Många av dagens utmaningar är så komplexa att de måste lösas genom gemensamma insatser från flera aktörer. Ett sätt att arbeta för delade och långsiktiga lösningar som sträcker sig längre än ett projekt är att koordinera en portfölj av utvecklingsprojekt med utvalda partners och tillsamman skapa en gemensam tematisk innovationsstrategi. (Här kan du se Future by Lunds portföljer.) Future by Lund utgår från denna logik och har också metoder för att följa utvecklingen i ett ekosystem (LIEPT-modellen). Nu kompletteras detta med ett verktyg för en systematisk process för hur man utvecklar starka innovationsportföljer. Denna process används också i ekip-projektet, som är ett policyprojekt finansierat av EU genom Horizon-programmet, och som leds av Lunds universitet tillsammans med Future by Lund.

- Utgångspunkten var att vi på Future by Lund kunde se i backspegeln hur vi gjort när vi bygger en portfölj, berättar Charlotte Lorentz Hjorth, vd på Future by Lund. Det här blev till ett verktyg, som kan användas för att rigga och systematisera färdvägen med att utveckla en portfölj. Under förprocessen med att ta fram verktyget har vi arbetat med personer och organisationer från till exempel Rotterdam, St Etienne, Bratislava och Helsingfors.

ekip-projektet samlar aktörer från stora delar av Europa för att samskapa policyer för att stöda utvecklingen av innovationsekosystem för Kulturella och Kreativa Sektorer och Näringar (KKSN). Verktyget är från början designat för KKSN, men anpassas nu så det blir mer generellt. Under våren och försommaren 2024 har bolag, innovationsaktörer och akademi medverkat i diskussioner med Future by Lund om flera nya portföljer där verktyget används för arbetet.

- Det här handlar inte om bolagens interna utvecklingsarbete utan det rör möjligheter och utmaningar som finns mellan organisationer. Här kan flera partners gå samman för att utforska och transformera en innovationsyta genom öppen innovation, fortsätter Charlotte Lorentz Hjorth. Det som kan bli bolagets framtida affär behöver de inte avslöja men de deltar ändå tillräckligt för att kunna utveckla tillsammans. Spelregler för detta sätts när man startar portföljen. (Det här förklarar Future by Lund som ett arbete i olika zoner, här kan du läsa mer.)

Just nu pågår arbete med att skapa nya portföljer inom till exempel mobilitet, digitalisering, dual use och robust infrastruktur.

- Att ta fram en portfölj är ofta ett hårt arbete, säger Katarina Scott på Future by Lund. Vi har till exempel länge arbetat med en textilportfölj. Det har tagit tre år av idéarbete inom det stora textilnätverket i Lund att förstå och komma fram till vilken väg vi ska gå.

Verktyget är utformat så att deltagarna leds genom en process. Deltagarna startar genom att formulera sitt grundintresse och sina möjligheter och i sista steget preciseras ambitionen med portföljen tillsammans med andra.

- Vi har tidigare saknat en förprocess för att ta fram portföljer, menar Peter Kisch, verksamhetsledare på Future by Lund. Nu har vi ett systematiskt processverktyg som gör att vi snabbare kan starta, vidareutveckla och skruva på portföljerna.

I varje portfölj ingår flera delprojekt.

- Det är viktigt att ”tugga” allt i lagom stora bitar och att se vilka partners och möjliggörare som behövs för att man ska kunna leverera ett intressant värde. Portföljen kan ha flera olika finansiärer, både från det lokala ekosystemet i Lund men också i form av Vinnova och EU, avslutar Peter Kisch.

Här är beståndsdelarna i processverktyget:

1. Vad är det ni vill jobba med? Vad är grundintresset? (Baseline)

Här benas komplexa frågeställningar upp. Detta kan handla om tekniska lösningar och vad man vill skala – till exempel med syfte att öka hållbarheten. Det här kan handla om hur man skulle kunna rulla ut saker snabbare och hur man tar en frågeställning vidare. Utgångspunkten formuleras.

2. Vilken är kontexten?

Här kan man bestämma att man vill bygga basen för en innovationsportfölj i till exempel Lund, Malmö eller Helsingborg men samtidigt verka för en lösning som fungerar även globalt i en internationell kontext. Detta steg handlar också om olika saker som kan påverka, som lagstiftning, beslut, ny teknik, grön omställning, nya trender. En idé formuleras utifrån kontext och drivkrafter.

3. Vilket är Innovationsekosystemet?

En inventering av innovationsekosystemet och dess aktörer och resurser: vad kan stödja utvecklingen av portföljen och vad saknas? Det lokala innovationsekosystemet kan bestå av banker, forskningsanläggningar, större bolag osv. Här får man undersöka om det är rätt portfölj för ekosystemet och se vilka resurser som kan kopplas in.

4. Fastställa omfattning (scope) och ambitionen.

Sätta etikett och definiera utmaning. Vilken är bolagens roll i förhållande till andra i partnerskapet? Vad ska göras på kort och lång sikt inom portföljen?

5. Fastställa portfölj och delprojekt

Portföljen drivs framåt genom en palett av projekt. Här sätts ambitionen och här koordineras vem som gör vad.  Var och en kan ta ledning inom olika områden och sedan samverka för att nå resultat.

Verktyget innehåller också några avslutande steg med utrymme för slutsatser, tankar och reflektioner.

Fotnot: Future by Lund och Lunds universitets innovationsforskare (Emily Wise m fl) har arbetat med en portfolioapproach i drygt fem år. Detta har bland annat resulterat i LIEPT-modellen som används för att följa hur en innovationsportföljen utvecklas i ett ekosystem. (Länk)

‍