Det var 2019 som Lund utsågs som en av de svenska städerna som ska jobba för att bli klimatneutrala inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Sedan dess har Lund fått fortsatt förtroende genom Steg 2 av samma projekt. Dessutom är Lund en av sju svenska städer bland EU:s 112 missionsstäder i Net Zero Cities. Det här är stommen i arbetet med att skapa en klimatneutral kommun, men arbetet innefattar också en rad andra projekt, till exempel CoAction Lund där Lunds kommun samlar 25 aktörer från organisationer, akademi och näringsliv.

Lund har också prisats för sitt arbete inom hållbarhet, bland annat placerade tidningen Aktuellt Hållbarhet Lund som etta 2023 i sin årliga undersökning av kommuner och Världsnaturfonden WWF utsåg Lund som en av två vinnare (den andra var Colombias huvudstad Bogotà) när man bedömde världens mest klimatambitiösa städer 2022.

Varför är då Lund en så framgångsrik stad inom området? Future by Lund träffade Juliet Leonette, projektledare för Klimatneutrala Lund 2030 för att få klarhet.

- En viktig anledning är det långsiktiga arbetet med till exempel fjärrvärme som gör att vi i Lund har ren energi. Genom arbetet med lågtempererad fjärrvärme på Brunnshög med restvärme från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS har vi även fått internationell uppmärksamhet. Inom projektet CoAction Lund kommer det också att ske en test av något som kan vara en gamechanger, vilket är hur man kan internetifiera hela energisystemet.

- Inom kommunen finns viktiga hörnpelare som Lundaeko (Lunds kommuns program för ekologisk hållbar utveckling 2021 - 2030) och LundaMaTs (strategi för ett hållbart transportsystem i Lund) med tydliga mål. Det är viktigt att vi har haft strukturer på plats tidigt och sedan jobbat vidare med dem. Andra viktiga delar är elektrifiering av bussar och vårt samarbete med universitetet, näringslivet och innovationsarenan.

Hur viktigt är det med just samarbete för att nå klimatneutralitet?

- Det är otroligt viktigt! Vi identifierade under de tidiga stegen av arbetet med Klimatneutrala Lund 2030 att det är i mellanrummet mellan organisationer som mycket av arbetet kommer att göras. Det handlar om nya sätt att samarbeta, nya arbetsformer, nya sätt att organisera sig och nya sätt att finansiera arbetet. Vi har till exempel identifierat utsläppskällor men hur vi kan komma till rätta med dem handlar om hur vi arbetar tillsammans och hur vi angriper problemet. Ett omfattande samarbete finns i det närliggande projektet CoAction Lund med 25 aktiva aktörer men också genom arenor som Klimatalliansen och Future by Lund.

Vilka områden ser du som speciellt viktiga att arbeta med?

- Vi har jobbat mycket bra inom energiområdet men om vi slår ihop energin med mobilitet och transporter, som står för mycket av våra utsläpp, är det en stor utmaning. Om vi ska elektrifiera blir energifrågan högaktuell. Inom transportområdet behöver vi få ner utsläppen men också minska antalet fordonstransporter genom att öka kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. När det handlar om cirkulär ekonomi behöver vi alla se att saker är resurser som inte ska kastas bort. Ett sätt att arbeta med detta för oss är att underlätta för olika initiativ, som till exempel för Circle Centre, som bland annat hyr ut saker, men även ordnar workkshoppar och events inom hållbarhet Jordbruket är också en viktig del som vi hittills inte adresserat, och vi behöver se på utsläpp från maskiner och hur man brukar jorden som en potential att öka den biologiska mångfalden. Vi ser över möjligheten att gå in i detta i fas 3, också i förhållande till kolsänkor och kolinlagring. I fas 3 kommer det att handla mer om stora processer än om punktinsatser. Vi ska också bygga omställningsteamet, först internt men i förlängningen behövs en omställningsarena som omfattar hela Lund.

Vad är viktigast när man ska skapa ett klimatneutralt samhällen - beteendeförändring eller lagstiftning?

- Det är en kombination. Beteendeförändringar är jätteviktiga. Många klimatpsykologer menar att vi inte lever och agerar som vi tänker. Orsakerna kan vara till exempel bekvämlighet eller ekonomi. Det ska vara lätt på individnivå att välja rätt, och då behöver en förändring ske på strukturnivå. En sak vi kan göra för att ändra beteenden är att jobba fokuserat i stadsdelar och se vad som behövs – det kan vara föreningslokaler, klädbytardagar och annat som just den stadsdelen behöver.

Kommer Lund att vara klimatneutralt till 2030?

- Det är förstås målet, vi har förutsättningar och en politik som säger att vi ska göra det. Något jag uppskattar är att kommunstyrelsens ordförande Anders Almgren säger att ibland räcker det inte att vara bäst, utan vi har mycket kvar att göra. Så är det verkligen. Vi som har allt på plats har också en skyldighet och om inte vi visar vägen - vem ska då göra det?

Lunds kommun arbetar med klimatneutralitet även i andra projekt, som alla ingår i portföljen Klimatneutrala Lund. Det är till exempel CoPilot, CoAction Lund, en förstudie om klimatinvestering och ytterligare ett tiotal projekt som har anknytning till området.

CoPilot är ett projekt som gör en helhet av Lunds kommuns klimatarbete. Här skapas en överblick av portföljen det vill säga vilka projekt, åtgärder och aktiviteter som görs, vad de faktiskt resulterar i och – inte minst viktigt - var luckorna finns.

- Vi behöver se vem som har rådighet, hur vi fördelar arbetet och vilka samarbeten som behövs. Det kan vara andra än kommunen som ska driva vissa frågor. Det är också viktigt att identifiera nya finansieringsmodeller, avslutar Juliet Leonette.

‍

Bilden: Juliet Leonette på en av Stadshusets balkonger, som har ett nät för att hindra fåglar att bygga bo på balkongen.

Finansiering: Projektet Klimatneutrala Lund 2030 får stöd från det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Fotnot: Den klimatneutralitet som Lund hoppas uppnå till 2030 handlar om det geografiska området Lund. I denna tolkning av klimatneutralitet räknar man inte in konsumtionsbaserade utsläpp, som är de dolda utsläppen som varje medborgare bidrar till genom konsumtion.