Kan vi designa platser som är så spännande och inspirerande att ”alla” vill träffas där? I det åttonde samtalet om Lund Innovation District samlades aktörer för att tillsammans fundera kring ytor i området vilka kan öka kreativitet, trivsel, samarbete och innovationsförmåga. Maria Gimenez Grau är urban strateg och arkitekt och inspirerade deltagarna till att fundera kring vilka faktorer som kan vara viktiga när Lund skapar nya mellanrumsplatser. Ett växthus och en parkering i området togs som exempel på ytor med stor potential.
Föreställ dig en dynamisk och spännande plats fylld med aktivitet, positiv energi och människor som pratar och interagerar. Här blomstrar engagemang, gemenskap och mångfald. Det är en plats där studenter, startups, företag av alla storlekar, förstklassig forskare, konstnärer och kreativa grupperingar välkomnas. På en sådan plats är det mer sannolikt att folk trivs och blir kreativa, men också att det skapas nya samarbeten och att grunden för innovationer läggs. Under junisamtalet på SmiLe Venture Hub om Lund innovation District inspirerade Maria Gimenez Grau aktörer till att fundera kring vilka samlingsplatser i området.
- När vi funderar kring vilka som är platserna med möjligheter i Lund Innovation District och hur vi kan aktivera ytor och byggnader för att svara på områdets behov tycker jag att det är bra att ha människor som utgångspunkt, säger Maria Gimenez Grau. Det är vi alla som skapar dessa platser tillsammans och det är viktigt att många är med som en del av processen att designa framtidens miljöer.
Runt om i världen finns exempel på hur spännande, lärorika, trygga och inkluderande träffpunkter skapas. Baserat på detta lyfte Maria Gimenez Grau flera faktorer som kan vara viktiga att ta med sig i arbetet i Lund.
* Naturen måste vara närvarande eftersom människor trivs i kontakt med naturen, både inomhus och utomhus.
* När man ser vad som händer i en byggnad är det mer lockande att gå in. Transparens är avgörande för att ge en inbjudande, uppriktig och neutral karaktär.
*Det är viktigt att byggnader med unik karaktär, historisk betydelse eller med estetiska värden lyfts eller bevaras.
* Miljöer som tillåter och uppmuntrar konstnärer och kreativa processer blir ofta extra attraktiva och det inspirerar i sin tur till innovationer och nya sätt att göra saker.
* En viktig del i en framtida gemensam plats är god mat och ett långt bord där människor kan träffas, engagera sig och bygga nätverk.
* Mellanrum är ofta de platser som är mest framgångsrika för att skapa spännande möten. Det behövs något som får människor att röra sig och träffas i dessa mellanrum, som en övergång mellan det offentliga rummet och byggnaderna samt mellan inomhus och utomhus.
* När arbetsplatserna stänger kan områden kännas ganska trista. Belysning kan vara ett sätt att göra att sådana platser känns levande och aktuella även på kvällar och nätter.
Inom Lund Innovation District finns det byggnader och platser som inte används eller är underutnyttjade. Under mötet presenterade två olika exempel – dels de växthus som ligger vid Tornavägen i området mot LTH, dels en parkeringsyta i Ideonområdet.
Inför workshopen presenterade Maria Gimenez Grau några infallsvinklar och möjligheter genom att utgå från ett växthus:
- Man kan tänka på att ett växthus kan vara en bra testbädd för innovationer inom mat och knytas till ett labb. Kan vi också skapa en avslappnande miljö och få folk att känna sig bekväma är det en bra utgångspunkt för samarbete. Ett växthus kan vara stort och en lösning med en ”Box within a box” kan göra ytan mer flexibel och ge möjlighet till ett mer varierande program. Jag kan också se att ett samarbete med Lunds kreativa gemenskaper har stor potential.
Det andra exemplet är en parkeringsyta på Ideonområdet.
- Parkeringsytor kan transformeras och reaktiveras så att de blir platser som till exempel inspirerar innovation. Placemaking är en term som används för att beskriva hur man kan levandegöra platser genom mycket mer än enbart stadsplanering, och det är ett sätt att underlätta för och inspirera människor till att kollektivt tänka om och återuppfinna offentliga utrymmen. Det här stärker kopplingen mellan människor och de platser de delar.
Utöver växthuset och parkeringsplatsen finns många andra platser med dold potential. Man kan till exempel tänka sig något så enkelt som ett promenadstråk/löparstråk som binder ihop olika platser i området. Där kan människor träffas men också se andra delar av innovationsdistriktet än den egna arbetsplatsen. Även platser som inte alls verkar erbjuda några möjligheter kan ha det – till exempel kan den dystra ytan under en bro bli en upplyst samlingsplats och galleri på natten eller en trafikerad gata förändras till en plats för umgänge genom målning av asfalten, utemöbler och några träd. Man ska heller inte glömma temporära och modulära lösningar, som till exempel en självförsörjande paviljong som förenar förstklassig teknik och materiella uppfinningar från forskning, studenter och företag i området. Området kan också vara en testbädd för nya och återvunna material, kreativa produkter och nya energilösningar och kan dessutom vara en plats där man kan ställa ut lösningar och innovationer både för ett lokalt och ett internationellt utbyte.
Styrgruppen för Lund Innovation District består av Kristina Eneroth, vicerektor på Lunds universitet, Pia Kinhult, ESS och Anders Almgren, Lunds kommunstyrelses ordförande.
- I innovationsdistriktet finns tomma ytor som vi kan fylla med något intressant - temporärt eller permanent, säger Anders Almgren. Låt oss fortsätta ha fokus på detta område tillsammans, både kommun, universitet och övriga aktörer.
Under den efterföljande workshopen fick deltagarna diskutera fram förslag på hur en byggnad som ett växthus kan användas, hur man kan utnyttja potentialen i en parkeringsyta och slutligen också vad som är nästa steg för att vi alla i distriktet tillsammans ska kunna skapa fler mellanrumsytor. Materialet kommer att sammanställas och när det är gjort kommer vi förstås att berätta om det här på Futurebylund.se.
Läs mer
Under ett tidigare samtal om Lund Innovation District gjorde Elisabet Johnson en summering av planer för centrumdelen av området, och konstaterade bland annat att det behövs fler tilltalande samlingsplatser med attraktiva kopplingar mellan de olika delarna i distriktet. Läs mer: Utvecklingen av centrala LID
En undersökning av drygt 500 personer i innovationsdistriktet visade att det finns en positiv upplevelse av området – men också att det kan finnas en anledning att tänka på vad som är attraktivt för åldersgruppen mellan 30 och 50 år.
Undersökningen av Lund Innovation District – 10 intressanta resultat
En inkluderade innovationsmiljö en fördel att utveckla för Lund Innovation District
Samverkan, mötesplatser och nätverk utvecklar Lund Innovation District
Mer om samtalen
Starten av arbetet med Lund Innovation District
Stora bolags bidrag till Lund Innovation District
Lab och andra infrastrukturers bidrag till LID
Vad får talangerna att välja Lund?
Ny politik förändrar spelplanen i Lund Innovation District
Mer om innovationsdistrikt
Länk till hemsidan om Lund Innovation District
GIID analyserar hur lyckade innovationsdistrikt organiseras
Hur organiseras arbetet med innovationsdistrikt i Lund?
Lund i internationellt samarbete för utveckling av innovationsdistrikt
