Fredrik Timour är VD och grundare av Fashion Innovation Center som är medlem i Future by Lund. Han medverkade på FN:s innovationsscen under klimatmötet COP27, där EIT Climate-KIC samlade aktörer från arkitektur, mode-, spel-, design- och webbindustrin. Fredrik Timours budskap var att det är viktigt att hitta sätt att stoppa modeindustrins överproduktion för att minska dess klimatpåverkan.
Förhoppningen är stor på att kulturella och kreativa sektorer och näringar (CCSI, på svenska KKSN) kan spela en viktig roll för att skapa en klimattålig framtid och för att sporra människor att gå mot en planet i balans som ett gemensamt mål. För modeindustrin är värdekedjan lång och komplex, och det är en stor utmaning för branschen att minska sin miljöpåverkan. Modeindustrin står bland annat för en stor andel av värdens utsläpp av växthusgaser.
Fredrik Timour − vad var det viktigaste du lyfte fram från scenen under COP 27?
− Vi gick ganska rakt på sak och var ärliga – huvudproblematiken i modebranschen är volymen. Branschen har en överproduktion på 30 till 50 %, vilket är helt galet. Det här är det viktigaste att plocka bort innan vi börjar prata om nya material, el och produktion. När man pratar om mode och miljö tänker många att vi måste ha nya material, men den bilden är inte helt korrekt. Det är inget fel på att arbeta med nya material men det är en större systematisk förändring av hela industrin och nya affärsmodeller som behövs.
Hur svårt är det att minska branschens överproduktion?
− Tekniskt sett är det inte så svårt men det är alltid svårt att lära gamla hundar att sitta. Modebranschen är en konservativ bransch. Samtidigt är det mycket som händer framåt i form av till exempel i legalisation från EU. I och med detta blir det blir omöjligt för branschen att inte förändras. Tyvärr har man ännu inte skapat den infrastruktur som behövs och det kan bli tufft.
Hur jobbar Fashion Innovation Center för att minska överproduktionen i branschen?
− Fashion Innovation Center har jobbat med att bygga upp plattformar och bygger upp nätverk där vi ser efter befintliga lösningar hos befintliga aktörer. I det arbetet har vi teamat upp oss med stora företag som Ernst & Young och amerikanska FLEX. FLEX är en hårdvarutillverkare som sitter på logistik- och spårbarhetslösningar som används inom techindustrin. Dessa lösningar skulle kunna flyttas till fashionindustrin.
Kan du ge exempel på hur sådana lösningar kan hjälpa klimatet?
− Att kunna göra förutsägelser på trender och försäljning är en viktig del som saknas inom modeindustrin för att få ner överproduktionen. Detta skulle dessutom minska koldioxidutsläppen i logistikhanteringen. Vi behöver se hur vi kan använda befintliga lösningar och hur vi kan få ut dem på ett så enkelt sätt som möjligt i branschen.
Att implementera ett digitalt spårbarhetssystem över värde- och leveranskedjorna, kan minska branschens överproduktion på det vis att modeföretagen ser var olika plagg säljer mycket och var det går sämre. När man vet detta kan man styra om plaggen till rätt platser. Det här ger också branschen bättre möjlighet att göra förutsägelser om vilka marknader som är lämpliga för nya plagg. Även om denna strategi stöds och lyfts fram i program som EU:s textilindustri går det fortfarande långsamt.
Under mötet lyfte Fredrik Timour också hur viktigt det är att klädindustrin får kontakt med beslutsfattare och drar nytta av projekt som Net Zero Cities. Net Zero Cities är ett projekt som leds av EIT Climate-KIC och syftar till att städer ska ha ett nettoutsläpp på noll till år 2030. I det projektet deltar till exempel Lund.
Vad är effekterna av att ha varit med på COP27?
− COP 27 är en viktig plattform och vi fick upp frågan om överproduktion på agendan ordentligt. För oss är det förstås också viktigt att det faktum att vi var med ger en tyngd till våra argument. Men det finns också en sida av COP där många, speciellt unga, känner att det bara är prat och att ingen händer. Därför försökte vi prata om genomförbara saker. En bra sak är att vi också blev inbjudna till COP 28.
Läs mer om och se eventet COP 27