Lund Innovation District är ett globalt innovationsekosystem som samlar samverkan, forskning och entreprenörskap i världsklass inom gångavstånd. Lund blev också 2018 Sveriges första stad för mänskliga rättigheter. Vad skulle det då innebära att sammanföra dessa båda styrkor, så att Lund Innovation District hittar sätt att kombinera arbetet med innovation med mänskliga rättigheter och existentiell hållbarhet? Kan inkluderande designprocesser mobilisera ett brett spektrum av individer i utvecklingen, och kan det positionera Lund i en global kontext som en föregångare när det gäller att utveckla en öppen innovationskultur?

Juristen Neshan Gunasekera, Raoul Wallenberginstitutet, talade om att Lund redan utgår från mänskliga rättigheter i sitt arbete och att det nu kan vara möjligt att ta ytterligare ett steg.

- I en tid när tillit mellan världens länder är på en låg nivå kan små platsers agerande ge stor effekt. Det är viktigt med tillit mellan människor, mellan människor och institutioner, mellan generationer och tillit till oss själva. Vi måste återuppbygga denna tillit och det kan vara en viktig del av uppgiften för innovationsdistriktet i Lund. På internationell nivå lever vi inte upp till de 17 hållbarhetsmål som FN beslutat om, men jag tror att det är möjligt att vända trenden på stadsnivå.

Neshan Gunasekera lyfte tanken på en ombudsman för kommande generationer.

- Kommande generationer bör ha samma rättigheter som vi och det är centralt för målen för hållbarhet att vi ger dem en likvärdig chans att nå sin fulla potential. En idé är att inrätta en ombudsman för framtida generationer genom att använda det ramverk för mänskliga rättigheter som redan är på plats i en strävan för jämlikhet mellan generationer. Kan Lund ta täten och bli den första staden med en sådan ombudsman?

Despina Christoforidou från Industridesignskolan på Lunds universitet berättade att hon observerat att studenterna på industridesignprogrammen intresserar sig allt mer för hållbarhet och filosofiska frågeställningar, och att många av alumnerna arbetar för organisationer som till exempel Läkare utan gränser. UNESCO utnämner, inom ramen för Creative Cities Network, städer till Design Cities och det finns nu närmare femtio stycken i världen (Kolding i Danmark och Helsingfors i Finland är två av dem). Despina lyfte en möjlighet för Lund att kombinera mänskliga rättigheter, existentiell hållbarhet och design för att ansöka om att bli en Design City.  

- Vi kunde bli Sveriges första Design City och göra detta extra viktigt genom att koppla ihop oss med en plattform för mänskliga rättigheter. Människor i balans är kreativa, kan klara utmaningar och vara innovativa tillsammans.

Bobby Forshell arbetar med företaget Point of Value, där arbetet med värderingar är det centrala. En utgångspunkt är en distinktion mellan normativa och deskriptiva värderingar. De normativa är de oskrivna reglerna i samhället eller i ett team som säger hur vi ska bete oss. Deskriptiva värderingar är våra personliga och det är dessa som kan vara avgörande för hur motiverade vi är.

- De normativa värderingarna har ingen eller mycket liten effekt på engagemang och motivation för människor. Personliga värden å andra sidan säger vad som är viktig för oss och vad vi strävar efter och dessa värden har stor effekt på engagemang och motivation, berättar Bobby. När vi praktiserar våra deskriptiva värderingar känner vi mening och får energi. Att ha klarhet och insikt om sina egna värderingar kan vara avgörande för oss.

