Det var 2018 som Lunds kommun formellt bestämde att Lund är en MR-stad (stad för mänskliga rättigheter), då den första i Norden. Det innebär att Lunds kommun anammat ett systematiskt arbetssätt för arbetet med mänskliga rättigheter där tanken genomsyrar kommunens arbete – till exempel med policys, strategier och handlingar som kan röra allt från trygghet, utbildning och vård till stadsbyggnad.

I Lund finns sedan 1984 huvudkontoret för Raoul Wallenberg-institutet (RWI), som är en akademisk forskarorganisation med kontor och program i ett 40-tal länder. Målet är att bidra till en bredare förståelse av och respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Samarbetet med andra avdelningar och fakulteter på Lunds universitet är grundmurad – som med juridiska, tekniska, ekonomiska och medicinska fakulteterna. Institutet kombinerar forskning med engagemang för att se rättvisa och inkluderande samhällen där mänskliga rättigheter kommer alla till del.

Miljön i Lund har också medverkat till att det nationella Institutet för mänskliga rättigheter har placerats i Lund.

-Jag tycker att vi har en dynamisk miljö i Lund runt mänskliga rättigheter, säger Morten Kjaerum, chef på Raoul Wallenberginstitutet. Vi samarbetar med kommunen, universitet, Institutet för mänskliga rättigheter och civilsamhället och det här gör Lund till en attraktiv plats som drar till sig moderna medarbetare som tycker att detta är viktigt.

Med mänskliga rättigheter som utgångspunkt i alla verksamheter sätts människan i centrum. I en kommuns arbete kan det innebära att man skapar transparens mellan stuprör och samarbetar på tvärs tillsammans med civilsamhället och myndigheter.

- Som exempel kan man ta frågan om hur man arbetar med att ta reda på varför barn vill sluta skolan. Ofta ställer man många frågor till barnen om kommunen, strukturen och så vidare men inte så många frågor som gör att man får veta något om barnen. När du gör det får du andra svar som skapar din nya dagordning, menar Morten Kjaerum.

Den mänskliga utgångspunkten kan också påverka innovationsklimatet.

- Tankesättet med människan först gör att du frisätter mer innovation men också att du skapar innovationer som man har lust att använda. Om man till exempel ska utveckla en app så är det viktigt att den redan från början blir fri från uppgifter som kan leda till diskriminering, som kön, etnicitet och så vidare. De flesta vill hellre ha en app baserad på MR än en billigare app.

Sättet att tänka kan också handla om hur man drar busslinjer från områden där folk är marginaliserade. Kollektivtrafiken går ofta till en skola, men borde kanske också gå till den offentliga simhallen, biblioteket och olika fritidsaktiviteter så att fler kan komma dit.

Morten Kjaerum var under våren 2023 på Island. Där finns ett stort regeringsprojekt som RWI är involverat i och där man har tagit ett samlat grepp för att stoppa våld mot barn. Det här är ett arbete som inspirerat Morten Kjaerum.

– Det är viktigt att visa att det finns ett annat sätt att tänka när det gäller ekonomi. Idag ses socialt arbete som en utgift i stället för en investering som ger en högre avkastning. Min dröm är att Lund och andra kommuner verkligen vill sätta sig in i alla sorters våld mot kvinnor och barn men också i hat-brott. Våld är förfärligt att utsättas för och innebär en stor kostnad för samhället. Vi behöver veta vad vill vi uppnå, ha ett tätare samarbete och bryta ner stuprör. Då kan vi nå mycket längre!

RWI och Ekonomihögskolan i Lund arbetar tillsammans med att utveckla kunskap på detta område, vilket har dragit till sig internationellt intresse. Arbetet görs i tätt samarbete med FN.