För tio år sedan satsade Vinnova på innovationsplattformar i några svenska städer – Borås, Göteborg, Kiruna, Lund, Stockholm och med tiden också Umeå. Nu analyseras plattformarnas arbete i en rapport av deras följeforskare, där man konstaterar: ”Plattformarna upplevs därför ibland som väsensskilda, även om de alla har startats utifrån samma utlysningstext och bedrivits inom ramen för samma satsning på Vinnova.” En av plattformarna är Future by Lund, som är den enda i detta sammanhang som drivit innovationsarbete i mellanrummet mellan kommun, akademi och näringsliv.
Rapporten ” Mångfacetterat innovationsarbete under ledning av kommunala organisationer” har sammanställts av plattformarnas följeforskare. Det är en typologisering av Vinnovas satsning på innovationsplattformar i sex svenska städer vilken har gjorts som ett samarbete mellan RISE, Kommunforskning i Västsverige, Lunds universitet, Uppsala universitet och Vinnova. Där konstateras:
”Inget sker i ett vacuum och Vinnovas satsning visar på ett bra sätt hur mycket den lokala kontexten påverkar olika aktörers tolkningar, prioriteringar och agerande. Och eftersom den lokala kontexten är relativt olika i de medverkande städerna, har plattformarna kommit att även de bli olika.”
Följeforskana har skrivit ihop en sammanfattning och kategorisering av vad de olika innovationsplattformarna är och hur har de tolkat uppdraget att vara en innovationsplattform under de tio åren. I rapporten pekar man också på att Lunds innovationsplattform Future by Lund har haft en annorlunda utgångspunkt. ”Gemensamt för alla är också att de nu i den tredje fasen av satsningen, med undantag för plattformen i Lund, drivs i kommunal regi.” Future by Lund har haft Lunds kommun som huvudman men har drivit innovationsarbete i mellanrummet mellan offentliga verksamheter, akademi och det lokala näringslivet.
– Det mest intressanta ur min synvinkel är att Future by Lund är den enda av de sex innovationsplattformarna som bibehållit den tolkning av utlysningen som var från början, menar Future by Lunds följeforskare Emily Wise från Lunds universitet. Då var tanken att plattformarna skulle vara en aktör i innovationsekosystemets mellanrum och att aktörerna i ekosystemet kunde agera externt från kommunen. De andra kommuner har mer hanterat innovationsarbete internt och utvecklat innovationskapacitet i den kommunala organisationen. Future by Lund har agerat proaktivt med externa aktörer och ständigt utvecklat det arbetssättet.
Varför valde Future by Lund att gå denna väg?
– Vi behöver en arbetsform som klarar av att göra förflyttning och förändring på en arena där det inte är en organisation som bestämmer allt eller har eget mandat, utan där aktörerna äger kanske 20 till 30 % av frågan, säger Peter Kisch, verksamhetsledare för Future by Lund. Det är där innovationsplattformarna kan komma in och vara en plats för förhandling för att skapa samhällsnytta. En sådan arena och ett bra arbetssätt för en sådan samverkan saknas ofta i dag, trots att vi är i allt större behov av att samverka för att lösa utmaningar. Det här har varit Future by Lunds fokus.
Är du nyfiken på resultaten från de olika innovationsplattformarna? Här hittar du hela rapporten!