Robotar är inte enbart något som hör till framtiden – för redan nu används robotar till exempel för att dammsuga, klippa gräset och för att göra speciella moment inom industrin. Även inom vården kan robotar göra nytta, som att en robotkatt har en lugnande effekt på äldre på boenden och att robotar kör ut mat på sjukhus. Robotarna har än så länge mycket långt till fullskalig människointelligens − men det vi kan förvänta oss i framtiden är att robotarna blir allt mer anpassade, både tekniskt men också genom att robotarna förses med fler egenskaper som vi tycker känns mänskliga. Innan detta ska kunna ske måste de som utvecklar robotar förstå vilka egenskaper som skulle vara viktiga att programmera fram.  

Det här intresserar avdelningen för kognitionsvetenskap vid de humanistiska och teologiska fakulteterna i Lund där forskare arbetar bland annat med att försöka förstå hur människans hjärna fungerar i fråga om till exempel lärande, minne, språk och problemlösning. En del av verksamheten är att kartlägga hur människor interagerar och genom det förstå vad en robot behöver kunna för att klara en viss samverkan. Robotlabbet eller ”Cognitve Robotics Lab” (CRL) startades i mitten av 90-talet och institutionen har sedan dess arbetat med att bygga upp labbet med flera egenhändigt byggda versioner av roboten Epi, antingen som en överkropp med armar eller enbart i form av huvuden. Nu har arbetet kommit så långt att labbet kan fungera som en forskningsinfrastruktur även för andra som vill testa mötet mellan teknik och människa.

− Vår och andras forskning handlar bland annat om hur vi med tekniken hjälp kan hjälpa till att förmedla robotens budskap bättre. Nu skulle vi kunna hjälpa till med hur robotar borde fungera för att människor lättare skulle kunna förstå dem, säger Birger Johansson, föreståndare för Cognitive Robotics Lab.

En del av arbetet i robotlabbet är att med hjälp av kända fakta modulera fram en hjärna där dataprogram härmar hjärnans arbete. Till det fogar forskarna nya detaljer om hur olika processer går till i hjärnan. Ett experiment som nyligen genomfördes handlade om hur ögonens pupiller arbetar.  

− Det är inte bara ljuset som styr pupillernas storlek utan de styrs också av känslor, berättar Birger Johansson. I vårt experiment ser vi inte enbart till ett efterlikna pupillernas rörelse utan gör också en modell som efterliknar hur hjärna styr dem.

En annan del av arbetet är människans interaktion med robotar. Människan är bra på språk men också på den icke verbala kommunikationen. Därför är det viktigt att fundera över inte bara robotens tal utan också hur robotarna ska se ut och röra sig för att vi ska tolka robotarna på rätt sätt.  

− Vi människor använder kroppen för att förbättra vår kommunikation och att vi förstår sådant som nickningar och gester tar vi för givet. När man ska programmera en robot gäller det att tänka ut hur man ska göra för att få rätt effekt. Vi vet att de små gesterna skulle kunna kan hjälpa till jättemycket, till exempel på ett äldreboende så att roboten skulle kunna tolka hur de boende mår.

Robotarna i labbet är byggda på plats med utgångspunkt i köpta motorer. Den allra första roboten kallas nu för Epi old, och dess kropp har skapats av delar av en Ikea-lampa. Efter hand har det blivit möjligt att skriva ut plastdetaljer till robotarna via open source-beskrivningar eller egna konstruktioner (som till exempel pupiller som kan vidgas) i en 3D-skrivare. Under våren 2022 är det därför möjligt att testa forskarnas hypoteser både på en robot med överkropp och tre som består av enbart huvuden. Dessutom är fem nya robothuvuden under uppbyggnad av studenter.

Sedan en tid tillbaka är det alltså möjligt även för andra fakulteter på universitetet att använda robotarna i sitt arbete.

− Det krävs ingen stor teknisk kunskap för att använda Epi-roboten. Det betyder att även andra kan sätta upp sina experiment, eventuellt med vår hjälp. Robotar är än så länge ganska dumma, så det är enkla beteenden som man kan testa. Man ska inte tro att man kan få en robot som kan utöva parkour, det finns det andra robotar som klarar men än så länge inte Epi.

Under pandemin har robotlabbet varit stängt så än så länge är det inte så många externa aktörer som provat att använda robotarna.  

− Ny märker vi att folk börjar känna till oss genom att vi är inblandade på många ställen till exempel i AI Lund. Vi upplever att det är många som är intresserade och vi har möjligheter till samarbeten som bubblar lite överallt. Bland annat har samhällsvetare, designcentrum och arkitekter visat intresse för våra kognitiva robotar. Vi har än så länge inget samarbete med näringslivet men vi skulle vara jättekul att ha det.

Hur kommer vi att använda robotar i framtiden?

− Mycket ligger långt fram i tiden men delar av interaktionen kommer allt mer, som att robotdammsugaren kan förstå att du är i rummet eller visa att du inte har plockat undan tillräckligt. Jag skulle själv vilja prova att ha mer robotar ut i skolorna. Det skulle kunna vara en framgångssaga att hjälpa barn som behöver extra stöd, till exempel barn med autism. Med en robot skulle man kunna justera kunskapsnivån så att den ligger på ungefär de samma nivå som barnet för att motivera.

Har du en funktion som skulle vilja testas på en robot? Kontakta Birger Johansson

‍

Tillgänglighetanpassningen, filmen: Filmen visar en robot som kastar en boll - och som visar att den blir besviken över resultatet genom att skaka på huvudet och lysa blått.