Article in English

Hur kan AI användas för att utveckla kulturella och kreativitet sektorer och näringar (KKSN)? Inom ekip-projektet (ekip står för European Cultural and Creative Industries Innovation Policy Platform) arbetar deltagare från stora delar av Europa tillsammans för att dela med sig av erfarenheter och ny kunskap till EU-kommissionens arbete med framtidens policyer för området. Arbetet leds av Lunds universitet och även Future by Lund deltar. I projektet ser man närmare på vad som krävs av framtidens policyer inom KKSN, område för område. Ett delområde handlar då alltså om AI, och Lund, Bratislava, Rotterdam och St. Etienne genomför ett synkroniserat arbete med portföljmetodik i grunden. Deltagarna i Lund kommer från olika delar av branschen och är till exempel entreprenörer med egna verksamheter, forskare från universitetet, tjänstemän på Region Skåne och Lunds kommun och representanter från kulturarrangörerna. Även större bolag är med i loopen.  

- I stället för att oroa oss för AI bestämde vi oss för att ta ansvar: utforska och lära oss hur man använder och arbetar med AI och immersiv teknik (som VR och AR) till förmån för mänskligt skapande och kulturellt deltagande. Genom att arbeta tillsammans och använda våra olika styrkor som myndigheter, universitet, företag och organisationer kan vi utforska hur framtidens innovationsområden och AI kan samverka, säger Birgitta Persson, Future by Lund.

Inom portföljen Archaeology and immersive tech pågår redan ett arbete i Lund med att på olika sätt digitalisera arkeologiska utgrävningar och att använda AI:s möjligheter. Samtidigt finns det en önskan att göra evenemang för att levandegöra resultaten, till exempel utgrävningarna i Uppåkra men det skulle också kunna handla om andra evenemang för att få historien att komma till liv, till exempel när det gäller Slaget vid Lund.

- För att skapa verktyg som vi kan använda för att berätta historier behöver vi vara säkra på att vi bygger på kvalitativ och forskningsbaserad data, säger Charlotte Lorentz Hjorth som ledde denna del av workshopen. Data ska vara tillgänglig och AI kan bli en möjliggörare men vi måste vara säkra på att AI inte medför att vi drabbas av syntetiska data; det vill säga, vi måste vara säkra på att det inte blir ett material som är fabulerande.

I denna grupp deltog även Paola Derudas från Laboratoriet för Digital Arkeologi (DARK Lab) vid Lunds universitet.

- AI kan hjälpa oss arkeologer att filtrera fram det vi är intresserade av. Det kan också vara ett verktyg som hjälper till exempel spelutvecklare att använda arkeologi som en miljö. Lund är både tradition och innovation och vi är en bra plats för att visa upp nya möjligheter och perspektiv.

Inom portföljen Personalised digitalised concerts pågår redan ett arbete med att göra det möjligt att ge en digital publik en konsertupplevelse hemifrån med möjlighet att välja ut delar av ljudet, välja en placering i lokalen för en speciell ljudupplevelse och för att zooma bilden eller själv välja kamera. I många fall används redan AI som en integrerad del i den tekniska utrustningen.

- Det här visar att AI, när den används som ett kreativt verktyg, verkligen kan driva människocentrerad innovation, påpekar Birgitta Persson.

I den grupp som diskuterade den tredje portföljen, Fashion & Textile transformation, togs ett perspektiv på AI som en generell supportstruktur för att jobba med samhällsförändring. I branschen används AI redan, till exempel för att optimera tillverkning, logistik med mera, men gruppdeltagarna funderade kring vad som behövs för att vi ska få ett intelligent men också humant AI-stöd.

- Vi har talat om att skapa plattformen IUAI, vilket står för Intelligent Use of AI men också för I som jag och U som du, berättar Despina Christoforidou, Industridesign, Lunds universitet. Hur kan vi påverka AI så att det verkligen är ett användbart verktyg i stället för att vi ska behöva fundera kring om AI ska ta över världen? Vi behöver lärare inom AI och lärare inom våra områden som behärskar AI. Nu blir det konsumtion av AI där vi inte vet vad algoritmerna innebär och bygger på.

Under dagarna väcktes också funderingar hur AI kan användas för att gynna talangutveckling.

-  Vi skulle kunna utveckla portföljen med digitala konsertupplevelser genom en serie av event. Vi behöver bygga testbäddar för konsertupplevelser och många av de stora arrangörerna i området är intresserade, menar Jesper Larsson, Malmö Opera. Det tar ett tag innan ny teknik och nya sätt att använda den blir det normala beteendet. När det normala ändras kommer det att motivera att kunskapen kommer in i utbildningar och kurser.

Andra reflektioner handlade om att stödsystemet kan behöva göra helt nya insatser för inkubatorer och innovationshubbar som arbetar i gränsområdet mellan olika ämnesområden. Det handlade också om hur man ska göra för att inte tappa bort människans goda egenskaper, som att använda sina känslor, sin kreativitet och sin förmåga att kombinera och samarbeta över sektorer. En tanke var att vi för att trivas i en AI-driven värld nu måste fokusera på morgondagens färdigheter och främja förmågor som möjliggör sömlöst samarbete mellan sektorer.

- Under workshopen såg vi att fler behöver ha möjlighet att lära mer om AI för att vi inte ska behöva känna oss obekväma, sammanfattar Katarina Scott. Det kan behövas resurser för att utbilda inte bara experter utan också brett. Genom att AI-användningen fördelas och fler områden kommer in kan vi få en säkrare AI.

Workshopen hade två viktiga mål, dels att diskutera AI:s påverkan på KKSN, dels att vidareutveckla de aktuella portföljerna.

- Det är fantastiskt att se hur långt tre KKSN-portföljer kan komma på bara några timmar i rätt miljö, säger Charlotte Lorentz Hjorth. Detta utmanar och stärker Lunds innovationsekosystem.

Arbetet med aktörer i de tre portföljerna fortsätter och kommer bland annat att finnas med i det internationella forumet Unexpected som arrangeras i Lund i juni 2025.