Har du hört talas om Storkriket? Det är namnet på ett område i Lund, Sjöbo och Eslövs kommuner där inte bara storkar utan också människor trivs. Området har hög biologisk mångfald, förser många med livsmedel och vatten men är också ett område med ett rikt kulturliv. Alla dessa ingredienser är viktiga när de tre kommunerna ansöker om att göra området till ett av UNESCO utnämnt biosfärområde. Under hållbarhetsveckan i Lund visade Storkriket upp hur kulturella aktiviteter kan väcka engagemang för natur, miljö och hållbarhet.
Om allt går vägen blir Storkriket det åttonde biosfärområdet i Sverige och samtidigt ett av det första av världens cirka 740 områden som väver in konst och kultur i detta arbete. I nuläget är ansökan inskickad till UNESCO och förhoppningen är att Storkriket under 2025 utses till biosfärområde.
Under hållbarhetsveckan i Lund höll Storkriket i ett arrangemang med kulturen i centrum – ”Tinder för kultursamarbete i Storkriket - Hur kultur och platsutveckling kan användas för att skapa ett hållbart samhälle”.
- Vi hoppas att vi i biosfärområde Storkriket ska kunna vara en global föregångare för hur man kan jobba med innovation och nya idéer för att skapa ett hållbart samhälle, säger Anna-Karin Poussart, Storkrikets verksamhetsledare och koordinator. En strategi för oss är att kultur ska vara ett stöd och en drivkraft för utvecklingen av Storkriket, och vi hoppas kunna ta fram konkreta exempel på hur kulturen kan vara en drivkraft i den hållbara omställningen.
Kerstin Jakobsson från ARNA i området berättade om hur föreningen under sina 14 år har drivit närmare 40 projekt och workshops för att skapa hållbarhet genom kultur kopplat till en geografisk plats.
- Innovation handlar om förmågan att kombinera kunskap och kreativitet för att komma fram till nya tankesätt, metoder och produkter. Kulturarbetare har stor erfarenhet av kreativt arbete, av att arbeta sektorsövergripande och av att skapa möten mellan människor. Det är i möten mellan människor som utveckling sker, menar Kerstin Jakobsson.
Ett exempel på detta är projektet Ung SciShop som Jasmine Cederqvist berättade mer om. Ett mål är att väcka barn och ungdomars nyfikenhet på samband i naturen och att få unga att känna engagemang för naturen och för en hållbar framtid.
- Nyckeln till engagemang är att få kroppsliga upplevelser, säger Jasmin Cederqvist. Det är först när vi upplever världen som vi kan få en känsla av sammanhang och mening. Konsten kan ge oss möjlighet att närma oss detta.
Namnet Storkriket är valt för att påminna om samspelet mellan människa och natur. 1954 häckade ett par storkar vid Klingavälsån. Men nya odlingsmetoder och människors förändrade levnadssätt påverkade därefter storkarna så att nästa gång ett par vilda storkar häckade i Skåne var först sextio år senare, detta tack vare Storkprojektet som startade i slutet av 1980-talet. Namnet syftar alltså inte enbart på förekomsten av storkar utan även på relationen mellan människa och natur och hur vi som människor kan påverka naturen negativt men även arbeta för att förbättra den.
Området i Lunds kommun, Sjöbos och delar av Eslövs kommun har en rad speciella förutsättningar, och det behövs för att kunna bli ett biosfärområde. Några av dem är en unik och mångfacetterad geologi, hög biologisk mångfald, en världens bästa jordar, viktig livsmedels- och vattenproduktion, en grön lunga för fritidsaktiviteter och rekreation, höga kulturvärden och kulturlandskap samt dessutom en unik forsknings- och innovationsmiljö genom SLU Alnarp, Malmös universitet och Lunds universitet, i områdets närhet.
Under arrangemanget på Hållbarhetsveckan gavs flera intressanta exempel på hur konst och hållbarhet kan arbeta tillsammans. Poeten och författaren Mats Söderlund talade kring hur vi konsten och vetenskapen kan komplettera varandra för att med kulturens kraft skapa delaktighet i framtidsbilder och visioner. Fredrik Haller och Jörgen Dahlqvist från Teaterhögskolan i Malmö fördjupade sig bland annat i att de ser en trend inom scenkonst och annan kultur att engagera sig i samtidsfrågor och den nytta och påverkan som konsten kan ha för att främja ett hållbart beteende. Universitetslektor Sara Brogaard vid LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies) betonade vikten av att redan nu se nästa generations perspektiv på hållbarhetsfrågan. Lunds kommuns kulturchef Mårthen Mirza, funderade i sitt anförande ” Poetnorm i stadsbyggnadsprocesserna” kring hur det skulle vara om vi tog med närheten till poeter eller kulturupplevelser i stadsplanerna men också till exempel tog hänsyn till vilka platser i stadens naturmiljöer som är viktiga för barnens lek.
Det var 2020 som kandidaturarbetet för att bilda biosfärområde Storkriket startade. Syftet är att skapa globala modellområden för hållbar utveckling. Beslut från UNESCO väntas under 2025.
Evenemanget anordnas av biosfärkandidatområdet Storkriket genom projektet Vår plats i Biosfären (finansierat med stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt LEADER-kontoren Sydöstra & Lundaland), samt i samarbete med organisationen ARNA (Art and Nature) och LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies).
Länk till film med en sammanfattning av Ung SciShops presentation under seminariet
Stora bilden: Harlösabäckens flöde på jeans är ett sätt att få barn och unga att arbeta med konst i naturen. Foto: Jasmine Cederqvist
