Innovationsplattformen Future by Lund arbetar för att skapa nya värden och för att kombinera och integrera nya lösningar.

Det där låter ju bra – men varför kan man inte nöja sig med att arbeta som man alltid gjort?

– Samhället har förändrats så att vi till exempel har gått från att konsumera prylar till att köpa beteenden, säger Peter Kisch. Tidigare var det till exempel en ny teve som var viktig – nu tillkommer valet av abonnemang. Vi betalar för ett konsumtionsbeteende och det är det som driver utvecklingen idag. Värde skapas i processer i vilka någon eller några kombinerar och integrerar. I Future by Lund nätverk vill vi att vi tillsammans ska skapa en mjukvara för samhället vilken ger värde genom att vara en mix av många komponenter.

Vad kan den här förändringen skapa för utmaningar för organisationer och medborgare?

– I kommuner har vi traditionellt delat upp arbetet i förvaltningar och ansvarsenheter i en hierarkisk organisation. Per definition sätter man upp gränser, det här är mitt och det här är ditt. I det nya samhället uppstår nya beteenden och behov som ligger utanför de gamla gränserna. Förändringen sker på bredden och inte i sekvens. Här skapas organisatoriska mellanrum som vi som medborgare eller kunder kan få problem med, som när vi till exempel skickas mellan olika myndigheter eller organisationer utan att få vår frågeställning löst. Vi behöver hitta sätt att gå från en hierarkisk integration till en process- och relationsintegration.

Hur får vi då ihop relationerna mellan de olika aktörerna för att skapa nya sammanhang och nya resultat?

– Många av de lösningar som ska levereras i framtiden när man pratar om staden och stadsutveckling ligger i det organisatoriska mellanrummet. Det är anledning till att Future by Lund har plockat upp tråden. Det är inte längre en spelare som har ensamt ansvar, som när kommunen förr också hade hand om el, värme och vatten. Nu är allt mer fragmentariskt och det ställer nya krav på hur vi organiserar oss hur vi gör det ihop. Det är därför det behövs en innovationsplattform – för att foga samman och skapa sammanhang.

Future by Lund arbetar med en modell med en blå, en grön och en gul zon. Vad ska det vara bra för?

– Modellen är som en karta för att vi ska kunna orientera oss så vi vet när vi gör vad och vem som finns var. I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna med områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Vad är nyttan för dem som är med i Future by Lund?

– Att identifiera om man befinner sig i gult, grönt eller blått är ett bra sätt för organisationer att förstå och förklara var man befinner sig och vad man kan behöva. Det här är ett sätt att veta vad som kommer runt hörnet. Att enbart vara i den blå zonen fungerar inte om man vill förändras – för teknikutveckling, beteendeförändring och förståelse för kulturella förändringar hittar man inte i den blå zonen.

Hur vet jag att jag är i den gula zonen?

–  När man diskuterar olika utmaningar landar man ofta i frågorna ”Vem har ansvar för detta?” och ”Vem ska leda arbetet?”. När förutsättningarna för det arbete som ska göras verkar vara oklara kan det hända att frågan ligger just i utrymmet mellan olika organisationer och i modellens gula zon. Vi vet inte riktigt vem som ska ta ledningen och ansvaret och det är just sådana frågor som partnerskapet Future by Lund försöker hantera.

–  Det är viktigt att arbeta tillsammans på en bred front för att skapa klarhet, kunskap och att dela upp, för att sedan avgöra var vi har de nya möjligheterna, mandaten och vad det kan leda till. Man kan säga att när möjligheter, mandat och ansvar är fördelade och utredda har vi lyckats flytta en utmaning från den gula zonen till den blå, där en organisation eller ett företag kan ta ägande, mandat och ansvar.

Hur jobbar Future by Lund för att underlätta arbetet i den gula zonen?

– Vi initierar och driver olika testbäddar och testprojekt där vi övar och tränar våra projektpartners att driva innovation tillsammans för att det ska bli konkreta resultat. Vi arbetar för att underlätta för samarbete genom att till exempel hitta såddfinansiering och intresserade teknikbolag, föra samman personer, initiera och katalysera och sy ihop konsortium. Vi vill ha mycket snack – och mycket verkstad!