahera privat kapital till offentliga investeringar, berättar Andreas Anderholm Pedersen.

I Malmö utreder man nu också förutsättningarna för en lokal fond i Sofielund. Det skulle också kunna vara en crowdfunding ­‑ gräsrotsinvestering - med många finansiärer till ett projekt. Ett annat exempel är sociala utfallskontrakt som är ett avtal mellan tre parter.

‑ I ett socialt utfallskontrakt finns en privat finansiär som tar en ekonomisk risk, en ideell utförare och en offentlig aktör som får en besparing, berättar Andreas. Finansiären kompenseras extra om utfallet uppnås. De offentliga investeringarna kan skapa följdinvesteringar av privata finansiärer.

Malmös mål är också att ha två nya värdeberäkningsmodeller utvecklade och prövade inom projekttiden.

‑ Vi vill skapa nya värdeberäkningsmodeller som kan visa det monetära värdet av sociala insatser eftersom det skapar helt andra möjligheter, säger Andreas. Då kan man ta kostnader som ger helt andra vinster än pengar eller genererar vinst någon annanstans.

Malmö har femton projekt i stadsutveckling och några togs upp som exempel. Ett är den blivande Amiralsstaden, som kommer att bli en förtätning av området runt den kommande Rosengårds station som invigs i december 2018. Oskar Pelin från Miljöförvaltningen berättade om förtätning och nybyggnation i Segepark, som är tänkt att bli ett flaggskepp för hållbar stadsutvecklingen.

‑ I Segepark är delandeekonomi en ambition, säger han. Vi vill omvandla svårigheter som att bygga snabbt och hållbart till möjligheter. Då tittar vi på hela levnads- och boendekostnaden, inte bara bostaden. Olika former av delande kan vi åstadkomma billigt, snabbt och hållbart och vi kommer att ta fram och hitta koncept för det.