Det elkraftnät som förser oss med el övervakas så att nätägare som Kraftringen kan få information om när och var det uppstår störningar eller avbrott. Övervakningen kan göras med hjälp av sensorer. Det är förstås en kostnadsfråga hur mångas sensorer som kan installeras och hur stora områden de ska övervaka.

Det var under 2019 som Kraftringen började fundera på hur det skulle vara att övervaka kraftnätet med hjälp av ett utökat antal sensorer med trådlös uppkoppling som en del av projektet Smarta Offentliga Miljöer (SOM). Vid projektstarten övervakade Kraftringen nätet i första hand i Lunds fyra fördelningsstationer. I projektet hade man tidigare också installerat ett nät som passar för överföring av sensorsignaler, ett LoRa-nät, i Lund. Kraftringen tyckte att det kunde vara praktiskt och kostnadseffektivt om det redan existerande nätet kunde användas även för trådlös kommunikation av signaler från ett ökat antal sensorer för felövervakning.

När nätet enbart övervakades i de fyra fördelningsstationerna tog det relativt lång tid att lokalisera var felet uppstått och stora områden fick stängas av medan felsökningen pågick. Ibland var det kunder som egentligen inte var drabbade som blev utan el. I projektet hade man ambitionen att hitta möjligheter att övervaka mindre andelar av nätet. Fördelningsstationerna skickar strömmen vidare till slingor av nätstationer. I projektet installerades sensorer i två av dessa slingor.

- Med sensorer och mätning i en eller flera nätstationer i slingan kan vi direkt få information om var i slingan felet har uppstått. Därmed kan vi lättare lokalisera felet och stänga av rätt del, vilket gör att de kunder som inte är direkt drabbade endast får ett kort avbrott, säger Håkan Skarrie, affärsutvecklare på Kraftringen.

Försöket med de två sensorerna i slingorna med nätstationer gick bra och nu har Kraftringen placerat ut sammanlagt tolv sensorer på liknande sätt. Under hösten 2022 planeras för ytterligare 20. I Lund finns ungefär 500 nätstationer, och Kraftringen räknar med att placera ut totalt 100 sensorer under en tvåårsperiod i Lund med omnejd. Det ska ge en god övervakning, både i Lund och i Kraftringens övriga ägarkommuner Lomma, Eslöv och Hörby.  

- Tanken är inte att ha sensorer i alla stationer utan vi väljer strategiskt för att få så stor nytta som möjligt på så få sensorer som möjligt, fortsätter Håkan Skarrie. Om man till exempel har övervakning i mitten av slingan kan man ju direkt halvera problemet.

Kablarna i Lund ligger ofta nergrävda och det är mycket sällan som det är strömavbrott.

- Därför är det extra viktigt att utrustningen fungerar när den väl behövs. Men det har också skett en utveckling av hur vi använder sensorerna. Från början visade de ju enbart när det var fel, nu gör de också en strömmätning. Strömvärdena visar hur belastad en transformator är, vilket är bra att veta så att vi kan göra en åtgärd om de ligger på gränsen till vad de klarar. Dessutom ger denna mätning oss en koll på att sensorn fungerar.

Mycket av det som görs nu är sig likt jämfört med det försök som gjordes inom SOM-projektet. Precis som i projektet använder sig Kraftringen av Sensatives IoT-plattform Yggio.  I projektet kopplade Protrol upp sensorerna via det LoRa-modem som utvecklades inom projektet. Efter projektets slut har de utvecklat ett eget modem som nu används. Kraftringen har tagit fram en visualisering av felövervakningen via lundabolaget Qliks system. När det gäller uppkopplingen väntar några små justeringar.

- Vi kommer att kunna titta och analysera hur kommunikationen via LoRa-nätet i sig fungerar. Kraftringen har ju ett LoRa-nät i Lund men det är i nuläget inte god täckning i hela Lund utan det byggs ut successivt efter behov. Vi behöver veta hur bra täckning som krävs för att vi ska få in signalen. Vi behöver lära oss vilka typer av antenner som behövs var och därefter bygga ut efter våra behov. Vi kan koppla upp med andra kommunikationstekniker, det är inte säkert att är LoRa-tekniken är bäst överallt, till exempel ute på landsbygden.

Vad skulle du säga att den största nyttan med projektet var?

- Vi hade satt upp övervakning även utan SOM-projektet men sannolikt hade det blivit en annan kommunikationsteknik. Värdet med projektet var att vi nu kan göra det via LoRa, och eftersom nätet redan fanns i Lund blev det ett enkelt och billigt sätt att kommunicera data, avslutar Håkan Skarrie.

I SOM-projektet medverkade Sensative, Krafringen, dLaboratory, Intive, Protrol, T-kartor, Mobile Heights och divM i utvecklingen av felövervakningen.

Delprojektet inom SOM varade mellan 2019-06-30 och 2020-12-18. Finansiär var IoT Sverige.

‍

Bild: Håkan Skarrie på Kraftringen framför en nätstation.