Hur blir mitt arbete meningsfullt? Hur kan jag understödja andras existentiella välbefinnande genom mitt arbete? Hur kan vi gemensamt arbeta för en mer hållbar framtid? Om det finns något som förenar olika samhällssektorer så är det att de existentiella dimensionerna av vad det är att vara människa har betydelse överallt. Lund universitet fångar upp detta med begreppet existentiell hållbarhet och den 21 november finns det möjlighet att lyssna till vad begreppet betyder i olika yrkesroller, bland annat för strateger inom klimat och hållbarhet men också för de som jobbar inom vård, skola och social omsorg. Anmälan är öppen till den 14 november!
Är du nyfiken på begreppet existentiell hållbarhet? I november finns en chans att lyssna till företrädare för olika yrkesgrupper som reflekterar över hur existentiella perspektiv kommer till uttryck inom deras område och hur det påverkar deras yrkesidentitet. Dagen inleds och avslutas med att några forskare ger olika perspektiv på vad existentiell hållbarhet kan vara.
Johanna Gustafsson Lundberg är docent och universitetslektor i etik. Vad betyder existentiell hållbarhet för dig?
- För mig betyder existentiell hållbarhet att befinna mig i sammanhang där jag har goda relationer och uppgifter som känns meningsfulla. Det gäller både privat och professionellt. Jag tänker också att det handlar om en upplevelse av att jag kan påverka min situation. Idag kan det vara svårt att känna det både i fråga om det politiska världsläget och stundtals även i relation till arbetet. För mig har existentiell hållbarhet också en kritisk aspekt knutet till sig på så vis att ibland behöver de system och strukturer som vi verkar i kritiseras och förändras. Detta säger mot dem som menar att förändring i första hand åstadkoms genom att det är individen som ska förändra (läs anpassa) sig. Jag tycker att existentiell hållbarhet för individen måste bäras och stöttas av existentiellt hållbara strukturer.
De senaste åren har intresset och kunskaperna om begreppet existentiell hållbarhet ökat, och på Lunds universitet finns både kurser och forskning i ämnet. Det kan sammanfattas som de existentiella dimensionerna av vad det är att vara människa – och har betydelse inom många olika samhällssektorer. Den existentiella hållbarheten ses som ett komplement till grön, social och ekonomisk hållbarhet.
Lovisa Nyman, du forskar på Existentiell hållbarhet. Vad tycker du är det mest spännande med att ordna en konferens där olika yrkesgrupper funderar kring hur de använder existentiell hållbarhet?
- I vår forskargrupp intresserar vi oss bland annat för hur vi kan uppmärksamma frågor om mening och goda relationer i vardagslivet. Hur skapar man ett samhälle som gör utrymme för det? Men det är lätt att fastna i mörka perspektiv på tillvaron, inte minst i vår tid. Då vill vi gärna fokusera på de goda exempel som finns och lära av dem. Därför har vi bjudit in människor i yrkeslivet som har funderat på detta och så sätter vi det i relation till forskning. Det ser vi mycket fram emot!
Existentiell hållbarhet innefattar alltså om vad det innebär att leva ett gott liv, i kontrast till att bara överleva. De existentiella dimensionerna av mänskligt liv hänger förstås samman med de andra delarna av hållbarheten.
Birgitta Persson, du arbetar med att kombinera existentiell hållbarhet med innovation i ett europeiskt projekt (IPA). Hur märker man existentiell hållbarhet i ert arbete med att skapa innovationsportföljer i städer?
– Något av det viktigaste är att öppna upp för reflektion. En enkel undrande fråga kan ibland räcka för att stimulera ett samtal och nya perspektiv. Det kan vara frågor om hur det vi utvecklar påverkar nästa generation, hur vi uttrycker omsorg och uppskattning för varandra eller om modet att gå mot strömmen. I nästa steg behöver reflektionen omsättas i handling och gärna omsättas i arbetsformer, avtal, budgetar och policys.
Här hittar du hela programmet och anmälan
Konferens Existentiell hållbarhet
Tid: 2024-11-21 kl. 08:30
Plats: Lokal C:121LUX - Humanistiska och teologiska fakulteterna, Helgonavägen 3, 223 62 Lund, Sverige
Dagen är avgiftsfri tack vare generöst bistånd från LMK-stiftelsen, och arrangeras i samarbete med Future by Lund.
