Världens största bolag satsar på AI och många företag gör succé med nya lösningar baserade på AI. Men i Sverige går det trögt. Det menar i alla fall Göran Lindsjö, som har en bakgrund även på närings- och finansdepartement. Länder som USA och Kina ligger långt före de flesta länder. I Europa är det Storbritannien som kommit längst, men till exempel Finland och Frankrike är också framgångsrika. För att undersöka hur långt länderna kommit inom AI kan man välja att se på vilka stora företag som arbetar med AI som finns i landet och om landet har en AI-strategi.

– Sverige är ett av de länder som varken har stora AI-företag eller helhetsstrategi, menar Göran Lindsjö. I Storbritannien har The Office for Artificial Intelligence jobbat fram en metodik för hur man kan arbeta med AI i offentlig sektor. För att det ska gå snabbare att komma igång föreslår jag att Sverige tittar på denna metodik.

I Sverige finns förstås också komponenter som är positiva för en utveckling av AI.

– Vi har en grund av digitalt mogna människor, vi har AI Innovation of Sweden, vi har storföretag som Volvo Cars och Ericsson och vi har organisationer och en offentlig sektor som inte är rädda för omställning. Vi har också en del kvalitativ data. Vi är egentligen bra förberedda men nu måste börja jobba med AI-området mer brett, fortsätter Göran Lindsjö.

Göran Lindsjös fem förslag för Sveriges kommande arbete med AI.

5. Samarbeta!

– När Sverige digitaliserade arbetade kommunerna var för sig, menar Göran Lindsjö, och när nu AI ska införas borde man undvika att göra samma misstag. I Norge bygger kommunerna tillsammans en avancerad chatbot istället för att slösa pengar på att göra det var för sig. Dessutom krävs ett viktigt beslut som många andra länder har tagit: hur nära den privata sektorn måste offentlig sektor arbeta? Den avancerade forskningen inom AI görs vanligen inte på de stora universiteten utan det är istället de stora företagen som gör mycket av den bästa forskningen.

4. Kräv effekthemtagning! Göran Lindsjö menar att tiden är förbi att bara testa AI utan att man ska ställa lika höga krav på AI-projekt som vilket projekt som helst.

3. Modernisera utbildningarna! I Sverige delas utbildningen traditionellt i en humanistisk och samhällsvetenskaplig sida respektive en teknisk och naturvetenskaplig medan man i andra länder ofta är bättre på att utbilda i mer tvärgående kunskaper. Göran Lindsjö har dessutom listat en rad egenskaper och kunskaper som behövs på framtidens arbetsmarknad. Det är till exempel dataanalys, problemlösning, kreativitet, kognitiv flexibilitet, kritiskt tänkande, gott omdöme, koordinering, emotionellt intelligens, beslutsfattande, serviceförmåga och förhandlingskompetens.

2. Massutbilda ledare! De flesta AI-beslut tas av ledare. Orsaken till det är att AI-tillämpningar ofta har en mycket hög grad av påverkan på affärer och verksamhet och att det ibland helt förändrar förutsättningarna. Det innebär att många AI-beslut inte kan delegeras och att ledningen därför behöver ha en grundläggande kunskap om möjligheter och konsekvenser.

1. Demokratisera AI.

Göran Lindsjö berättar hur AI redan påverkar allas vår vardag på gott och ont.

– Denna påverkan ser nu ut att öka i snabb takt och därför bör vi alla få chansen att delta i diskussionen hur vi vill använda AI och hur vi ska ställa oss till olika dilemman som AI orsakar. Här har också de politiska partierna möjlighet att rycka åt sig initiativ när de ser att AI inte främst är en teknisk fråga utan snarare något som påverkar många samhällsfunktioner.

– Anpassa maskinen till människan och inte tvärtom. Ett exempel är hur man i Finland tar fram en växelfunktion dit finska medborgare ska kunna kontakta myndigheterna utan att behöva bry sig om vilken myndighet man söker och vilken region man bor i. AI hjälper medborgarna att komma rätt, avslutar Göran Lindsjö.

‍