Anna-Karin Poussart är verksamhetsledare för kandidatur Biosfärområde Storkriket. Ambitionen är att Storkriket ska bli ett av UNESCO:s biosfärområden, vilket innebär att man blir ett internationellt erkänt modellområde för hållbar utveckling. Storkriket ligger i Lunds, Sjöbos och delar av Eslövs kommuner och är ett område med mycket hög biologisk mångfald och ett helt unikt område med där de bördiga jordar och sjöar som förser många människor med mat och vatten. Dessutom har området ett rikt kulturlandskap och ett rikt kulturliv vilket också gör området unikt och intressant. Storkriket är alltså ett område där många intressen möts och där lösningar behöver identifieras tillsammans för att på så vis bli ett modellområde i världen. Anna-Karin Poussart ser att dagens system där medborgarna ibland tillfrågas trots att deras svar inte kommer att påverka processen nämnvärt utgör ett tillitsproblem.

- Ska man vara seriös med att involvera människors ska man göra det hela vägen i beslutsprocessen, annars förlorar man deras förtroende. Vi måste hitta nya sätt, för när man engagerar folk ska man engagera dem på riktigt.

Birgitta Persson arbetar på Future by Lund, bland annat med projektet IPA (Innovation Portfolio Approach) där man undersöker hur man kan praktisera existentiell hållbarhet i innovationsarbete.

- Självklart arbetar vi med de sjutton målen för hållbar utveckling (SDGs), men vi ser att detta inte är tillräckligt. Det är våra beteenden som orsakar dagens klimatkris. Vi måste arbeta på den inre förändringen tillsammans med den yttre för att lyckas med att lösa våra komplexa utmaningar. I detta kan städer vara en föregångare, för där kan vi träffas och relatera till varandra. I en stad kan vi se hur vi kan samarbeta mellan till exempel individer, team och organisationer. Vi behöver samarbeta men också sätta regler för hur vi gör vi systemförändringen tillsammans.

Future by Lund har sedan flera år tillbaka, även tillsammans med forskare på Lunds universitet, utvecklat metoder och verktyg för samverkan för att effektivt kunna innovera tillsammans.

- Samverkan är svårt och en vanlig situation är att många för tidigt i en gemensam utvecklingsprocess tänker endast utifrån sin egen nytta, förklarar Charlotte Lorentz Hjorth, vd på Future by Lund. Vi på Future by Lund gör det här på ett annat sätt genom portföljmetodiken där vi utformar gemensamma portföljer – som till exempel en på temat ”Human rights based mobility”. I den äntrar vi det som vi kallar för den gula zonen, där vi tänker och utforskar tillsammans. Därefter kan vi skapa initiativ, som projekt eller events, i det vi kallar den gröna zonen och slutligen kan intressenterna plocka hem resultatet till den egna verksamheten, och detta kallar vi för den blå zonen. (Läs mer här). Den gula zon är en säker och förlåtande plats, för det är ju aldrig ett misstag att tänka tillsammans.

När serien med de inledande samtalen om Lund Innovation District är avslutad kommer diskussionerna fortsätta med fördjupningar inom olika områden.

Styrgruppen för Lund Innovation District består av Kristina Eneroth, vicerektor på Lunds universitet, Pia Kinhult, ESS och Anders Almgren, Lunds kommunstyrelses ordförande.

‍‍

Mer om samtalen

Starten av arbetet med Lund Innovation District

Stora bolags bidrag till Lund Innovation District

Lab och andra infrastrukturers bidrag till LID

“Nytårskur”

Vad får talangerna att välja Lund?

Ny politik förändrar spelplanen i Lund Innovation District

‍Här kan du läsa hela Maria Gimenez Graus rapport.

Workshop om inspirerande platser

‍

‍

Mer om innovationsdistrikt

Länk till hemsidan om Lund Innovation District

GIID analyserar hur lyckade innovationsdistrikt organiseras

Hur organiseras arbetet med innovationsdistrikt i Lund?

Lund i internationellt samarbete för utveckling av innovationsdistrikt

‍

Undersökning av Lund Innovation District

Undersökningen av Lund Innovation District – 10 intressanta resultat

En inkluderade innovationsmiljö en fördel att utveckla för Lund Innovation District

Samverkan, mötesplatser och nätverk utvecklar Lund Innovation District

‍